Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld."— Presentationens avskrift:

1 VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

2 Utbildare Maha Eichoue, utvecklingsledare, LST Marie Skott, socialsekreterare Norrköpings Kommun Susanne Lundqvist, socialsekreterare, Norrköpings Kommun Maria Andersson, kvinnofridssamordnare, Söderköpings Kommun

3 Dagens program 9:00 Fika 9:30 Övergripande – Socialnämndens ansvar 10:30 Paus 10:45 Våldsutsatta – upptäckt och utredning 11:45 Särskild sårbara grupper 12:00 Lunch – på egen hand 13:00 Insatser – våldsutsatta 14:00 Bensträckare 14:10 Barn som bevittnar våld 14:30 Fika 15:00 forts. Barn som bevittnar våld – familjerätt 15:40 Våldsutövare 16:00 Frågestund 16:30 Avslutning

4 Länsstyrelsens Uppdrag Kompetens- och metodstödsuppdraget Stödja samordningen av insatser i länet som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål Hedersrelaterat våld och förtryck regionalt och flera nationella uppdrag

5 Regeringens mål för Kompetens och metodstödsuppdraget : Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska få det stöd och den hjälp de behöver oavsett i vilken kommun de bor! Målen ses i ljuset av bland annat det fjärde jämställdhetsmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet!

6 Gemensamt uppdrag: Socialstyrelsen och Länsstyrelserna Att fördela utvecklingsmedel med syfte att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare För att fördelningen av medlen ska bli ändamålsenlig och bidra till ett långsiktigt metodutvecklingsarbete på området ska ett nationellt och regionalt stöd kopplas till medelsfördelningen

7 Allmänna råden FREDA VÅLD- handbok Särskild sårbara grupper Meddelande bladet

8 Vilka var bristerna i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer ? Svårigheter att upptäcka våldsutsatthet Bristande kännedom om problemets omfattning Otillräcklig kunskap hos socialtjänstens personal Brister i utbudet av insatser Bristande barnperspektiv Bristande lokal uppföljning Otillräcklig kunskap om effekter av insatser Bristande säkerhet Bristande kvalitetsansvar när ideella föreningar utför socialtjänst

9 Uppmärksammade brister kommuner Utredning och dokumentation saknas eller brister Barn uppmärksammas inte eller utreds inte Serviceinsatser istället för utredning, beslut, bistånd Bristfälliga rutiner eller saknas helt Bristande kompetens och kvalitet Långsiktigt stöd och uppföljning brister Riskbedömning eller strukturerade metoder används sällan

10 forts Uppmärksammade Handlingsplaner saknas eller bristfälliga Arbetet måste utvecklas gällande särskild utsatta grupper Inom äldre omsorgen och omsorgen om funktionsnedsatta: bättre arbete och kunskap Arbetet med våldsutövare – vissa kommuner saknas helt Förbättring inom familjerättens arbete med vårdnad, boende och umgänge

11 IVO- Nationella tillsynen Granskade kommuner, landsting och sjukvårdsregioner och kvinnojourer Under Tillsyn av verksamheternas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Rekommendationerna är tänkta som stöd för ansvariga beslutsfattare i det fortsatta utvecklingsarbete

12 Kommunerna - ska Stora skillnader hur arbetet bedrivs och lagens krav följs inte alltid Socialtjänstens arbete ska bedrivas: gällande bestämmelser och med god kvalitet, därför ska: Utreda, dokumentera och följa upp insatser på kort och lång sikt Uppmärksamma barn och utreda deras behov, få adekvat stöd på kort och lång sikt

13 Kommunerna - Rekommendationer Utveckla kvalitetsarbete: bättre styrning och ledning Genomföra kartläggning Bättre på att upptäckt Förbättra kompetens och kvalitet: genom kompetensutveckling, skapa särskilda verksamheter/utse ansvariga inom området. Användning av särskild bedömningsinstrument: bedömning av risk Förbättra arbetet för särskilt utsatta grupper Utveckla samverkan inom kommunen som med andra aktörer och myndigheter

14 Hälso- och sjukvården - ska Nu: ingen särskild reglering i lagstiftningen för hälso- och sjukvården till skillnad från Soc För att sjukvårdens arbete ska bedrivas utifrån gällande bestämmelser och med god kvalitet har IVO ställt krav på att vårdgivarna ska: Bättre på att identifiera barn som far illa! Alltid anmäla misstankarna till socialtjänsten!

15 Hälso- och sjukvården - Rekommendationer God kvalitet, jämlik vård och omsorg och patientsäker rekommenderar IVO vårdgivare Utveckla kvalitetsarbetet genom: Bättre implementering, egenkontroll och uppföljning inom området Öka personalens kunskaper inom våld i nära relation Utveckla samverkan internt och externt

16 Kvinnojourerna Har under åren tagit stort ansvar inom området! Har lång erfarenhet och kompetens! IVO tillsynen – utföra socialtjänst – krav enligt SoL när kvinnojourer utför socialtjänst på uppdrag ska: Utveckla sitt kvalitetsarbete, upprätta rutiner för rapportering enligt lex Sarah Dokumentera beslutade biståndsinsatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

17 Handboken VÅLD

18 Handbokens syfte Kvalitetsutveckla och förbättra socialtjänstens stöd Stimulera utvecklingen av målinriktade, strukturerade och samordnade insatser i kommunerna Ge socialnämnden stöd, både på en övergripande nivå och för handläggning av enskilda ärenden Målgruppen ska bli en självklar målgrupp i socialtjänstens arbete

19 Allmänna råd 2009 Tänkta till att ge stöd till rättstillämpningen. Hur socialnämnden bör agera för att uppfylla kraven i lagstiftningen. Handboken 2011 Utgår från allmänna råden och utgör en ram. Gäller alla grupper och faller inom denna ram. Handboken har samma utgångspunkt som de allmänna råden. Dvs de rör hela socialtjänsten.

