2008-03-27 /Rev juni 2013.

En presentation över ämnet: "2008-03-27 /Rev juni 2013."— Presentationens avskrift:

1 /Rev juni 2013

2 Läkemedel och äldre Flik Innehåll Etik och läkemedel
Åldrandet och läkemedel Läkemedelsgenomgång Läkemedelsformer Medicinering vid behov Läkemedel och kost Dosläkemedel Delegering, slutenvård Delegering, öppenvård Litteratur- och webbtips Powerpointmaterial – /Rev juni 2013

3 Kapitel 1 Etik och läkemedel
Läkemedel och äldre Kapitel 1 Etik och läkemedel /Rev juni 2013

4 Etik och läkemedel Lyssna på vårdtagaren Låt vårdtagaren vara delaktig
Visa respekt för vårdtagaren Var professionell i mötet med vårdtagaren /Rev juni 2013

5 Etiska grundprinciper
Godhet Människovärde Självbestämmande Rättvisa /Rev juni 2013

6 Etik vid överlämnande av läkemedel
Vad som ges Varför det ges Effekter och biverkningar /Rev juni 2013

7 Kapitel 2 Åldrandet och läkemedel
Läkemedel och äldre Kapitel 2 Åldrandet och läkemedel /Rev juni 2013

8 Åldrandet och läkemedel
När är man gammal? Vad påverkar? Arvsanlag Yttre påverkan, kost, motion, droger, rökning, miljö, skador, sjukdomar m m Psykosocialt, stress hemma och på arbetet, ensamhet, umgänge, hobby m m Åldrandet i de inre organen tar fart från 75 år och ökar då riskerna med läkemedel /Rev juni 2013

9 Farmakologi, allmänt äldre
Har svårare att ta hand om läkemedel i kroppen, genom sämre Upptag av läkemedel i magsäck eller tarm Omvandling av läkemedel i levern Fördelning av läkemedel ut i kroppen Utsöndring av läkemedel via njurarna! /Rev juni 2013

10 Farmakologi, allmänt äldre
Ökad känslighet i hjärnan Trötthet, förvirring, avtrubbning, svårigheter med ADL Ökad känslighet i blodtrycksregleringen Yrsel, svimning, trötthet, fall, frakturer Ökad känslighet i magsäck och tarm Lättare magsår Lättare förstoppning Svårare att svälja, risk för sår i matstrupen /Rev juni 2013

11 Risker för äldre med läkemedel
Får lättare biverkningar och för mycket läkemedel, trots ”normala” doser Har fler kroniska sjukdomar som kan göra att vissa läkemedel ger ökade besvär Får många läkemedel som kan påverka varandra (öka, minska, förändra effekten) Är känsligare för läkemedel som verkar på hjärnan (förvirrade, trötta, ledsna) Blir lättare yra, faller, frakturer (bensköra) /Rev juni 2013

12 Vad är olämpliga läkemedel?
Indikatorer framtagna av Socialstyrelsen för att kunna identifiera olämpliga läkemedel för äldre. Användning av sådana läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas mot riskerna och medicineringen skall hela tiden omprövas. /Rev juni 2013

13 Olämpliga läkemedel till äldre
Långverkande lugnande medel och sömnmedel Ex Stesolid, Flunitrazepam, Nitrazepam Läkemedel som sänker intellektuella förmågor Ex Detrusitol (mot urinträngningar), Nozinan (sömn), Atarax (klåda), Propavan (sömn), Lergigan (oro, illamående) m fl. Läkemedel mot psykos Ex Haldol, Buronil, Nozinan, Risperdal m fl. /Rev juni 2013

14 Olämpliga doser Läkemedel för depression, sömn och psykotiska tillstånd skall inte ges i för höga doser till äldre Högre doser ger mer biverkningar än önskad effekt hos äldre Ex läkemedel med rekommenderad högsta dygnsdos: Haldol (2 mg), Risperdal (1,5 mg), Sobril (30 mg), Imovane (7,5 mg) osv. /Rev juni 2013

15 Kapitel 3 Läkemedelsgenomgång
Läkemedel och äldre Kapitel 3 Läkemedelsgenomgång /Rev juni 2013

16 Läkemedelsanvändning för äldre
Ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren Multisjuka äldre idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel /Rev juni 2013

