Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Proseminarie uppsatsen Regler och tips för vetenskapligt skrivande för studerande vid psykologiska insitutionen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Proseminarie uppsatsen Regler och tips för vetenskapligt skrivande för studerande vid psykologiska insitutionen."— Presentationens avskrift:

1 Proseminarie uppsatsen Regler och tips för vetenskapligt skrivande för studerande vid psykologiska insitutionen

2 Formen för proseminarieuppsatsen och pro graduavhandlingen följer i stora drag The American Psychological Association Publication Manual (APA) 5te upplagan

3 En del undantag finns: APA-manualens regler gäller för artikel- manuskript till vetenskapliga tidskrifter medan proseminarieuppsatsen och pro gradu- avhandlingen är akademisk avhandlingar som i första hand skrivs på svenska Följande regler gäller för proseminarie- uppsatser och pro gradu-avhandlingar vid psykologiska institutionen:

4  Titelsidan  Abstrakt/Sammanfattning/Sammandrag  Författarens tack/Acknowledgement  Innehållsförteckning  Inledning  Metod  Resultat  Diskussion  Referenser  Appendix/Bilaga Uppbyggnad

5 DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderande Proseminarieuppsats Våren 2005 Psykologiska institutionen vid Åbo Akademi Handledare: Bettina von der Pahlen Skribent: Mathias Fältmarsch Opponent: Markus Varjonen ex. på titelsida för proseminarieuppsats

6 DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderanden Namn, matr.nr Pro gradu-avhandling i psykologi Humanistiska fakulteten Åbo Akademi ex. på titelsida för pro gradu-avhandling

7 DYSLEXI OCH SPRÅKINLÄRNING Inlärning av främmande språk hos dyslektiska universitetsstuderande Namn, matr.nr Kandidatuppsats i psykologi Humanistiska fakulteten Årtal ex. på titelsida för kandidatavhandling

8 Abstrakt  sammanfattning/sammandrag  indragna marginaler  enkelt radavstånd  max 120 ord  undvik jag  inget sidnummer  ifall man inleder med siffror skall de skrivas ut  nyckelord (keywords) max 5-7

9 Sammandrag: Syftet med föreliggande arbete var att redogöra för aggressionsforskningen som utgör en grund för mordprofilering, med speciell fokus på profileringens tillämpning. De underliggande hypoteserna var att aggressivt beteende varierar individer emellan, medan brottslingens individuella beteende är konsekvent. På basis av dessa premisser antogs man kunna säga något om gärningsmannens karakteristika genom att undersöka dennes beteende på brottsplatsen. Slutligen diskuterades hur profileringen kunde utvecklas för att möta polisens behov i mord- och dråputredningar och ett förslag om att införa användning av profilering i Finland lades fram. Nyckelord: aggression, våld, mord, profilering ex. på abstrakt

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ingen sidnumrering numrering startar vid inledningen med 1 kolla att rubrikerna i innehållsförteckningen överensstämmer med rubrikerna i texten ingen punkt efter sista siffran 1 1.1

12 Radavstånd & marginaler  Font: 12 punkter  Times Roman/Courier  Radavstånd: 1,5/dubbelt radavstånd  Marginaler: minst 1 inch (2.54 cm) höger, vänster*, övre och nedre  Ojämn högermarginal (ragged) ingen avstavning  Sidnumrering börjar vid 1(introd.) *Observera att när du binder in pro gradu- avhandlingen är det bra att ha bred vänstermarginal (ex. 4 cm).

13 Sidnumrering (höger, övre kant) börjar vid inledningen med 1* Detta avsnitt har som uppgift att introducera forskningsområdet/ problemområdet och ge en bakgrund till den valda problemställningen Inledningen innehåller referenser till tidigare arbeten inom området *i motsats till APA som vill ha manuskripten numrerade från titelsidan av praktiska skäl Inledning

14 Huvudsyftet med en vetenskaplig artikel är att redovisa ett utfört forskningsarbete på ett så klart och koncist sätt som möjligt. Empiriskt material skall i princip kunna replikeras i pro gradun Vetenskaplig text bör uppfylla höga krav på innehållsmässig kvalitet men också formella regler på hur man refererar till tidigare forskning i löpande text och hur vetenskaplig text skall byggas upp