20 Meddelandeblad Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Fristad från våld – en vägledning om skyddat boende Kommunerna har ett tydligt ansvar att tillhandahålla skyddat boende med olika innehåll och skyddsnivå. Vägledningens utgångspunkt är att stärka den skyddssökandes rättsäkerhet.

21 Allmänna råden - utgångspunkten Rör hela socialtjänsten Nämnden bör beakta både gruppers och enskildas behov av stöd och hjälp, inklusive särskilda behov p.g.a. t.ex. ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende De metoder som används för att ge enskilde stöd och hjälp bör vara utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om brukarnas behov och vad som ger bäst resultat

22 Särskild sårbara grupper Ensam och utsatt – våld mot kvinnor med utländsk bakgrund, 2014 Vänd dem inte ryggen – hedersrelaterat våld och förtryck, 2014 Skylla sig själv? våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem, 2011 Blånader och silverhår - våld mot äldre kvinnor, 2014 Sällan sedda – utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

23 Föreskrifter på gång 2014? Föreskriften kommer innehålla både föreskrifter och allmänna råd och ersätta SOSFS 2009:22 Innehållsmässigt påminner den om 2009:22 men att vissa frågor lyfts till föreskrift och ansvaret tydliggörs Tillämpningsområden: Verksamhet som omfattas av SoL, HSL och TVL (tandvårdslagen)

24 Exempel på föreskriftsområden Ledningssystem som integrerar brottsoffer i socialnämndens ordinarie verksamhet Våldsutsatta - riskbedömningar Våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld – utredningsskyldighet Insatser efter behov akut, på kort och lång sikt t.ex. skyddat boende Insatser till våldsutövande förälder utifrån barnets behov Rutiner, kompetens och åtgärder inom hälso- och sjukvård

25 Centrala begrepp i handboken Våld eller andra övergrepp: Systematisk misshandel och andra övergrepp, t.ex. det som omfattas av brottsbalkens bestämmelse om kvinnofridsbrott Närstående: Könsneutralt begrepp. Varje person som en kvinna har en nära och förtroendefull relation till Kvinna: Inte avgränsat nedåt i ålder utan omfattar även unga kvinnor under 18 år, exempelvis då en flicka som har en pojkvän

26 forts. Centrala begrepp 5 kap 11 § socialtjänstlagen Barn har bevittnat våld: Barnet har sett eller hört den brottsliga gärningen begås Våld eller andra övergrepp som barn bevittnat: Våldet kan ha utövats av eller mot en till barnet närstående vuxen eller av eller mot en person som inte är närstående till barnet Närstående vuxna till barn: Avser förutom barnets föräldrar även vuxna syskon, fosterföräldrar eller styvföräldrar. Även personer som inte direkt ingår i den närmaste familjen, som t.ex. mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar, farbröder och morbröder, kusiner ingår

27 Våld mot kvinnor Även män drabbas Sker främst inomhus, i en nära relation Allvarligt, upprepat våld och dödligt våld i parrelationer drabbar främst kvinnor Jämställdhetsproblem Demokratiproblem Hälsoproblem Samhällsekonomiska konsekvenser: Det kostar! Hinder för kvinnor och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter

28 barn partner/ f.d. partner syskon annan släkt

29 Våld i nära relation Olika beroendeförhållanden, t.ex. gemensamma barn, ekonomi m.m. Känslomässiga bindingar, kluvenhet om våldsutövaren samtidigt är någon offret älskar, tycker synd om eller på annat sätt bryr sig om Våldet är eller riskerar att bli upprepat och systematiskt Rädsla skuld och skam gör det svårt att berätta för omvärlden om våldet

30 Nämndens ansvar Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp Systematisk misshandel och andra övergrepp, t.ex. av det slag som omfattas i bestämmelsen i BrB om kvinnofridsbrott Grov kvinnofridskränkning: misshandel, olaga hot, hemfridsbrott, ofredande olika typer av sexualbrott 5 kap.11 § SoL

31 Förebyggande och upptäckt: Ta hänsyn till och beakta kränkningar som inte är brott Den som har stödbehov p.g.a. sådana kränkningar har också rätt till stöd Vålds begreppet bakom 5 kap. 11 § SoL är förenligt med andra perspektiv Ansvar oavsett polisanmälan eller inte Individens uppfattning om utsatthet som är avgörande Närstående är könsneutralt: varje person som kvinnan bedöms ha en nära och förtroendefull relation till

32 Förekomst Forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld mot en kvinna Kvinnor i samkönade relationer och hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar. (NCK rapport 2009:2)

33 Ca kvinnor i åldrarna år utsätts för våld av en partner eller f.d. partner: motsvarar 2% av alla kvinnor i samma åldersintervall (SoS 2006, med hänsyn till mörkertalet) Brå: Brott i nära relationer: nationell kartläggning 2014:8 – jämn fördelning utsatta kvinnor och män, men vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld, större behov av stödinsatser framförallt sjukvård. (under 2012) Många kvinnor döljer sin utsatthet för våld Kostnaderna döljs bakom andra samhällsproblem, såsom arbetslöshet, alkoholism och depression – symtom som kan ha anknytning till mäns våld mot kvinnor

34 Dödligt våld Socialstyrelsen har utrett 12 dödsfallärende från 2012 och 2013 Brottsoffer: kvinnor över 18 år Gärningsmän: nuvarande eller före detta makar eller sammanboende I flera av dessa ärenden framgår det att en separation eller skilsmässa utgör motivet eller en del av motivet till gärningen. (Dödsfallutredningar , Socialstyrelsen 2014