17 Vad är läkemedelsgenomgång?
Ett strukturerat arbetssätt, med målet att förbättra kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen hos vårdtagarna /Rev juni 2013

18 Basal läkemedelsgenomgång
För alla ≥65 år med läkemedelsbehandling - vid läkarbesök i öppenvård - vid utskrivning från slutenvård på sjukhus /Rev juni 2013

19 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång
På sikt: Alla ≥65 år med fem eller fler läkemedel Alla vårdtagare på vård- och omsorgsboende Alla vårdtagare i kommunal hemsjukvård /Rev juni 2013

20 Läkemedelsgenomgång Diskussion i team, läkare, sjuksköterska apotekare, kontaktperson Läkemedelsrelaterade problem, biverkningar, intag, indikation, lämpligt? Åtgärder: Sätta ut, byta, minska, öka, ersätta, annan behandlingsmetod, sätta in nya ibland Ger bättre kvalitet, kostnadseffektivt, mår bättre /Rev juni 2013

21 Läkemedelsgenomgång Ett sätt att dela med sig av sina kunskaper om patienten, läkemedel, behandlingar m m. och lära sig av varandra Ger bättre läkemedelsnytta för patienten Mindre biverkningar Bättre livskvalitet Säkrare effekt Ger bättre ekonomi på längre sikt /Rev juni 2013

22 /Rev juni 2013

23 /Rev juni 2013

24 /Rev juni 2013

25 /Rev juni 2013

26 Kapitel 4 Läkemedelsformer
Läkemedel och äldre Kapitel 4 Läkemedelsformer /Rev juni 2013

27 Läkemedelsformer 2008-03-27 /Rev juni 2013
Läkemedelsformer - administrationssätt /Rev juni 2013

28 Läkemedel som tas genom munnen
Tabletter Tas med vatten (vid sväljsvårigheter används något trögflytande) Depottablett Långtidsverkande Enterotablett Upplöses i tarmen Läkemedels om tas genom munnen, tabletter 1 /Rev juni 2013

29 Läkemedel som tas genom munnen
Lösliga Löses i lite vatten Brustablett Löses i minst ett halvt glas vatten Munlösliga Löses direkt i munnen utan vatten Resoribletter Läggs under tungan eller överläpp, effekt efter ett par minuter Munspray Riktas under tungan Sugtabletter Lokal effekt eller i hela kroppen, långsam upplösning Tuggtabletter Tuggas och sväljs ner, ger snabbare effekt /Rev juni 2013

30 Läkemedel som tas genom munnen
Tuggummi Lokal verkan eller effekt i hela kroppen Kapslar Sväljs med minst ett halvt glas dryck, bör oftast sväljas hela Pulver, granulat Rörs ut i vätska eller strös över mat. Viktigt med extra vatten! Flytande läkemedel Oral vätska Orala droppar Kontrollera alltid om flytande läkemedel ska omskakas! /Rev juni 2013

31 Läkemedel som andas in Inhalationspulver Olika inhalationsformer Fuktkänsligt – aldrig andas ut genom inhalatorn Inhalationsvätskor Speciella inhalationshjälpmedel Inhalationsspray Inhalationstekniken är viktig liksom att skölja munnen efteråt! Läkemedel som man andas in, inhalationspulver, inhalationsvätskor /Rev juni 2013

32 Läkemedel som tas genom näsan
Nässpray och näsdroppar Tas upp av slemhinnorna Flerdosflaska kastas efter avslutad behandling Dospump – använd ej i liggande ställning Nasalpulver Kort, kraftig inandning – hjälp av apparat Fuktkänsligt – ej utandning i apparat Läkemedel som man tar genom näsan, nässpray och näsdroppar, nasalpulver /Rev juni 2013

33 Ögondroppar Läs anvisningarna!
Läkemedel för ögonen Ögondroppar Läs anvisningarna! Mer en sort Vänta 5-10 minuter mellan sorterna Droppar före salva Förvaring En del i rumstemperatur, en del i kylskåp Öppnad förpackning i rumstemperatur Hållbarhet Öppnad flaska högst 1 månad Vissa kortare hållbarhet t ex utan konserveringsmedel högst 1 vecka /Rev juni 2013