15 Språket - granskarna Stilen är enhetligt vetenskaplig Texten är sammanhängande och klar Texten är fri från påverkan från andra språk, försöka undvika engelska facktermer Skribenten använder tempus ändamålsenligt dvs. imperfekt i abstraktet och introduktionen; presens i diskussionen Även metodiken och resultaten presenteras främst i imperfekt (eftersom de redan gjorts) dock kan även presens användas ibland

16 Språket - granskarna Stavningen är korrekt Felaktiga särskrivningar har undvikits Prepositionerna är rätt använda Böjningen är korrekt Syftningarna är korrekta och tydliga Se psyks webbsidor: språkgranskarens utlåtande om språkbehandling Akademiskt skrivande

17 Strukturen i vetenskapliga artiklar

18  Rubrikerna numrerade  Kom ihåg att vara konsekvent; samma rubricering både i innehållsförteckningen och i texten INNEHÅLLSFÖRTECKNING

19 Ex. på innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstrakt Författarens tack 1 INLEDNING1 2 METOD3 2.1 Metod A Metod A14

20 Ex. på innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstrakt Författarens tack INLEDNING1 METOD4 Försökspersoner5 Studerande5 Kontroller7

21 Referenslista: grundregler Publication Manual of the American Psychological Association (APA), Fifth Edition

22 Referenser i löpande text

23 Hänvisning till referenser ges med två element: författarens efternamn och publiceringsår En eller två författare: –År 1999 publicerade Ruutiainen och Koistinen en studie… –Ruutiainen och Koistinen (1999) upptäckte att… –I en studie av läsförståelse (Koskinen, 1977)… –I en undersökning om våld i parförhållande (Ruutiainen & Koistinen, 1999)

24 Referenser i löpande text  Observera att &-tecken används inom parenteser (Alexandersson & Fransson, 1978) i den löpande texten skriver man ut ordet och.  Punkten efter parentesen i alla situationer samt i fotnoter och tabeller och i referenslistan Observera att i löpande text kommer punkten alltid efter parentesen: Ex.: Den psykologiska forskningen har koncentrerat sig speciellt mycket just på att reda ut orsakerna till beteendet (Berkowitz, 1993). I och med att våldet ökade i det amerikanska samhället, började aggressionsforskningen blomstra i början på 60-talet...

25 Flera författare I en undersökning om hjärnskadors psykosociala följder (Koivisto, Ahtisaari, Halonen & Ryti, 1987)… När referensen omnämns nästa gång kan den förkortas till Koivisto m.fl. (1987) upptäckte att … På engelska: Koivisto et al. (1987) found that...

26  Om det är 2 till 5 författare skrivs samtligas namn ut: Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1977) hävdar att...  Efter att författarna nämnts på detta sätt första gången i texten räcker det med att skriva: Marton m.fl. (1977) i svensk text följande gång  Om författarna är sex eller fler skriver man direkt m.fl. redan första gången i texten Marton et al. (1977) på engelska Referenser i löpande text

27 Flera referenser i samma parentes: Referenserna kommer i alfabetisk ordning. Om man refererar till samma författare flere gånger kommer referenserna i kronologisk ordning. I en undersökning om hjärnskadors psykosociala följder (Koivusaari, Saarinen, Heinonen & Raita, 1987; Lyytikäinen & Leino, 1977; Reinikainen, Sjöholm & Karlsson, 1986; Sjöholm & Karlsson, 1988)…

28 Flera referenser till samma författare skrivs: (Piaget, 1923, 1924a, 1924b). Olika författare skiljs åt med semikolon och skrivs i alfabetisk ordning, samma författre med kommatecken: (Donaldson, 1980; Ehri, 1979, 1985; Mason, 1980; Roberts, 1984). referenser i löpande text

29 Citat Kortare citat (1—3 rader) kan skrivas i den löpande texten, men längre citat återges i fristående block. Citaten måste vara välmotiverade! referenser i löpande text

30 Sekundärkälla/andrahandsreferens: Om man vill åberopa en svårtillgänglig referens som finns i ett arbete (sekundärkälla) skriver man ut sekundärkällan som referens (men inkluderar inte ursprungskällan i referenslistan) och skriver i löpande text: I Lurias studie (citerad i Dahlgren & Olsson, 1985) finner man stöd... Här ska alltså Dahlgren och Olsson (1985) finnas i referenslistan, men inte Lurias studie (APA s. 247) referenser i löpande text

31 Uppgifter inhämtade i samtal, brev, anteckningar och dylikt benämns "personlig kommunikation". De anges i löpande text men skrivs inte in i referenslistan. Ange så exakt datering som möjligt: Ex. H. Dahlgren (personlig kommunikation, 6 september, 1991) ansåg att... På engelska blir det (personal communication, September 6, 1991). referenser i löpande text