35 Modell/teorier – faktorer som kan öka risken för våld

36 Socioekonomiska faktorer Partnervåld kan drabba kvinnor från alla samhällsklasser, dock finns samvariation med vissa sociala och ekonomiska omständigheter Analyser visar (FHI och SCB) att kvinnor med välfärdsproblem som t.ex. arbetslöshet rapporterar utsatthet för våld i större omfattning än andra kvinnor SoS (2006) den relativa risken att dödas eller utsättas för våld är betydligt högre för kvinnor som under en längre tid erhållit ekonomiskt bistånd

37 Kvinnor med missbruks och beroendeproblem 75 % av alla kvinnor som i missbruks- och beroendevården besvarade ASI intervjun uppgav att de blivit misshandlade, jämfört med 38 % av kvinnor utan missbruk. (Institutet för klinisk Psykologi AB i Umeå;2010)

38 Hälsa Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor polisanmäler inte (Brå) De som uppgav aktuell erfarenhet av våld i hemmet Generellt sätt yngre, oftare arbetslösa eller sjukskrivna, högre läkemedelskonsumtion, sämre allmän hälsa och psykiskt välbefinnande än andra kvinnor Andel kvinnor som uppgav att de övervägt övervägt eller försökt ta sitt liv var markant högre än bland övriga kvinnor. (Folkhälsoenkät )

39 Ökad risk för våld i familjen När familjen är utsatt för påfrestningar Försörjningssvårighete r Missbruk Psykisk ohälsa Kan således antas vara vanligare bland dem som söker stöd inom socialtjänsten än i befolkningen i stort ? Flytta ihop Gifta sig Graviditet Spädbarnsperioden Uppbrott

40 Socialnämndens ansvar

41 Socialnämndens ansvar, lagtext 2 kap 1 § socialtjänstlagen Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Yttersta ansvaret

42 Vistelsekommun – bosättningskommun? Mer: SOSFS 2006:5, Handläggning och dokumentation, Meddelandeblad nr 3/2011, handboken Våld s: Vistelsekommun - den kommun där den enskilde vistas när det aktuella behovet uppstår Bosättningskommun - den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt/har sin starkaste anknytning Socialnämnden i vistelsekommunen är skyldig att pröva en ansökan om bistånd

43 Om det står klart att en annan kommun ansvarar för stöd och hjälp är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer Om den hotade på eget initiativ åker till en annan kommun och söker stöd och hjälp gäller vistelsekommunens yttersta ansvar i den akuta situationen, t.ex. för skyddat boende och ekonomiskt bistånd En utsatt kan vistas tillfälligt under en längre tid utan att bosättningskommunens ansvar upphör

44 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun – En utvärdering av de nya bestämmelserna i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Resultatet av utvärderingen av förändringarna i ansvarsfördelningen mellan kommunerna i fråga om ansvar för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som infördes 2011 personer som är hemlösa personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp personer som till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom är i behov av insatser för att kunna genomföra en kortare vistelse i en annan kommun

45 Syftet med lagändringarna var att Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunerna och därigenom skapa bättre förutsättningar för att undvika tvister och stärka den enskildes rättssäkerhet Syftet med lagändringen har inte uppnåtts fullt ut när det gäller hjälp och stöd för målgruppen hemlösa och våldsutsatta Kunskapen om de nya reglerna om ansvarsfördelning bristfällig bland en del tjänstemän i kommunerna Uppfattas ge ett tolkningsutrymme Hur har lagen implementerats?

46 Socialnämndens ansvar, lagtext 5 kap 11 § socialtjänstlagen Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver Ansvar för brottsoffer

47 Ansvar för brottsoffer (5 kap 1 § SoL) Omfattar samtliga brottsoffer, oavsett ålder och kön Omfattar även kvinnor som utsätts för våld av annan än närstående, exempelvis hemtjänstpersonal Alla som utsätts för våld eller kränkningar av olika slag har, efter individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp som de kan behöva (4 kap 1 § socialtjänstlagen)

48 Ansvar för utsatta asylsökande För vuxna över 18 år har Migrationsverket ansvar logi, bostadsersättning, dagersättning osv. (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl., LMA) Kommunen är skyldig att pröva en ansökan som inte omfattas av LMA, exempelvis behov av kontaktperson eller samtalskontakt Vid utsatthet under asyltiden har kommunen det övergripande ansvaret för att personen får stöd och hjälp i enlighet med 5 kap. 11 § andra stycket socialtjänstlagen

49 Ansvar för anknytningsfall Anknytningsfall omfattas inte av LMA och det är därför vistelsekommunens ansvar att se till att eventuella behov tillgodoses under tvåårstiden Om förhållandet har upphört under tvåårstiden kan detta förhållande inte anses vara grund till permanent uppehållstillstånd Undantag kan göras om förhållandet upphört på grund av våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, 5 kap. 16 § tredje stycket UtlL

50 Särskild sårbara grupper Utsatta med funktionsnedsättning Utsatta med missbruks- eller beroendeproblematik Utsatta med utländsk bakgrund Äldre utsatta Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Utsatta i samkönade relationer HBTQ

51 Sårbarhetsfaktorer Okunnighet om sina rättigheter Heteronormativitet Homofobi Bristande språkförståelse Avsaknad av permanent uppehållstillstånd Socialt och ekonomiskt beroende av våldsutövaren, närstående eller samhället Isolering och ensamhet Svårighet att kommunicera utsatthet Gruppstigma missbrukare Osynliggörande Hedersnormer Beroende av andra för att klara av vardagen

52 Våld mot äldre Varför skulle våld i nära relationer sluta bara för att personerna fyller 65 år? Varför är våldet osynligt? Olika föreställningar om att: Hur en våldsutsatt kvinna ser ut? Svårt att associera våld med äldre personer En föreställning om att äldre är skyddade från våld- lika med synen när det gäller individer med olika funktionsnedsättningar Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder

