Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Läkarprogrammet – Termin 5, Vt 2013 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund E-post: Tel: 046 – 222 1631 Epidemiologi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Läkarprogrammet – Termin 5, Vt 2013 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund E-post: Tel: 046 – 222 1631 Epidemiologi."— Presentationens avskrift:

1 Läkarprogrammet – Termin 5, Vt 2013 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund E-post: Tel: 046 – Epidemiologi

2 epi=bland demos=folk logos=lära => läran om det som är ”bland” eller ”drabbar” människor

3 Epidemiologi ”Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp.” (Nationalencyklopedin)

4 Epidemiologi Varför behöver Ni kunskap i epidemiologi? Nu och i framtiden! - Göra ett självständigt arbete (Epidemiologiskt/litteraturstudie) - Läsa/tolka andra studier - Studiedesign (för- och nackdelar) - Vilka möjligheter finns? - Hur rapporterar man sina resultat? -.

5 Epidemiologi INNEHÅLL - Introduktion till epidemiologiskt tänkande - Studiedesign (inkl sjukdomsmått mm) - Register- och biobanksforskning - Hur rapporterar man epidemiologiska data (STROBE)

6 Epidemiologi LÄSTIPS Introduktionsbok - engelska ”Epidemiology - An Introduction” Kenneth J Rothman (Bokus: 233 kr) ”Uppslagsverk” ”Modern Epidemiology” Kenneth J Rothman/ Sandar Greenland/ Timothy L Lash (Bokus: 690 kr) Introduktionsbok - svenska ”Grundläggande epidemiologi” R Beaglehole/R Bonita/T Kjellström (Bokus: 358 kr) Jonas Björk ”Praktisk statistik för medicin och hälsa” (Bokus: 395 kr)

7 Epidemiologi LÄSTIPS - artiklar ”En observationsstudie kräver grundlig eftertanke av läsaren” Bengt Järvholm, Läkartidningen Nr 49, 2001: Kan nås på följande adress: (sök på Järvholm år 2001) ”Strengthening the reporting of observational studies in Epidemiology (STROBE): explanation and elaboration.Vandenbroucke JP, von Elm E, Altman DG, et al. Ann Intern Med 2007;147(8): Kan nås på följande adress:

8 Vad studeras? Utgår från sjukdom: -Infektionssjukdomar -Diabetes -Tumörsjukdomar -Hjärt/kärlsjukdomar -Reproduktionsstörningar -Psykiatriska sjukdomar. Utgår från exponering: -Arbete -Omgivningsmiljö -Kost -Livsstilsfaktorer.

9 Epidemiologi Varför behöver vi göra epidemiologiska studier? Använda data från djurstudier?!

10 Ex. Djurexperimentella studier Död (%) LD 50 Dos LD 50 : den halt av ett ämne som dödar hälften av försöks- djuren i experimentet Exempel: TCDD (Tetraklordibensodioxin) Art LD 50 Marsvin 0.6  g/kg Råtta (Sherman)  g/kg Råtta (Han/Wistar)>3000  g/kg Hamster 5051  g/kg Problem: Hur ska vi extrapolera djurdata till människa?

11 Epidemiologi Varför behöver vi göra epidemiologiska studier? Göra experimentella studier på människa?!

12 Experiment I ett experiment använder man normalt randomisering, dvs det är slumpen som avgör om en person får behandling/exponering A eller behandling/exponering B

13 Experimentella studier på människa Exponering för ämne X Cancer Förslag till studieupplägg: * hela populationen * barn vid 12 års ålder - 10% exponerade barn vid 15 års ålder - 20% exponerade * kontinuerlig exponering * års uppföljning (cancerregister) ?

14 Epidemiologiskt tänkande – e xempel 1 Sverige: Generellt en hög levnadsstandard. Panama: Fattigdom och en mer begränsad sjukvård. Ett givet år dör en större andel av befolkningen i Sverige jämfört med befolkningen i Panama! Rimligt? Förklaring?

15 Epidemiologiskt tänkande – exempel 2 Risken att dö under en 20-årsperiod bland kvinnor i Whickham, England, med avseende på kvinnornas rökvanor i början av studieperioden. (Data från Vanderpump m fl. Clin Endocrinol 1995) VitalstatusRökareIcke-rökareTotalt Död Levande Totalt Risk (död/totalt) Indikerar dessa siffror att det är en fördel att röka?!

16 Confounding (störfaktorer) Confoundingfaktorn skall … 1. … utgöra en egen riskfaktor för den studerade sjukdomen (oberoende av den studerade faktorn) 2. … vara associerad med den studerade exponeringsfaktorn. Confounder Exponering Effekt

17 Sjukdomsmått 1. Prevalens 2. Risk (Kumulativ Incidens) 3. Incidens

18 Prevalens Antal sjuka vid t Prevalens (P) = Antal individer vid t Andelen individer som har sjukdomen vid en speciell tidpunkt (t).

19 5 10 Individ Tid (år) Exempel: Beräkna prevalensen (P) vid t 1 och t 2. t1t1 t2t2 sjukdomsstart ♦ censorerad sjuk ____ frisk

20 Prevalens Ex 1. Vid terminsstarten hade 14 av 95 studenter influensa. Detta innebär att influensaprevalensen vid terminsstart var 14.7% (=14/95). Ex 2. På en arbetsplats hade 9 av 44 anställda haft ont i ryggen den senaste veckan, vilket ger en prevalens på 20.5% (=9/44).