32 Doktorsavhandling.... (Johansson, 1990; Ross, 1990) referenslistan: Johansson, E. (1990). Den eviga betygsfrågan. Historiskt och aktuellt om betygssättning i skolan. (Avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet) Ross, D.F. (1990). Unconscious transference and mistaken idenity: When a witness misidentifies a familiar but innocent person from a lineup (Doctoral dissertation, Cornell University, 1990). Dissertation Abstracts International, 51, 417. referenser i löpande text

33 Periodicumartikel under tryckning  I löpande text skrivs (Karlsson, Svanberg & Ohlsson, under tryckning).  I referenslistan: Karlsson, J., Svanberg, I., & Ohlsson, P. (under tryckning). Writing skill. Scandinavian Journal of Educational Research.  På engelska skriver man (in press)  Årtal anges aldrig, även om man skulle råka veta vilket år artikeln kommer att publiceras. Referenser i löpande text

34 Om en myndighet eller dylikt (KTL) står som författare och har en välkänd förkortning och/eller om namnet är otympligt gäller: I en utredning (Statistiska centralbyrån [SCB], 1979)... Därefter räcker det med (SCB, 1979). referenser i löpande text

35 Diverse tips Samplet bestod av förskolebarn (N = 2000). Pojkarna (n = 1024) var....

36 Referenslistan

37 Artikel i vetenskaplig journal: –Författare, A.A. (årtal). Namnet på artikeln. Namnet på journalen (kursiv eller understreckat), volym (kursiv eller understreckat), sidonumren En författare: Kronholm, B. (1998). Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journal of Psychology, 12, Två författare: Kronholm, B., & Sjöholm, C.G. (1998). Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journal of Psychology, 12, Flera författare: Kronholm, B., Sjöholm, C.G., & Bergström, A.H. (1998). Life expectancy in newborn mice. Scandinavian Journal of Psychology, 12, referenslistan

38 Referenser, exempel Tre till fem författare: Saywitz, K.J., Mannarino, A.P., Berliner, L., & Cohen, J.A.(2000). Treatment for sexually abused children and adolescents. American Psychologist, 55, Sex eller fler författare: Walchick, S.A., West, S.G., Sandler, I.N., Tein, J., Coatsworth, D., Lengua, L., m.fl. (2000). An experimental evaluation of theory-based mother and mother-child programs for children of divorce. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68,

39 Artiklar som har blivit godkända dvs. i ” i tryck” Zuckermann, M., & Kieffer, S.C. (under tryckning). Race differences in face-ism: Does facial prominence imply dominance? Journal of Personality and Social Psychology. På engelska: Zuckermann, M., & Kieffer, S.C. (in press). referenslistan

40 Bok Författare, A.A. (årtal). Namnet på boken (kursiv eller understreckad) Ort: Förlag. Bergström A.A., Kronelid, Ö.Ö., & Mellberg, K.K. (1992). Principles of psychological assessment. Borgå: WSOY. referenslistan

41 Kapitel ur bok Författare, A.A. (årtal). Namnet på kapitlet. I A. författare, B. författare & C. författare (Red.), Bokens titel (kursiv eller understreckad) )(s ). Ort: Förlag. Holmberg, F. (1987). Childhood schizofrenia. I H. Strömnes & K. Granlund (Red.), Handbook of schizofrenia. Hillsdale: Erlbaum. referenslistan

42 Översättningar Postman, N. (1984). Den förlorade barndomen (M. Edgardh, Övers.). Stockholm: Prisma (original publicerat 1982). Postman (1982/1984)… Luria, A.R. (1969). The mind of a mnemonist (L. Solotaroff, Trans.). New York: Avon Books (Original published 1965). Luria (1965/1969)… referenslistan

43 Artikel i nättidskrift- journal: på engelska: Fredrickson, B.L. (2000, March 7). Cultivating positive emotions to optimize health and well-being. Prevention & Treatment, 3, Article 0001a. Retrieved November 20, 2000, from pre a.html Referenslistan

44 Artikel i nättidskrift- journal: på svenska: Jacobson, J. W., Mulick, J. A., & Schwartz, A. A. (1995). A history of facilitated communication: Science, pseudoscience, and antiscience: Science working group on facilitated communication. American Psychologist, 50, 750–765. Hämtad den 25 januari, 1996, från internet referenser om det inte finns en författare sätt den i ref. listan enligt titelns första bokstav APA s. 274 Referenslistan

45 I dagspressen: Gymnasier prövar nya utbildningar. (1984, 6 april). Svenska Dagbladet, s. 7. Inordnas i referenslistan under Svenska Dagbladet. I löpande text skrivs (Svenska Dagbladet, 1984).