53 Våldets arenor Våld i parrelation som pågått länge Våld från vuxna barn/andra närstående ex barnbarn eller andra Våld pga utmattning, vårdstress när anhörig vård, sjukdom eller missbruk Våld i vård och omsorg, personal och medboende

54 Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Ett osynligt och eller negligerat problem Kvinnor med funktionsnedsättning ses som könslösa Våld och övergrepp ignoreras och omdefinieras Kvinnorna antas vara ”skyddade” mot våld Fokus på funktionsnedsättningen

55 Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning En synskadad kvinna blir ledd in i och lämnad i okända miljöer Mannen vägrar tolka för sin döva hustru En kvinna som behöver hjälp i vardagen får ta emot hot om att nekas det hon behöver ifall hon inte underordnar sig En kvinna med omfattande rörelsenedsättning blir lämnad i lyftanordningen, medan mannen går hemifrån och tar hennes mobiltelefon med sig

56 Kvinnor med utländsk bakgrund-vilka är de våldsutsatta? Avhandling 2008: Invandrarkvinnor i vägskäl. Den enda omfattande studien inom området av Grazyna Lenardts, Uppsala Univeristet Kvinnan kom ensam från utlandet, gift sig med en man som är bosatt i S (40 % ej permanent uppehållstillstånd) Kvinnan var bosatt i Sverige när förhållandet inleddes Paret invandrade tillsammans till Sverige Ökning: män gifter sig med kvinnor med utländsk bakgrund, hämtar från utlandet

57 En sårbar grupp Vilka är kvinnorna: Tio år yngre än männen, fattigdom, lägre utbildning, ekonomiskt utsatthet Ett begränsat socialt nätverk i Sverige Bristande kunskap om det svenska samhället och språket Avsaknad av permanent uppehållstillstånd i Sverige Diskriminering: rädda att söka myndigheter är ett exempel Våldet kan ses som förknippat med kultur

58 Att ta sig ur en våldsam tillvaro Döljer våldet Vill bevara en positiv bild till gruppen Drar sig för att söka hjälp Låg tilltro till myndigheter: jag blir skickad hem eller de kommer att ifrån mig barnen, eller han kommer att ta ifrån mig barnen… Minst hälften är kvinnor med utländsk bakgrund som söker sig till på kvinnojourerna, enligt ROKS- har större behov av hjälp och stöd på grund av att de saknar ett socialt nätverk

59 Kvinnornas situation Värden som kränks: etiska värden, bestämma över sitt liv, träffa de vänner som man vill, hälsan påverkas, personliga utvecklingen kränks, ej möjlighet till utbildning Våld och makt: Underordning, då mannen har makt genom kunskap om samhället, sprida lögner, ge fel information, kanske högre utbildning, ekonomisk makt, fysisk makt, faktamakt, färdighetsmakt

60 Kvalitet och Kompetens

61 Socialnämndens ansvar, lagtext 3 kap 3 § socialtjänstlagen Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Oavsett utförare av socialtjänst Insatsen ska dokumenteras God kvalitet

62 Kompetens Inte endast formell kompetens utan även kvalifikation, kunskap, erfarenhet, förmåga, lärande och färdighet Det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet i verksamheten Det ska finnas tillräcklig bemanning: ex akut, kort och lång sikt. Viktigt med handledning Det är en tillgång om det finns personal som speglar befolkningens språkliga, kulturella och etniska mångfald Rätt kompetens är väsentligt för att nå upp till lagkraven I 5 kap 11 § socialtjänstlagen

63 Socialtjänstens kompetens är med andra ord ytterst en rättvise- och rättsäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i samhället

64 Våldskompetens SOSFS: 2009:22 All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld i nära relation samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser våldsutsatta bör utöver ovan nämnda kunskaper dessutom ha socionomexamen och fördjupad sakkunskap

65 Personal som handlägger ärenden som avser barn och unga bör utöver grundkunskaper ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete Personal som arbetar med insatser för barn, äldre, missbruk, funktionshinder bör regelbundet få kompetensutveckling om våld i nära relationer

66 Med ”all personal” avses personal inom individ- och familjeomsorg, t.ex. barn- och familjeenhet, familjerätt, enhet för ekonomiskt bistånd, missbruk. Även personal inom äldreomsorg eller handikappomsorgen

67 Samverkan – särskilt ansvar Samverkan är nödvändigt för att; Ge fullgott stöd Komma i kontakt med hjälpbehövande Utveckla verksamheter för målgrupperna Utveckla en samsyn Skapa kunskap om respektive arbetsuppgifter, roller och kompetens Behöver finnas både på övergripande nivå och i ärenden

68 Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka internt och externt, både övergripande nivå och i enskilda ärenden (SOSFS 2009:22) Inom och mellan nämnder Med andra kommuner Med andra myndigheter och organisationer: polisen, hälso- och sjukvården, ideella organisationer, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan

69 Exempel på områden att samverka Hanteringen av anmälningar om barn som far illa eller riskerar fara illa enligt 14 kap. 1§ SoL Hur polisen uppmärksammar barn som bevittnat våld av eller mot närstående Tillgång till olika typer spetskompetens hos handläggare Kartläggning av omfattningen av våld mot kvinnor av närstående samt av barn som bevittnar våld

70 Exempel på områden att samverka Identifiering av våld mot äldre personer, personer med funktionsnedsättning, missbruks- eller beroendeproblematik eller hedersvåld och hur dessa ärenden ska handläggas Hantering av skyddade personuppgifter Tillgång till insatser Hur hanteras akuta ärenden utanför kontorstid? Lättillgänglig information om typ av stöd som finns, på olika språk och lätt svenska

