Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Almedalen 2 juni 2014. Enskilda utförare har avsevärd andel.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Almedalen 2 juni 2014. Enskilda utförare har avsevärd andel."— Presentationens avskrift:

1 Almedalen 2 juni 2014

2 Enskilda utförare har avsevärd andel

3 Inte om utan hur

4 Debatten Jan Björklund (FP): ”Företag ska förbinda sig till ett ägande på minst tio år för att få godkänt från Skolinspektionen att driva skola.” Stefan Löfven (S): ”Varje skattekrona som bolagen får måste användas till äldrevård. De pengarna får inte stoppas i fickan. Vinsten får i så fall göras på privata pengar som förts in i företagen”

5 Delat intresseområde – olika infallsvinklar – kompletterande kompetenser

6 Fokusområden Policy/ Styrsystem Ledning Innovation

7 Den relevanta debatten alstras i skärnings- punkterna! Styrning (policynivå) Ledning (verksamhetsnivå) Innovation & utveckling Verksamhets- utveckling Innovations- system Upp- handlings- modeller

8 Uppdrag Välfärd-rapporter Bergman (2013): Upphandling och kundval av välfärdstjänster – En teoribakgrund Bergström och Welander (2013): Skolmarknaden – Nya vägar framåt Anell (2014): Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård Lundvall och von Utfall Danielsson (2014): Varför upphandlar inte offentlig sektor fler innovationer?

9 Rapporter (forts) Tyrstrup (2014): I välfärdsproduktionens gränsland – Organisatoriska mellanrum i vård, skola och omsorg Helgesson (2014): Civiliserade marknader? Introduktion till ett nytt sätt att förstå och organisera välfärdens marknader Vimarlund (2014): Sociala innovationer i välfärden – Förutsättningar för ett e-hälsokonto

10 Seminarier Lansering av Uppdrag Välfärd i Stockholm och Almedalen 2012 Almedalen 2013 Internationell konferens i november rapportlanseringar under Almedalen 2014 Sammanlagt drygt 100 externa kommentatorer vid seminarierna!

11 Uppifrånperspektivet Helt offentlig produktion: Vaga mål Svaga incitament för innovation och effektivisering Decembersjuka Mjuk budgetrestriktion Politiken i centrum, inte brukaren

12 3 argument för marknader 1.Mångfald ger bättre matchning till individuella önskemål 2.Näringsfrihet 3.Konkurrens kan driva fram kvalitet, effektivitet och innovation

13 Kvasimarknader Finansiär Producent Konsument betalning skatt, premie tjänst betalning

14 Kundval eller upphandling Kundval Finansiärens kvalitetskrav kompletteras med brukarens omdöme Kan matcha individuella önskemål Relativ stabilitet för utförare Upphandling Vid risk för privat monopol När brukaren inte kan välja När man bör ha monopol, t.ex. e-hälsokonto

15 Marknader ger möjligheter

16 8 rekommendationer uppifrån 1.Fortsätt utveckla och experimentera 2.Lämna stort utrymme åt innovation 3.Väg in subjektiv kvalitet i upphandlingar 4.Standardisera kvalitets- och kundnöjdhetsmått 5.Prioritera i informationen vid kundval 6.Acceptera och hantera nyetableringar, överkapacitet och konkurser 7.Utveckla innovationsupphandling 8.Sätt långsiktiga spelregler

17 Nedifrån-och-upp-perspektivet Perspektivets utgångspunkter: 1.Variation och heterogenitet: Vård, skola och omsorg är inte en enhetlig massa, utan består av ett stort antal mycket olika verksamheter

18 Variation och heterogenitet Process / avslut Ej process / ej avslut Inom silo Över silo

19 Nedifrån-och-upp-perspektivet (forts) 2.Mångfaldig styrning: Inom välfärdsområdet finns många olika former av styrning som interagerar, t ex regelstyrning, ekonomisk styrning, kunskapsstyrning och styrning via professionella normer

20 Mångfaldig styrning

21 Nedifrån-och-upp-perspektivet (fors) 3.Situationsberoende: Mycket av det faktiska värdeskapandet i välfärden sker i mötet mellan profession och brukare

22 Situationsberoende

23 Perspektivets implikationer Värdebalansering: Det krävs avvägningar mellan olika dimensioner av vad som utgör en god prestation –Dessa avvägningar berör såväl de styrande som dem som styrningen avser träffa –Det finns ingen formel för hur bedömningar och avvägningar ska optimeras

24 Transparens i processen: En god värdebalansering underlättas av en levande och välinformerad debatt som gör att olösta problem identifieras och adresseras i ett kontinuerligt arbete att utveckla välfärden Uppdrag Välfärds metod har i sig bidragit till detta!