34 Ögonsalva Läs anvisningarna
Läkemedel för ögonen Ögonsalva Läs anvisningarna Applicering Droppar före salva Ögonsalva läggs innanför det nedre ögonlocket Förvaring En del i rumstemperatur, en del i kylskåp Öppnad förpackning i rumstemperatur Hållbarhet Öppnad förpackning högst 1 månad Vissa kortare hållbarhet t ex utan konserveringsmedel högst 1 vecka /Rev juni 2013

35 Läkemedel för öronen Vid både droppar och salva – ge dropparna först
Örondroppar Ges i liggande sidoläge som hålls kvar i 5 minuter efteråt, dra örat uppåt och bakåt Öronsalva Salva på öronpinne, stryks ut i yttre hörselgången Ges i liggande sidoläge, dra örat uppåt och bakåt Förvaring och hållbarhet En del i rumstemperatur och en del svalt eller i kylskåp. Bör ha rumstemperatur innan de används. Örondroppar och öronsalva har olika hållbarhetstider. Läs bruksanvisningen Läkemedel för öronen, örondroppar, öronsalva /Rev juni 2013

36 Läkemedel för huden Läs anvisningarna!
Kräm och salva Stryks på tunt Salva på torra skador Kräm på fuktiga skador Lösningar och schampo Lösningar på stora ytor Schampo för behandling av mjäll och löss Puder Svalkar och skyddar Aldrig med kräm eller salva Läkemedel för huden, kräm och salva, lösningar och schampoo, puder /Rev juni 2013

37 Läkemedel som tas upp genom huden (Medicinskt plåster)
Depåplåster Läs bruksanvisningen! Fästs på huden Avger det verksamma ämnet under en viss tid. Tränger genom huden och tas upp av blodet Bl a rökavvänjning, hormonbehandling, kärlkramp och smärtlindring En del byts varje dag, andra t ex var 3:e eller var 7:e dag. Läs ordinationen! Fästs på olika ställen på kroppen. Ej samma hudparti två gånger i rad En del får inte delas Läkemedel som tas upp genom huden, depåplåster /Rev juni 2013

38 Läkemedel som tas upp genom huden
Forts Många faktorer kan påverka behandlingen, t ex andra läkemedel, feber, kyla, fukt, hårväxt m m Vad gör man om plåstret lossnar? Se bruksanvisningen eller kontakta Apoteket Destruktion Öppenvård – lämnas till Apoteket Slutenvård – enligt rutin. /Rev juni 2013

39 Läkemedel som förs in i ändtarmen Lokal effekt eller verkan i hela kroppen
Suppositorier (stolpiller) Doppas i ljummet vatten Förs in med raka sidan först Vid hemorrojder ev rundade sidan först, just innanför ändtarmsöppningen Rektalsalva Strykes på ändtarmsöppningen eller förs in i ändtarmen Rektalvätskor (klysma eller lavemang) För in hela pipen, tryck ihop behållaren, töm helt och dra ut. Sängläge en stund efteråt Läkemedels som man för in i ändtarmen, suppositorier, rektalsalva, rektalvätskor /Rev juni 2013

40 Läkemedel som förs in i slidan
Lokal effekt. Läs anvisningarna! Vaginalkräm och vaginalgel förs in med applikator Vagitorier förs in så långt som möjligt i slidan använd handskar, ev applikator Vaginaltabletter förs in med applikator Skydda gärna kläderna! Läkemedel som man för in i slidan, vaginalkräm och vaginalgel, vagitorier, vaginaltabletter /Rev juni 2013

41 Läkemedel som injiceras
Insulin Måltidsinsulin, basinsulin, mixinsulin Ges som subkutan injektion, injektionstekniken viktig - Magen - Skinkans övre yttre del - Låret Förvaras mörkt och kallt, tål rumstemperatur 4 – 6 veckor beroende på sort. Insulin /Rev juni 2013

42 Kapitel 5 Medicinering vid behov
Läkemedel och äldre Kapitel 5 Medicinering vid behov /Rev juni 2013

43 Mediciner vid behov Vanliga krämpor - egenvård Förstoppning Hosta
Hudbesvär Kärlkramp Oro/ångest Smärtor Sömn /Rev juni 2013

