Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Maktstrukturer, stat och individ Historia Kurs 5 Strukturer för läraren Ha överseende med skriv- och stavfel Programmet är gjort i Power Point 2000 9.0.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Maktstrukturer, stat och individ Historia Kurs 5 Strukturer för läraren Ha överseende med skriv- och stavfel Programmet är gjort i Power Point 2000 9.0."— Presentationens avskrift:

1

2 Maktstrukturer, stat och individ Historia Kurs 5 Strukturer för läraren Ha överseende med skriv- och stavfel Programmet är gjort i Power Point Du kan komplettera efter eget behov med tillägg och bilder och korrigera det du inte tycker om i texten Ge gärna åhörarkopior till eleverna så vinner ni tid för diskussion Välj bildspel och tryck på vänster musknapp så kommer du vidare

3 STATSFORMER FORM Monarki Republik Kejsardöme STATSCHEF Kung, Drottn. President Kejsare Makten hos statschefen är ofta beroende av statsformen

4 Ordkunskap Folkrepresentati on parlament riksdag national- församling reresentanthus förbundsdagen knesset folkkongress duma Regeringschef statsminister premiär- minister förbunds- kansler regeringschef

5 Demokrati-diktatur DEMOKRATIER medborgarna deltar i styrelsen och skapar reglerna DIKTATURER reglerna ges av andra som styr och medborgarna lyder RÄTTSSTATEN staten : garanterar rättigheter och skyldigheter följer själv lagar och bestämmelser

6 FINLANDS STATSSKICK PRINCIPER: Suveränitet (oberoende) begränsas av internationell rätt och fördrag samt olika avtal t.ex EU-medlemskapet FN-stadgan människorättskonventio nen handelsavtal gränsavtal etc. alla dessa inskränker de facto på vår handlingsfrihet, men icke på suveräniteten

7 FINLANDS forts. Demokrati (västerländsk) enskilda individer garanteras rätt att delta och påverka samhällsutvecklingen medborgarna garanteras grundläggande rättigheter och skyldigheter respekt för minoriteter t.ex. språk, kön, ålder, lyte, övertygelse etc.

8 FINLANDS forts. Maktfördelning lagstiftande makt (riksdag) verkställande makt (regering) dömande makt (domstolar) Parlamentarism regeringen skall ha riksdagens förtroende (över 50% av riksdagen stöder regeringens förslag)

9 GRUNDLAGEN Grundlag 2000 ( ) ersatte de tidigare: RF 1919 (regeringsformen) RO 1928 (riksdagsordningen) Ministeransvarighetslagen 1922 Lagen om riksrätt 1922

10 GRUNDLAGEN forts. Grundlagen innehåller bl.a. bestämmelser om : statsskick rättsprinciper grundläggande rättigheter riksdag regering och president samt högsta styrelsen

11 MEDBORGARNAS STÄLLNING RÄTTIGHETER OCH FRIHETER ENLIGT GRUNDLAGEN Jämlikhet Likhet inför lagen förbud mot särbehandlig barns medinflytande Rätt till liv,frihet,integritet och säkerhet förbud mot kränkning av människovärdet

12 Rättigheter och friheter forts. Förbud mot retroaktiv tillämpning av strafflagstiftning Rörelsefrihet rätt att fritt välja boningsort rätt att fritt resa in i och ut ur landet utlänning får ej utvisas om kränkning hotar annorstädes Skydd för privatliv, heder och hemfrid inkluderar även brev&telefon Religions- och samvetsfrid rätt att tro eller låta bli får ej kränka annan rättighet

13 Rättigheter och friheter forts. Yttrandefrihet och offentlighet förbud mot censur rätt att få del av offentliga handlingar Mötes- och föreningsfrihet rätt att demonstrera Rösträtt berör även utlänningar i kommunalval Rätt till tryggad egendom

14 Rättigheter och friheter forts. Kulturell rätt rätt till avgiftsfri grundutbildning rätt att utveckla sig själv kunskapens och konstens frihet Nationalspråkens jämställdhet finska – svenska samers & teckenspråkets behov tryggas Näringsfrihet och rätt till arbete ingen får avskedas utan laga grund