71 Samverkan i enskilda ärenden Generella regler och vägledning om samverkan på övergripande nivå räcker inte alltid som stöd i handläggningen Behövs rutiner för samverkan i enskilda ärenden Utgår från den enskilda vuxnas eller barnets behov Lösa sekretess genom samtycke Uppgifter som rör barn, i det fall det inte finns samtycket från vårdnadshavare kan ärenden diskuteras i avidentifierad form

72 Samverkan med skatteverket Konsultation beträffande lämplig typ av skyddade personuppgifter i ett specifikt ärende Leder till: Upprätthållande av kompetens inom socialtjänsten, så att klienter ges korrekt information om de olika garderna av skydd och vad dessa innebär Upprätthållande av kompetens hos skatteverket om särskilt utsatta grupper, så som till exempel utsatta för hedersvåld

73 Samverkan med ideella föreningar Historiskt sett har kommunerna varit beroende av ideella föreningars verksamhet Deras kompetens och erfarenhet kan vara ett av stort värde att ta vara på i utvecklingen av socialtjänstens arbete för målgruppen Samverkan övergripande nivå: ta fram handlingsplaner, göra kartläggningar och gemensamt planera och genomföra utbildningsinsatser för olika målgrupper

74 Problemet med oklara uppdragsförhållanden (Se Meddelandebladet Nr 2/2012) Klargöra och respektera socialtjänstens respektive ideella föreningars ansvar, roller och uppgifter Enskildas rättssäkerhet kan äventyras Nationell kvalitetsutveckling av socialtjänsten försvåras Slutsats: Båda parter måste förstå NÄR uppdrag och VILKET regelverk Nämnden behöver ge TYDLIGA uppdrag när förening anlitas

75 SOSFS:2009:22 :Handlingsplan- för att…. Fullgöra skyldigheter enligt lagen Säkerställa god kvalitet Synliggöra brister Ska kontinuerligt följas upp, revideras och hållas levande Behöver vara förankrad hos all berörd personal, välkänd och beslutad av politiker och prioriterad över tid Viktigt att det finns resurser för att följa planen Behöver kompletteras med konkreta beskrivningar av genomförande, olika arbetsprocesser och kontaktuppgifter För att uppnå god kvalitet

76 Handlingsplan – verktyg att uppnå god kvalitet enligt SoL, genom Uppföljningsbara mål Beskrivning om hur grupper och enskilda ska informeras om verksamhet på området Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av våld Analysera hur tjänsterna svarar upp mot gruppers och enskildas behov Samverkan: vilka områden: internt och externt, övergripande nivå och i enskilda ärenden Skyddade personuppgifter ska hanteras Hur nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av överlämnade insatser Uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras Följ upp och revidera! Känd bland medarbetarna!

77 Att utreda kvinnans behov Att upptäcka våld och utreda våldsutsatta kvinnor kräver kunskap, vägledning och stöd

78 ”Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill” Per Isdal Psykiskt våld Ekonomiskt våld Försummelse/vanvård Latent våld Materiellt våld Sexuellt våld Fysiskt våld

79 Ex kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, dra i håret, nypa, slå, skaka, ta strypgrepp, våld med tillhygge, sparka, hota med vapen Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av den utsattas kropp så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, såsom frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen

80 Vanvård-Försummelse: Ex medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, sakna tandproteser, hörapparat, glasögon försvåra i stället för att underlätta vardagen Ekonomiskt och materiellt våld: Ex förstöra ägodelar, stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, kontroll över ekonomin, utnyttjande, påtvingade lån och skulder, påtvungna ändringar testamente, god man överskrider befogenheter

81 Psykiskt våld Olika former av isolering, verbala kränkningar, emotionell utpressning, skambeläggande, utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern, gester, metodisk nedtryckning, förlöjligande, skrämsel, jag kommer att ta livet av mig….. Hot kan även riktas mot barn, husdjur, nära vänner eller direkt mot den våldsutsatta. Stalkning och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld

82 Materiellt våld exempelvis slå sönder möbler och andra saker i hemmet eller förstör eller tvingar den utsatta att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Kontrollera ekonomi och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och försvåra för den våldsutsatta att lämna relationen

83 Sexuellt våld Sexuellt våld: Ex tvingas utföra eller genomlida sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i, sexuella beröringar, sexuellt kränkande språk, sexuella trakasserier, alla former av sexuella sexuellt påtvingade handlingar

84 Våldet kan ofta vara dolt.. Svårt Smärtsamt Skamligt Den utsatta är rädd och vågar inte berätta. Den utsatta söker ofta hjälp på socialtjänsten eller vården av helt andra skäl. Ekonomiskt bistånd Missbruk eller beroende Fysiska besvär

85 Normaliseringsprocessen 1:a fasen: Mannen kontrollerar kvinnan alltmer. Kritiserar och ger ”tips” om hur hon ska sköta sitt liv. Börjar skärma av kvinnan från vänner och bekanta. Våldet trappas upp gradvis. Ständig kritik, kallar henne för nedsättande ord. Börjar på ett sätt som kan uppfattas som ” omtänksamt”. Skjutsar kvinnan, hjälper henne men samtidigt krymper kvinnans (personens) eget livsutrymme. Eventuellt även fysiskt våld. 2:a fasen : Gränserna för vad som skulle varit möjligt i början av en relation börjar nu suddas ut. Ständig kritik kring kvinnan som person och hennes utseende, tillsammans med att han kanske slår henne, börjar här upplevas som normalt. Hade partnern uppvisat detta beteende i ett tidigt skede hade hon troligen lämnat honom, men nu har hennes gränser om vad som är normalt förskjutits. Kvinnan anpassar sig dessutom för att undvika att bli utsatt för mer våld. Fokus ligger på att undvika och undkomma våldet. Här har kvinnan tagit över mannens negativ bild av henne själv. 3:e fasen : Gränserna har suddats ut ännu mer och kvinnan vet inte längre vad som är acceptabelt och inte i kärleksrelationen. Hon har nu ångest och känner sig apatisk. Mannen fortsätter att kontrollera kvinnan. Våldet mot kvinnan är nu en självklar del inom relationen. Viktigt att komma ihåg att kvinnorna samtidigt känner och gör olika former av motstånd gentemot våldet.