44 Behandlingsmöjligheter
Förstoppning Behandlingsmöjligheter mer vätska, fiberrik kost, motion Medel mot förstoppning - Tarmreglerande som Laktulos, Movicol - Laxerande som Cilaxoral, Microlax /Rev juni 2013

45 Hosta Riklig vätska Slemlösande Hostdämpande /Rev juni 2013

46 Medel vid hudbesvär Krämer och salvor Torr hud - mjukgörande
Eksem och klåda – mjukgörande för att förebygga Eksem, psoriasis m.fl. åkommor – kortisonkrämer och salvor Svampinfektion – svampbehandlande krämer /Rev juni 2013

47 Medel mot kärlkramp Blodkärlsvidgande medicin Spray under tungan
Tablett under tungan Tablett framför tandraden mot kindens slemhinna /Rev juni 2013

48 Lugnande medel Lämpliga Olämpliga Risker Alternativ till läkemedel
/Rev juni 2013

49 Sömnmedel Lämpliga Olämpliga Risker Alternativ till läkemedel
/Rev juni 2013

50 Medel mot smärta Svaga medel Starka medel Vid behov
Antiinflammatoriska Risker Alternativ behandling Komplementär behandling /Rev juni 2013

51 Kapitel 6 Läkemedel och kost
Läkemedel och äldre Kapitel 6 Läkemedel och kost /Rev juni 2013

52 Läkemedel och kost/måltid
Börja måltiden med dryck Mat i en torr mun smakar ingenting! Observera att vissa läkemedel inte ska tas i samband med måltid medan andra bör tas med mat /Rev juni 2013

53 Läkemedel och äldre Kapitel 7 Dosläkemedel /Rev juni 2013

54 Dosläkemedel Riktlinjer för dosförpackade läkemedel i Skåne Svensk Dos
Delbetala läkemedel Ordinationhandling Pascal handbok.eordinationpascal.se /Rev juni 2013

55 Riktlinjer för dosläkemedel i Region Skåne
Syftet är att skapa en enhetlig och säker överföring av ordinationer och information mellan förskrivare, vårdtagare/kontaktperson och Apoteket Vänder sig till förskrivare i Region Skåne, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal Riktlinjerna finns på Kommunernas och Landstingets hemsidor samt även på DosApoteket i Malmö Huvudrubrikerna: Förutsättning för att få ApoDos Vem får ordinera? Hur använder man dosreceptet? Stopptider, ej akuta ApoDos-patient på sjukhus E-dos Hur betalar man? Om något går fel Ansvarsfördelning /Rev juni 2013

56 Läkemedel och äldre Kapitel 8-9 Delegering /Rev juni 2013

57 Arbetsuppgifter inom läkemedelshantering
Kräver Gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet för att upprätthålla god patientsäkerhet och god kvalitet /Rev juni 2013

58 Delegering (gäller inte sluten vård eller ambulanssjukvård)
läkemedelshantering till undersköterska eller motsvarande Verksamhetschefen/MAS beslutar om och vad Legitimerad sjuksköterska delegerar /Rev juni 2013

59 Delegering Ska vara personlig, skriftlig och tidsbegränsad (högst ett år) Arbetsuppgiften ska vara klart definierad (förklarad) Ska omprövas vid behov och kan återkallas /Rev juni 2013

60 Den som delegerar Ska vara legitimerad och ha formell och reell kompetens för uppgiften Ska förvissa sig om att uppgiftsmottagaren på ett fullt tillfredsställande, både teoretiskt och praktiskt, sätt kan utföra uppgiften /Rev juni 2013

61 Den som mottar en delegering
Ska informera om sin förmåga att klara uppgiften Har ansvar för hur uppgiften utförs En delegering kan inte påtvingas /Rev juni 2013

62 Avvikelserapportering
Avvikelse - En negativ händelse och tillbud som medfört eller skulle ha kunnat medföra skada för en patient Syfte - Dra lärdom av händelsen och förhindra upprepning Rapportera till arbetsledningen. /Rev juni 2013