21 Risk (Kumulativ incidens) Antal nyinsjuknade Risk = Totala antalet friska individer vid start Studerad tidsperiod avgörande för tolkningen: jämför exempelvis 3% under en 40-årsperiod med 3% under en 40-dagarsperiod.

22 5 10 Individ Tid (år) Exempel: Beräkna risken att utveckla sjukdomen under den studerade 5-årsperioden. sjukdomsstart sjuk ____ frisk

23 Risk (kumulativ incidens) Ex 1. I en kommun hade 3 av 400 barn som skulle börja första klass typ 1 diabetes. Detta innebär att risken var 0.75% (3/400) att få diagnosen typ 1 diabetes innan skolstart. Ex 2. Av 350 nyutexaminerade hårfrisörskor hade 10 stycken fått handeksem under själva utbildningen. Ytterligare 42 stycken utvecklade handeksem under det första året som de arbetade på en frisörsalong, vilket innebär att risken att få handeksem under sitt första arbetsår som frisör var 12.4% (42/340).

24 Incidens Antal nyinsjuknade Incidens (I) = Summa persontid under risk Incidensen beskriver hur många friska i den studerade populationen som blivit sjuka under den observerade tidsperioden (intensiteten/ hastigheten).

25 5 10 Individ Tid (år) Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden. sjukdomsstart ♦ censorerad sjuk ____ frisk

26 5 10 Individ Tid (år) sjukdomsstart ♦ censorerad sjuk ____ frisk Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden.

27 Incidens Ex. 420 rökande kvinnor i åldern år utan bröstcancer följdes under 8 år. Av dessa fick 7 kvinnor diagnosen bröstcancer under uppföljningstiden. Den sammanlagda tiden under risk var 3325 personår. Detta ger incidensen 7 fall per 3325 personår under risk (alternativt 2 fall per 1000 personår under risk). Man kan också uttrycka det som ”om vi följde 1000 kvinnor under 1 år så får 2 stycken bröstcancer”.

28 ”Relativa jämförelser” RELATIV JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp. Prevalenskvot = P Exp /P Oexp Relativ risk = R Exp /R Oexp = KI Exp /KI Oexp Incidenskvot = I Exp /I Oexp >1 Riskfaktor <1 Friskfaktor

29 Exempel – RELATIV JÄMFÖRELSE Diabetesincidens bland barn födda i Lazio-regionen I Sard = Föräldrarna från Sardinien 1461 barn, 8820 personår, 3 fall av diabetes  3 / 8820 ≈ = 34 / barn och år I Lazio = Föräldrar från Lazio: 7.9 / barn och år Incidenskvot = I Sard / I Lazio = 34 / 7.9 ≈ 4.3 (Data från Muntoni et al, Lancet 1997)

30 ABSOLUT JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp. Prevalensdifferens = P Exp -P Oexp Riskdifferens = R Exp –R Oexp = KI Exp -KI Oexp Incidensdifferens = I Exp -I Oexp >0 Riskfaktor <0 Friskfaktor ”Riskdifferenser”

31 Exempel – RISKDIFFERENS Diabetesincidens bland barn födda i Lazio-regionen I Sard = Föräldrarna från Sardinien: 34 / barn och år I Lazio = Föräldrar från Lazio: 7.9 / barn och år Incidensdifferens = I Sard - I Lazio = ≈ 26 extra fall av diabetes per barn födda av föräldrar från Sardinien. (Data från Muntoni et al, Lancet 1997)

32 HEMUPPGIFT: Sjukdomsmått Antag att Du följer 400 kontorister år gamla från 1990 till 2010 för att studera risken att få astma. Vad Du finner ses i tabellen nedan. Antag att Du dessutom under samma tidsperiod följer 400 djurskötare. De börjar på en lägre astmaprevalens eftersom astmatiker har en tendens att undvika arbeten som djurskötare, bagare mm Antal astmatiker Kontorister Djurskötare Beräkna prevalensen, kumulativa incidensen (risken) och incidensen vid de två tidpunkterna 2000 och 2010 för kontoristerna respektive djurskötarna. Beräkna dessutom de ”relativa riskerna” vid de olika tidpunkterna.

33 Etiologisk fraktion (EF) (attributable fraction) Andelen fall i befolkningen som skulle kunna förhindras om exponeringen eliminerades I Exp = Incidens bland exponerade I Oexp = Incidens bland oexponerade p = Andel exponerade I Pop = Incidens i befolkningen EF = (I Pop – I Oexp )/I Pop I Pop = p* I Exp + (1-p) * I Oexp

34 Etiologisk fraktion - Exempel Lungcancermortalitet bland dagliga rökare = 2.2 / 1000 personår Lungcancermortalitet bland icke-rökare = / 1000 personår Hur stor andel av lungcancermortaliteten i Sverige kan tillskrivas rökning?

35 Hur tolkas en relativ risk på populationsnivå? Exponeringsprevalensen avgörande! Relativ risk = 10 ExponeringsprevalensEtiologisk fraktion 1%8% 20%64% 50%82% Relativ risk = 1.5 ExponeringsprevalensEtiologisk fraktion 1%0.5% 20%9% 50%20%

36 Hur tolkas en relativ risk på individnivå? Bakgrundsrisken avgörande! Relativ risk = 10 Livstidsrisk om oexponeradLivstidsrisk om exponerad 1/ / /10010/100 Relativ risk = 1.5 Livstidsrisk om oexponeradLivstidsrisk om exponerad 1/ / /10015/100


Ladda ner ppt "Läkarprogrammet – Termin 5, Vt 2013 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund E-post: Tel: 046 – 222 1631 Epidemiologi."

Liknande presentationer


Google-annonser