86 Våldet blir en självklar del i vardagen, gränserna har flyttats fram: ångest, ingen kontakt med sitt jag, ingen drivkraft, självkänsla och självförtroende, vad är rätt och vad är fel! Grövre verbalt våld, ständig kritik, kallar henne för nedsättande ord, får henne att känna sig dåligt, isoleringen fortsätter, slår till, knuffar, puttar, slår sönder saker hemma: anpassning, tagit över hans bild av henne! Kritik, vill hennes bästa, synpunkter på vilka hon pratar med, hur hon klär sig, under manteln omtänksam skjutsar henne från olika aktiviteter, vill inte umgås med hennes vänner, hittar på saker så att hon inte träffar vänner

87 Våldsspiralen Känslomässiga band; Kärlek/passion, Hopp, Ekonomisk trygghet, Barn, Rädsla, Medlidande, Skuld, Hat Sammansatta band; Vilja att förstå mannen, förklara våldet, beroende, Internalisering Traumatiska band; Bildas där den ena trakasserar eller kränker den andre, Pendling mellan våld och värme, Den underordnande utvecklar positiva känslor och attityder till förövaren

88 Normaliseringsprocessen Tar över (internaliserar) hans bild av sig själv Tappar tron på sig själv Bryter ner Påverkar självförtroende Påverkar självbild

89 Makt och våld Makt och kontrolljämställdhet

90 Vad händer? Nedbrytning av självet: växlar mellan våld och ömhet och kärlek Svårt att värja sig mot då handlingarna blir oförutsägbara Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att den utsattas känslomässiga band till förövaren stärks medan självförtroende och självkänsla bryts ned Försvårar möjligheterna att ta sig ur relationen

91 Att leva med våld-när det onormala blir normalt….. Det onormala blir normalt Rätt blir fel och fel blir rätt Offret tappar kontakten med sig själv-jaget Svårt att fatta beslut Alla handlingar/beslut i vardagen kretsar kring våldsutövarens behov: väck inte björnen! Strategier för att hantera honom: kanske försöker få honom att förklara sitt perspektiv, underordna sig med tiden, göra motstånd som kan leda till ökat våld osv

92 Traumatiskt tillstånd-vad händer? Fly: svårt att fly i början av en relation, eftersom våldet och förtrycket smygs in Göra motstånd: för rädd att göra motstånd efter första slaget, chocktillstånd, vågar jag fly nu och ta med mig barnen? Spela död mentalt/frystillstånd: total nedbrytning, inga verktyg kvar!

93 Uppbrottsprocessen Tre olika processer: Att bryta upp, att bli och att förstå! (Enander och Holmberg 2008) Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott innan de lämnar relationen definitivt Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad av våld eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller eventuella barns liv/säkerhet

94 Av praktisk erfarenhet – se tecken på eventuellt våld och förstryck Tar inte av sig ytterkläderna Tittar ofta på klockan Mobilen ringer ofta Får ofta SMS Är orolig/stressad Svårt att få ögonkontakt Har svårt att fatta egna beslut Synliga tecken på våld

95 Tecken och symptom på misshandel och övergrepp Skador ( sår, blåmärken, utgjutningar, stukningar, frakturer, brännskador, avslitet hår) Skador på huvudet, ansiktet, hals, bröst, bröstkorg, armar, bål eller genitalier Skador på ett flertal ställen Skador i varierande grad av läkning Värk och smärta ( huvud, bröstkorg, bål m.m.) Sömn- och ätstörningar Yrsel och diverse andra psykosomatiska problem

96 Gynekologiska besvär Skador vid graviditet Missfall Depression eller ångest Drogmissbruk (som en följd av våldet) Beteendeförändringar Oförklarlig oro

97 Att fråga om våld-generella öppna frågor Fråga om tex jobb, barn etc Hur är det hemma, trivs du, hur bor du? Hur länge har du haft en relation med din man/sambo? Hur träffades ni? Hur har ni det i er relation? (Bråkar ni ofta? Om vad? Hur bråkar ni?) Jag vet inte om det är något problem för dig men många av dem jag träffar i mitt arbete har upplevt våld i sina relationer…

98 Att fråga om våld-frågor om våld Eftersom flera av dem jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem frågar jag alla om… Är du rädd för någon i din närhet? Är du tvungen att göra saker du själv inte vill? Finns det saker du vill göra som du inte får? Blir du hotad/kränkt av någon i din närhet? Blir du slagen/knuffad/sparkad etc. av någon i din närhet?

99 Varför är det viktigt att fråga om våld – att uppmärksamma våld? Hjälper med en inre förändringsprocess hos den våldsutsatte Kan så småningom leda till ett uppbrott Professionens skyldighet – socialt arbete Kunna erbjuda stöd och hjälp Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess Det är inte farligt att fråga om våld Det är farligt att INTE fråga om våld

100 Dokumentation Dokumentera all kontakt med den utsatta Dokumentera noga vad den utsatta säger, hur hon ser ut, hur hon beter sig Dokumentera eventuella synliga skador, blåmärken etc Dokumentera i egen i journal, sekretessmarkera Om kvinnan inledningsvis inte ha en egen journal kan man dokumentera i barnens journal, dock behöver detta sekretessbeläggas

101 Mötet och bemötande Rädsla för att inte bli trodd Utsattheten påverkar hennes sätt att vara, tänka och handla: trauma, Flashbacks, minnesstörningar, överspänd, osv Lyhördhet och ärlighet Stärk kvinnans resurser – inriktning: frigöra och utveckla kvinnans resurser Respekt för det egna valet Bekräftelse Person i kris Medvetenhet om maktförhållanden: brukaren och socialtjänsten Hjälpa till och erbjuda insatser Uppmärksamma barnen Boka nytt möte, telefonsamtal, fråga om säkerhet i kontakter

102 Mötet ta emot och använda information Skapa trygghet i mötet Var känslig och öppen i frågorna Vilka frågor kan du ställa?