25 Uppdrag Välfärds metod har i sig bidragit till att synliggöra viktiga dilemman!

26 6 dilemman för styrning och ledning i välfärden ”Det är en utmaning för de aktörer som styr och producerar välfärden, direkt eller indirekt, att i varje situation hitta den rätta balansen i dessa dilemman” Helgesson, 2014.

27 Beslut centralt eller lokalt? Fördelar med centrala beslut: Större resurser kan läggas på att utreda alternativ och att säkerställa att besluten grundar sig på vetenskapligt underlag. Högre kompetens och erfarenheter ger förutsättningar för bättre upphandlingar och utformning av kundvalssystem. Innovationsupphandling kräver kompetens och erfarenhet; dessutom krävs finansiella resurser för att det ska vara intressant för företag att ta fram innovationer. Den som agerar på en centralstyrd marknad kan lättare expandera verksamheten, eftersom reglerna är lika över landet.

28 Beslut centralt eller lokalt? Fördelar med lokala beslut: Besluten kan anpassas till de lokala förutsättningarna för verksamheten. Möjligheten till konkurrensutsättning skiljer sig mellan stad och glesbygd. Legitimiteten kan öka när besluten fattas av politiker och tjänstemän som medborgarna träffar på torget. Återkopplingen går snabbare på det lokala planet, därmed kan det gå snabbare att rätta till mindre lyckade lösningar.

29 Storskaliga eller småskaliga verksamheter? Välfärden ses som storskalig men mycket av värdeskapandet sker i småskaliga situationer. Storskalighet rör organisering och verksamheter och är skild från lokalt eller centralt beslutsfattande. Även ett centralt planerat system kan vara småskaliga verksamheter, t ex friskolesystemet. Tyrstrup (2014) pekar på att verksamheterna behöver fler diplomater och behöver utgå ifrån att en viktig del av uppgiften är att samarbeta och lösa varierade situationer, oavsett organisationens storlek.

30 Jämlikhet kontra individualisering av tjänsteutbudet Brukarna har alltmer kunskap och ställer högre krav på personligt bemötande. Kan finnas motsättningar mellan enskilda brukares önskemål och mer prioriterade behov. Budgetrestriktioner Alla ska få likvärdiga tjänster utifrån sina behov Sällsynt med bättre vård för dem som betalar mer; kan underlätta för att introducera nya tjänster. De som har det socioekonomiskt bäst utnyttjar välfärden mest. Kan vara svårt att undvika missbrukad individanpassning.

31 Generella recept eller utrymme för lokal innovation Utveckling av nya arbetssätt och metoder. Sker ofta lokalt, initierat av ett upplevt behov/problem. Standarder och regler måste ge lokala möjligheter att utveckla men får inte avvika för mycket. Innovationshämmande styrning kan till stor del bero på okunskap eller slentrianmässigt utförda upphandlingar. Koncerner med många enheter kan vara bättre än små separata utförare, samtidigt som de kan leda till oligopol och färre experiment.

32 Regelstyrning eller professionellt omdöme? Harmonisering av styrsystem ha ett värde på aggregerad nivå, sätta en lägstanivå, likabehandling, etc. Regelstyrning kan dock inte ersätta den professionella avvägningen och situationsanpassningen i varje enskilt fall. När regler ska utföras till punkt och pricka tränger styrningen lätt undan det professionella omdömet. En alltför snäv styrning kan missgynna den interna motivationen hos personalen och leda till avprofessionalisering och kunskapstapp. Kräver riskvillighet från huvudmännen.

33 Informationens kvantitet och/eller kvalitet Kundvalsystemet ger medborgarna möjlighet att välja; behov av information uppstår. Krav på aktörerna att tillhandahålla, styra och tolka information: Val ska grunda sig på lättillgänglighet och korrekt information av hög kvalitet. Informationsmängd bör begränsas. Informationen ska vara välstrukturerad och anpassad till målgruppen. Ska fokusera på centrala kvalitets- och prestationsmått. Kräver samverkan mellan aktörer.


Ladda ner ppt "Almedalen 2 juni 2014. Enskilda utförare har avsevärd andel."

Liknande presentationer


Google-annonser