15 Rättigheter och friheter forts. Rätt till social trygghet grundläggande försörjning tryggad tryggade samhällstjänster och boende Rätt till sund miljö Rätt till oberoende, smidig och omedelbar prövning av myndigheter och rätt

16 SKYLDIGHETER Allmän hörsamhets och lydnadsplikt Skyldighet att försvara landet eller att bistå på annat sätt Läroplikt Vittnesplikt Skyldighet att åta sig offentliga uppdrag Skyldighet att betala skatt

17 RIKSDAGEN Statsmakten tillkommer folket Folket företräds av en vald riksdag (representativ demokrati) Riksdagen består av 200 ledamöter Riksdagens uppgifter: stifta lagar bevilja skatt övervaka styrelse och förvaltning besluta om krig, fred och fördrag

18 Mandatperiod 4 år val tredje söndagen i mars nästa val 2003 Valen är: allmänna lika hemliga direkta proportionella Landet är indelat i valkretsar (12- 18) 15 används och antalet mandat i kretsen beror på befolkningstalet (f.n. 1-32) Vasa län valde senast 17 riksdagsmän

19 KANDIDATNOMINE- RING Kandidaterkan ställas upp av: politiska partier valmansföreningar 100 röstberättigade 30 på Åland Valbara: röstberättigade inte vissa tjänstemän och yrkesgrupper Kandidatantal: max samma som mandatantalet dock minst 14

20 Valförbund: kan ingås mellan partier och med valmansföreningar. Behandlas dock som en enhet VALET Röstning sker inom det röstningsområde inom vilket man bor Man röstar på valkretsens kandidater Valnämnd övervakar Förhandsröstning möjlig

21 valet forts. Valresultatet beräknas enligt d´Hondts systemet ”riksdagen blir en miniatyrbild av folket” OBS! Vid räkningen av röster avgör det personliga röstetalet endast rangordningen inom partiet Partiets jämförelsetal avgör vilka som väljs till riksdagen

22 RIKSDAGENS ARBETE Årliga arbetet inleds 1 februari minst 190 arbetsdagar (i praktiken året runt c. 260d.) i grundlagen kallas riksdagens årliga sammankomst riksmötet riksdagens arbete indelas i vår- och höstsession Plenum tisdagar och fredagar fri talrätt offentligt

23 riksdagen forts. Omröstningar maskinell sedlar uppstigning Plenum leds av talmannen Ärenden bereds av utskott experter o. sakkunniga o. tjänstemän hörs

24 UTSKOTTEN Lagbestämda grundlagsutskottet utrikesutkottet finansutskottet statsutskottet Frivilliga utskott ekonomiutskottet kulturutskottet trafikutskottet försvarsutskottet osv. Stora utskottet ”andra kammare” och ”EU” utsk.

25 RIKSDAGENS KONTROLLMAKT riksdagen kan kontrollera och övervaka att regeringen gör det den skall genom : frågor (spörsmål) muntliga (frågetimme) skriftliga upplysningar regeringen ger debatter om aktualiteter vid behandlingen av dessa punkter kan den fria talrätten begränsas

26 riksdagens kontroll forts. Interpellation förtroendemätare Budgetmotion Åtgärdsmotion Meddelanden av statsministern eller minister förtroendemätare Redogörelser Förtroendefrågor omröstning som uppfattas som förtroendemätare

27 riksdagens kontroll forts. Direktiv Statsrevisorer Justitieombudsmannen riksdagsmännen kan även via informella vägar påverka skötseln av rikets angelägenheter plenum är offentliga riksdagens arbetsspråk är finska och svenska folkomröstningar kan hållas

28 Lagstiftning

29 OBS! vid lagstiftning Specialutskott hör experter Stora utskottet hörs om: ändringsförslag godkänns i första behandlingen majoriteten så besluter Statsutskottet behandlar budget Andra behandlingen tidigast tre dagar efter första behandlingen Grundlagar godkänns med enkel majoritet och vilar över nyval. Godkänns med 2/3. Kan förklaras brådskande med 5/6 majoritet