103 Konsekvenser av våld Psykosociala belastningsfaktorer PTSD Missbruk Självmord Social ensamhet Möt med varsamhet den smärta som antingen är synlig eller dold Döm ej varken barn eller utsatt för de belastningar och symtom som våldet orsakat Det är aldrig den utsattes fel att våld förekommer

104 Ibland är utsattheten mer uppenbar Familjerätt vid samarbetssamtal Ungdomshälsan vid hedersrelaterat våld Elevhälsan Kvinnojour Polis Sjukvård Mödrahälsovården

105 Tips vid utredningsförfarandet Respekt för självbestämmanderätten och integriteten Respekt för kvinnans egna valmöjligheter Inte ”springa före” Förstärka den utsattas egna resurser Analysera sina egna värderingar, känslor och reaktioner, ”det ideala brottsoffret”? Förståelse av våldsprocessen, akut krisreaktion Bedömningsinstrument eller andra metoder som stöd (FREDA, Sara eller Patriark) Checklista för utredning

106 Tolk? Använd en tolk som kvinnan är trygg med Vilket kön? Om möjligt ej landsman? En neutral tolk Teckentolk efter behov Telefontolk Mer tid för samtal med tolk Tolk även för översättning av skriftliga dokument

107 Att utreda kvinnans behov- positiv till at få hjälp och stöd Utan dröjsmål inleda utredning enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen Socialnämnden bör alltid utreda risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld Många behöver hjälp att formulera sina behov

108 Vill ej att utredning inleds behov bedöms Viktigt att genom samtal upplysa henne om rätten till stöd och hjälp Motivation – utgångspunkt i kunskap om våld Informera om tillgängliga insatser i kommunen, som ej behöver utredning Inte rutinmässigt hänvisa till att den utsatta ska ta kontakt med öppenvård eller kvinnojour Informera om tystnadsplikt, men poängtera anmälningsskyldigheten Boka ny tid, man kan träffa en kvinna vid några tillfällen utan att utredning inleds Ge kontaktuppgifter

109 Förmedla kontakter till andra myndigheter och frivilliga organisationer Polis Hälso- och sjukvård Psykiatri Skatteverket Övrig socialtjänst Andra frivilligorganisationer exempelvis Kvinnojour, BRIS, Tjejjouren

110 Våldsspecifika utredningsföreskrifter—allmänna råden och handlingsplanen Aktuell händelse som föranleder utredning Kvinnans egna berättelse Våldets karaktär Våldets omfattning Eventuella läkarbesök Andra myndigheter Uppgifter från andra Hotbild, akut risk och säkerhetsbedömning Bedömning med beaktande av barnperspektiv Beslut i enlighet med 4 kap 1 § samt 5 kap 11 § socialtjänstlagen

111 Bedömningsinstrument som stöd i arbetet Socialnämnden bör i alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna, men anledning av våldet, bl. a. utreda risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld (SOSFS: 2009:22) Göra en prognos Inte hela utredningen

112 Unga kvinnor under 18 år som utsätts för våld Utreds inom ramen för barnavårdsutredning Omfattas av bestämmelsen i 5 kap. 11§ Utsatt av flickvän eller pojkvän eller utsatt för hedersvåld Rädd att föräldrarna vet att en utredning kommer att inledas: klargörande samtal några gånger utan att föräldrarna informeras Viktig med noggrann planering: hur agera vid ett akut behov av skydd Aktuellt om att besluta om LVU och hemlighålla vistelseadress, samt reglera umgänget Kan behövas LVU trots samtycke till placering

113 Säkerhetstänkande Träffa kvinnan på en plats där hon känner sig trygg Skicka aldrig post hem till kvinnan Var mycket försiktig med telefonsamtal Om du kontakta kvinnan via telefon, någon annan svarar, låtsas du ringt fel Öppna egen personakt på kvinnan och sekretessmarkera den, till exempel ekonomiskt bistånd Förvara dokument och dokumentation säkert. Var noga med att få personer har kännedom om ärendet

114 Säkerhetstänkande Vid resa till ett skyddat boende, hyr bil så mannen ej kan lokalisera tjänstebil. Kontrollera att ingen följer efter Be kvinnan spärra alla konton Ordna nytt mobilnummer, kontrollera om mobilen har GPS Fråga kvinnan om det är någon hon vill ska veta var hon befinner sig etc Ta inga kontakter utan kvinnans samtycke (samtyckesblankett)

115 Analys och bedömning av behov Det insamlade utredningsmaterialet utgör underlag för; En analys av kvinnans behov på kort och lång sikt En bedömning av om kvinnan behöver insatser från socialtjänsten Förslag på konkreta och genomförbara insatser Insatser på kort sikt (akut skede); skyddat boende, ekonomiskt bistånd

116 Bedömning av behov – kort och lång sikt Behov/Insatser på lång sikt; samtalskontakt, kontakt med psykolog för exempelvis traumabearbetning Viktigt med en helhetsbedömning Viktigt att hela kvinnans livssituation och nätverk är ordentligt utrett En genomförandeplan ska finnas om den inte bedöms helt onödig För att ha möjlighet att ge kvinnan rätt stöd och hjälp bör man använda metoder för exempelvis riskbedömning

