Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gör en ekonomisk kalkyl

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gör en ekonomisk kalkyl"— Presentationens avskrift:

1 Gör en ekonomisk kalkyl
Exempelbilder för byanätsarbete

2 Gör ekonomiska kalkyler
Modell för beräkning av kostnaden för fiberanläggning Operatörsnät BN Gemensam 1-10 Gemensam 6-10 1 A Gemensam 2-3 D 10 2 B Gemensam 6-9 Gemensam 4-5 E Hus på medlemsfastighet (nr) 3 9 C Investeringskostnaden för det passiva nätet fram till en överlämningspunkt beräknas per medlem enligt självkostnadsprincipen. Den bygger på att gemensamma kostnader delas lika medan de delar av nätet, som bara rör en enskild anslutning, belastar den specifika medlemmen. Om avståndsskillnaderna inte är för stora brukar man dock kollektivt dela på investeringskostnaden (medelvärdet). Överlämningspunkten ansluts till befintligt fibernät som ägs av stadsnätet eller någon annan fiberoperatör. Aktiv utrustning tillhandahålls av en operatör med egna tjänster (slutet nät) eller av en neutral kommunikationsoperatör som förmedlar tjänster från flera konkurrerande tjänsteleverantörer (öppet nät). Det slutgiltiga priset för tjänster beror sedan på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. Avlämningspunkt Fördelning 8 Nod i angränsande byanät 4 5 6 7 BN Byanod Exempelbilder för byanätsarbete

3 Kostnad per medlem i Fiberby
Investeringskostnad/fastighet Fastigheter Total kostnad kr Medelkostnad: kr per fastighet De faktiska investeringskostnaderna för varje fastighet i exemplet Fiberby varierade från kr till kr. Föreningen beslutar dock att nettokostnaden (total kostnaden minus bidrag och eget arbete) skall delas lika solidariskt mellan medlemmarna. Betalningsmodeller Modell 1: Alla betalar lika stor insats och anslutningsavgift för att täcka investeringskostnaderna Modell 2: De som inte kan betala sin insats och anslutningsavgift kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3: Fastighetsägaren betalar en insats och anslutningsavgift som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Exempelbilder för byanätsarbete

4 Investeringskalkyl för det passiva nätet i Fiberby
Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader Anslutningspunkten bör ligga ”mitt i byn”. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering Total byggkostnad Extern finansiering Bidrag från kommunen 40% av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet 60% av den totala offentliga finansieringen Finansiering SEK, exkl moms Fastighetens investering efter extern finansiering 15 000 Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. Exempelbilder för byanätsarbete 4

5 Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån
Installation (lån kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa 284 125 (135) av 230 hushåll anslutna. Alla betalar 25000kr. Alla gör 5 dagsverken. Projekterar och upphandlar entreprenad och material själva. Bygger ut stadsnätet åt Wexnet och kan därigenom utnyttja befintlig kanalisation. Samförlägger med EON. Exempelbilder för byanätsarbete

6 Resultat och balansräkning
(ekonomisk förening) Kostnader Intäkter Tillgångar skulder/eget kap Avskrivningar Operatörskost Drift/underhåll Administration Försäkr. Mm. Byanätavgifter Anläggning Insatser (Ev. lån) Anslutningskost Anslutningsavgifter Förvaltningskostnad (möten) Medlemsavgifter /årsavgift Kassa/bank 1, Avskrivningstakten bör styrelsen diskutera med sin revisor. Som riktlinje brukar jag rekommendera år på nätet (fiber inkl kanalisation) och 5 år på aktiv utrustning. 2, 25% av av årligt överskott kan avsättas till obeskattade reserver och sparas upp till 6 år (periodiseringsfond, vilket är till för att användas till investeringar och kommande väntade extra kostnader).


Ladda ner ppt "Gör en ekonomisk kalkyl"

Liknande presentationer


Google-annonser