30 Riksdagen och budgeten Riksdagen stiftar våra lagar Statens inkomster och utgifter för året är en lag som heter statsförslaget dvs. budgeten Budgeten med tillhörande skattelagar är ettåriga Med budgeten besluter riksdagen om hur våra ekon. villkor kommer att formas Skattelagarna är effektiva styrmedel

31 Offentlig finansiering Skatternas funktion: finansiera styra utjämna skillnader Skatteformer: 1. Direkta skatter statens inkomst- och förmögenhetsskatt kommunalskatten kyrkoskatten arvs- och gåvoskatten

32 skatter forts. 2. Indirekta skatter mervärdesskatten (moms) tullar acciser 3. Avgifter av skattenatur socialskyddsavgifter pensionspremier arbetslöshetspremier Statsförslaget (budgeten) Inkomster (4 avdelningar) skatter & motsvarande blandade inkomster

33 budget forts. Ränte- och dividendinkomster lån Utgifter (huvudtitlar) presidenten riksdagen statsrådet ministerierna statsskulden

34 REGERINGEN Statsråd-regering max 17+1 redbara medborgare (gäller inte riksdag) två juridiskt skolade (slopat) Uppgift: verkställa riksdagens beslut sköta landets styrelse och förvaltning Regeringstyper efter stöd: majoritetsregering minoritetsregering

35 Regering forts. Regering enligt parter: enpartiregering flerpartiregering eller koalitionsregering samlingsregering Bildning: partierna förhandlar om regeringsprogrammet partierna förhandlar om regeringens sammansättning presidenten hör talmannen och meddelar statsministerkandidat

36 Regering forts. riksdagen röstar om kandidaten som utnämns av presidenten statsministern föreslår ministrar som utnämns av presidenten Ministrarna leder var sitt ministerium (vissa delade) Ministrarna svarar inför riksdagen för sina handlingar Koalitionsregeringar bildas vanligen i länder med många partier (inte alltid så starka) I länder med majoritetsval har man vanligen enpartiregeringar

37 Jämför med tidigare Bildning: presidenten förhandlar med riksdagens talman presidenten förhandlar med riksdagsgrupperna presidenten ger någon i uppdrag att komma med ett reg.förslag presidenten kan godkänna ändra eller förkasta förslaget om förslaget godkänns blir bildaren i allmänhet statsminister om förslaget förkastas eller inte ger resultat så ges uppdraget till någon annan

38 PRESIDENTEN Statschef i Finland Innehar den högsta verkställande makten Kompetenskrav: infödd medborgare Mandatperiod : 6 år, möjligt med två perioder Val i Januari, valen ”dubbla” vid behov Kandidater uppställs av riksdagspartier eller valmansföreningar

39 presidenten forts. Presidentvalet är ett direkt folkval Presidentens uppgifter: Presidenten och medborgaren utser högsta tjänstemän benådar belöningar  titlar  utmärkelsetecken Presidenten och riksdagen öppnar och avslutar avger propositioner med reg. stadfäster lagar

40 presidenten forts. Presidenten och statsrådet utser statsminister utser ministrar beviljar avsked utfärdar förordningar med reg. övervakar statsförvaltningen Övrigt utrikespolitik med reg. överbefälhavare kan upplösa riksdag och utlysa nyval Ålandsfrågor Lönen skattefri ( )

41 Rättsväsendet Tre typer av domstolar: Allmänna domstolar (civil och brottmål) Förvaltningsdomstolar (besvär) Specialdomstolar (specialfrågor) Typiskt: Fast instansordning behandling inleds i lägsta instans (rättssäkerhet garanteras)

42 Straffrätt Brott kan göras mot olika lagar. Huvuddelen av brotten finns dock samlade i strafflagen. Brott = handling som enligt lag belagts med straff Rekvisit (kännetecken) för brott (två måste finnas): person som felat gärningsman anstiftare medgärningsman medhjälpare