46 Abstrakt/posters Ruby, J. & Fulton, C. (1996, July). Early data on the Trauma Symtom Checklist for Children (TSC-C). Poster session presented at the annual meeting of the American Professional Society on the Abuse of Children, San Diego, CA

47 Tips och allmänna regler Titel –inte för generell och inte för specifik; ord –Undvik “en studie av”, metod eller resultat Proseminarieuppsats Våren 2004 Psykologiska institutionen vid Åbo Akademi Handledare: Skribent: Opponent: Namn, matr.nr Kandidatavhandling i psykologi Humanistiska fakulteten Årtal

48 Tips Abstrakt = sammandrag i komprimerad form; kan vara det viktigaste stycket i uppsatsen dvs. –ALLTID I IMPERFEKT –Ca 120 ord, onödigt att upprepa titeln –Det mest centrala och viktiga i logisk ordning –Marginalen på båda sidorna indragen –Bör ha enkelt radavstånd –NYCKELORDEN HELST I ALFABETISK ORDNING

49 Tips Inledning –Introducerar läsaren till problemområdet –Bakgrund till vald problemställning –Leder logiskt fram till problemställning –I slutet av introduktionen kommer författaren fram till hypoteserna. –Marginalen bör vara 2.54 cm (1 inch). –Radavstånd 1.5 (språktjänst)

50 Allmänna regler Diskussion –Först här får man tolka och dra slutsatser av resultaten –Verifierades/falsifierades hypotesen? –Likheter/olikheter med tidigare erhållna resultat –Frihet och utrymme för subjektivitet hos forskaren –Logisk skärpa och överblick –Sammanknytning –Framtida forskningsförslag/ problemställningar

51 American Psychological Association (2001). Publication Manual of the American Psychological Association (5th ed.) Washington, DC: American Psychological Association. Backman, J. (1985). Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur. Skrivregler för svenska och engelska från TNC. Solna: Terminologicentrum TNC.

52 Språkhjälp: Svenska Akademiens ordlista (www.saol.nu) Terminologicentrum TNC (www.tnc.se)

53 Varför underkänner språkgranskarna en del texter? Tänk på följande: Att skriva en vetenskaplig text är dels att reda ut komplicerade sakförhållanden, dels att informera om vad du har kommit fram till. Kan du inte kommunicera tillräckligt tydligt så går inte heller innehållet fram. Skriv alltså så att texten står för sig själv. Läsaren ska inte behöva gissa vad du eventuellt kan ha avsett. Språket är del av dina arbetsverktyg, och språkgranskarna kontrollerar hur väl du använder det verktyget. Vetenskapliga texter hör till kategorin formell sakprosa. Detta innebär att du bör foga dig efter de krav som gäller för texttypen. Texten är dessutom offentlig, och därför är ditt språkbruk en offentlig angelägenhet. Ditt språkbruk i det privata är däremot din ensak. Språkgranskarna tar enbart ställning till språkbehandlingen i den text du har skickat in för granskning. De vet inte att du annars brukar vara mycket mån om hur du uttrycker dig, att det har varit särskilt stressigt med just den här texten osv. osv. Och även om språkgranskarna visste det så skulle de inte ta hänsyn till det. Det är här och nu som gäller.

54 Använd de här hjälpmedlen för att undvika fel: Använd svensk stavningskontroll, men om du är osäker är det ändå bäst att använda Svenska Akademiens ordlista (1998), för datorn upptäcker inte alla typer av stavfel. Använd Svenska Akademiens ordlista för att kontrollera ordens böjning och stilvärde. När du använder litteratur på ett annat språk än svenska är det skäl att läsa igenom texten och tänka efter hur man brukar uttrycka sig på svenska. Använd Mikael Reuter: Översättning och språkriktighet (1996 el. senare) som stöd för språkkänslan. Det finns en internetordbok (bl.a. finska-engelska-finska, finska- svenska-finska) under följande länk (välj ÅA):


Ladda ner ppt "Proseminarie uppsatsen Regler och tips för vetenskapligt skrivande för studerande vid psykologiska insitutionen."

Liknande presentationer


Google-annonser