43 straffrätt forts. brottslig gärning (gärning är fel då den fyller kännetecknet för ett brott) gärning räknas inte som brott då den sker i : nödvärn för att skydda :  liv  integritet  frihet  hemfrid  egendom nödläge för att avvärja större fara

44 straffrätt forts. tillräknelighet psykiskt mogen som kan svara för sina handlingar  minst 15 år och mentalt frisk  mentalt sjuka och sinnesförvirrade döms inte (vård)  de som icke varit vid sina sinnens fulla bruk döms enligt lindrigare skala ( gäller inte alkohol och motsv.) tillräknande brott kan vara  uppsåtligt  vållande (straff om lagen kräver)  olyckshändelse (ingen skuld - inget straff)

45 Utredning av brott Utreds av polisen som får kännedom om brott genom: brottsanmälan fynd meddelanden etc. Förundersökning klarlägger: brott omständigheter parter etc. Misstänkt är oskyldig och får använda lagfaret biträde

46 undersökning forts. Kallade till brottsutredning har närvaroplikt Tvångsmedel: gripa anhålla högst tre dagar, därefter kan domstol häkta reseförbud husrannsakan kroppsbesiktning

47 Åtal Åtal väcks av allmän åklagare alternativ: åtal inget åtal (brottet ringa) åtal om det yrkas av målsägande i målsägandebrott Åtal väcks om handling är : straffbelagd sannolikt skyldiga kan utpekas Domstol fastställer skuld och dom person måste kunna bindas till brott

48 Straff Utgångspunkt är att normer inte får brytas Mål: förebygga avskräcka förhindra återfall Strafformer: Böter dagsböternas antal beror på brottet dagsböternas storlek beror på ink. böter dagar förvandlingsstraff 2d. = 1d. fängelse

49 straff forts. frihetsstraff (14d. - 12år, komb. 15år, livstid 12år) villkorligt (prövotid 1-3 år) ovillkorligt (villkorlig frihet, prövotid) samhällstjänst (kan ges som alt. till ovillkorligt fängelse) villkor  max 8 mån  samtycke  lämplighet h samhällstjänst på fritiden (7-10 h i veckan)

50 straff forts. ungdomsstraff undvika fängelse för >18år arbetsplikt-övervakning-anmälan skyddsåtgärder som kan vidtas internering av farliga återfallsförbrytare vård för inte fullt tillräkneliga körförbud övriga straff förlust av vunnen ekon. nytta förlust av redskap ersättningar (skador etc.) avsättning

51 EU och dess tillkomst Främsta förespråkare: Altiero Spinelli Jean Monnet Inleddes 1951 med Kol-och stålunionen Kompletterades 1957 med Romfördraget som gav upphov till EEC och Euratom Kompletterades med enhetsakten 1986 och Maastrichtavtalet 1992 som skapade EU

52 EU:s utvidgning Ursprungsländer var de sex: Tyskland,Frankrike, BeNeLux och Italien Storbritannien och därmed Danmark och Irland tillkom 1972 Grekland 1981 Spanien och Portugal 1986 Finland,Sverige och Österrike 1995 Därmed hade världens största handelsmakt skapats

53 Tanken bakom EU Ett gemensamt agerande är mer effektivt än om länder verkar enskilt Områden där gemensamt agerande anses viktigt är: inre marknad fri rörlighet för kapital,varor,tjänster och arbetstagare gemensam jordbrukspolitik handelspolitik (tullar utåt) social och ekonomisk sammanhållning

54 tanken forts. monetära unionen utrikes- och säkerhetspolitiken EU:s agerande baserar sig på dess rätt att skapa gemensamma regler och gemensam lagstiftning i de frågor som ansas beröra alla Bryssel är centralort för EU men parlamentet sammanträder även i Strasbourg. Organ finns även lokaliserade i medlemsländerna

55 Hur fungerar EU Europarådet Stats- el. reg.chefer; linjedragning Ministerrådet Högsta beslutande organ. Representerar medlemsländerna Kommissionen EU:s ”regering”. Ger förslag och verkställer Parlamentet Åsiktsforum. Ger utlåtanden och godkänner kommissionen

56 EU besluts giltighet Förordningar Övernationella bestämmelser som alla måste följa Direktiv Anvisningar som har bindande mål. Nationella beslut om hur. Beslut Bindande för parter i enskild fråga Rekommendation Riktlinje för hur man kan tänka sig

57 EU - domstolen Egentligen EG-domstol med domsrätt i ekonomiska frågor Finns i Luxemburg Domare från alla medlemsländer Beslutanderätt bl.a. i: Tolkningar om EU-avtal Tvister mellan medlemsländer Tvister med medborgare Domarna är prejudicerande

58 KOMMUNERNA Kommunallagen från kommuner av vilka 110 kallar sig städer Medlemmar i kommunen är: mantalsskrivna yrkes- eller affärsidkare de som äger fast egendom samfund med hemort Kommunens uppgifter: lagstadgade (hälsovård, skola) frivilliga (teater, idrott)

59 kommunen forts. Kommunen får inte ägna sig åt verksamhet som: gynnar enskild gynnar parti eller grupp görs i vinstsyfte Största kommunen är H:fors invånare Minsta kommunen Sottunga 129 invånare Svenskaste är Hammarland 96,82 % svenskar

60 Kommunens styrelse

61 Kommunens ekonomi Kommunens verksamhet medför utgifter och de ökar då skyldigheterna blir flera. Kostnaderna täcks av: skatter bidrag från staten avgifter lån Inkomsterna varierar beroende på servicenivå invånarnas välstånd

62 Kommunen har beskattningsrätt Skatteprocenten anges i skattören Om skattöret är 17,5 betyder det att man för varje beskattningsbar mark betalar 17,5p i skatt Kommunalskatten är proportionell. Kommunalskatten bestämms av varje kommun och varierar mella penni nu (2001) är högsta och lägsta 15.0

63 Kommunmedlemmarnas möjlighet att påverka Påverkningsmöjligheter Formella: Rösta Kandidera Medlemskap i organ Anmärkningsrätt Rätt att göra rättelseyrkande Besvärsrätt Initiativrätt

64 Informella: Kontakt med tjänstemän Kontakt med förtroendevalda Påtryckning med hjälp av föreningar och organisationer Massmedieinslag Insändare Program och artiklar Protestlistor Strejker Stadsdelsgrupper och byråd

65 BEFOLKNINGEN Några fakta: 5 milj. invånare 15 invånare/km Lappland 2/km Nyland 114/km Befolkningsstrukturen ojämn unga få c per årskulle åldringar många och ökar totalbefolkningen kommer att minska en bit in på 2000-talet

66 befolkning forts. Problem: åldringsvården pensionerna fördelningspolitiken arbetskraft Näringsstrukturen stora förändringar tätorter service socialpolitik

67 ÅLAND Landskap i Finland Självstyrande egen beslutande- och lagstiftningsrätt i gemensamma frågor som myntväsende och utrikespolitik gäller finska bestämmelser Demilitariserat inga försvarsanläggningar eller militär personal, ingen värnplikt

68 Åland forts Lagting = folkrepresentation 30 medlemmar valda för 4 år talman= ordförande rösträtten förutsätter hembygdsrätt presidenten kan i vissa fall inlämna veto mot landskapslagarna parlamentarism Landskapsstyrelsen = regering lantråd = ordförande 5 eller 7 medlemmar

69 Åland forts. Staten representeras av en landshövding Ålandsdelegationen sakkunnigorgan i angelägenheter mellan riket och landskapet Åland väljer en riksdagsman Särdrag budgetmakt hembygdsrätt enspråkighet


Ladda ner ppt "Maktstrukturer, stat och individ Historia Kurs 5 Strukturer för läraren Ha överseende med skriv- och stavfel Programmet är gjort i Power Point 2000 9.0."

Liknande presentationer


Google-annonser