117 Insatser för kvinnan

118 Insatser för våldsutsatta Skyddat boende Ekonomiskt bistånd Stödjande samtal Förmedling av kontakt med andra myndigheter/frivilligorganisationer Hjälp med att söka ny bostad Kontaktperson Hämta tillhörigheter Särskild utsatta grupper

119 Insatser för särskilt utsatta grupper Funktionsnedsättning Äldre Missbruks-eller beroendeproblematik Utländsk bakgrund Hedersrelaterat våld och förtryck Samkönade relationer HBTQ

120 Skyddat boende- en stödinsats Bedömning: risk och skyddsbedömning Olika typer av boende Vid allvarlig hotbild – annan kommun? Sekretess råder för adress i skyddat boende Om den våldsutsatta tar med barn till boendet, görs det på eget ansvar Boendet bör vara lämpligt för medföljande barn oavsett kön & ålder Beslut om beviljat boende dokumenteras i den våldsutsattas personakt Enhet som handlägger barnavårdsärenden ska informeras Ev boende med pojkvän OBS! RSB är en del av utredningen!

121 Ekonomiskt bistånd Beredskap för akuta ärenden. Ibland akut ekonomiskt behov Det kan finnas särskilda skäl att beräkna kostnader till högre nivå, ex livsmedel, kläder, telefon etc Byte till dyrare bostad – dubbla boendekostnader Bedömning av ex hemutrustning Ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt: ex flyttkostnader, umgängesresor, extra lås, tittöga Socialtjänsten i varje kommun bör ha utarbetade riktlinjer för bistånd för våldsutsatta

122 Stödjande samtal Råd- och stödsamtal kan ges utan utredning och biståndsbedömning. Bör dock vara biståndsbeslut Information Samtal kring våldet Gruppverksamhet Familjerådgivning – bra?

123 Hjälp med att söka ny bostad Söka bostad i den egna kommunen Söka bostad i annan kommun Söka kvarsittningsrätt till den gemensamma bostaden Kompotten Kan kvinnan bo kvar och mannen flytta?

124 Förmedla kontakt till andra myndigheter eller frivilliga organisationer Polisen Hälso- och sjukvård Skatteverket Övrig socialtjänst Andra frivilligorganisationer exempelvis kvinnojour

125 Kontaktperson För den våldsutsattas egen del I samband med barns umgänge med den andra föräldern

126 Att tänka på…… Viktigt med samverkan i det enskilda ärendet Våldsärenden behöver: någon som har helhetsansvaret. Att vara spindeln i nätet! Om behov bedöms föreligga: skyddat transport till olika myndigheter vid olika ärenden, till exempel en rättsförhandling Säkerhetsåtgärder Hjälp med ex namnbyte, sekretessmarkering osv

127 Anmälningsskyldighet 5 kap 1 § socialtjänstlagen - socialnämndens särskilda ansvar 14 kap 1 § socialtjänstlagen allas ansvar anmälningsskyldighet lagstadgad rekommendation

128 Uppföljning Till stor del saknas vetenskapliga effektstudier Karolinska institutet, Forskningscentrum för psykologisk hälsa, Göteborgs universitet Lokal verksamhetsuppföljning är viktig För att öka kunskapen såväl om hur insatsen fungerat för varje kvinna och barn och vilka behov som kvarstår För att se hur verksamheten lever upp till sina mål

129 BARN BARN som bevittnar våld BARN upplever våld!

130 Förekomst Uppskattningsvis till barn i Sverige växer upp i familjer där våld förekommer. (NCK) 10% av alla barn bedöms enligt internationella studier ha upplevt våld i hemmet. 5% ofta. (SoS folkhälsorapport 2009,2010) Ca 10% av alla barn i Sverige upplever någon gång under uppväxten fysiskt våld mellan de vuxna i familjen. Hälften av dessa gör det ofta. (Rädda barnen)

131 Forts. Förekomst 77% av barn som upplever våld i hemmet befinner sig i samma rum som våldet sker (studien barn som bevittnat våld mot mamma, 2004) 62% av barn som upplever våld i hemmet blir själva utsatta för våld (studien barn som bevittnat våld mot mamma, 2004)

132 Risker och konsekvenser Större risk för barn som lever i familjer där misshandel förekommer att själva utsättas för fysiks misshandel. (SoS, folkhälsorapport 2009,2010) Våldet har även långsiktiga effekter, särskilt för utsatta barn. Det finns tydliga tecken på att våldet överförs mellan generationer och kan skapa psykiska problem i vuxenlivet. (NCK)

133 Barn som upplever våld Våldet sker i hemmet där barnet ska känna sig trygg, barnet kan inte fly Barnet försöker hitta en förklaring till våldet Barnet kan inte hitta logiken i våldet Barnet tar på sig skulden för våldet Barnet känner ansvar för att förhindra våldet

134 Barns grundläggande behov Trygg anknytning God omvårdnad Kontinuitet Förutsägbarhet Skydd

135 Våldets konsekvenser för barn Risk för egen utsatthet Tryggheten och tilliten till föräldrar och andra vuxna tar skada Hemmet blir en brottsplats Ingen av föräldrarna kan ge barnet tröst och trygghet Barnets liv och utrymme begränsas Oro för att behöva ta ställning för eller emot någon av föräldrarna Barnet utvecklar ofta en tät relation till den våldsutsatta Ambivalent relation till våldsutövaren Alla barn reagerar olika!

136 Symptom Små barn tenderar att få oprecisa somatiska problem sömnsvårigheter problem med magen sängvätning oro närhetssökande risk för desorienterad anknytning Alla barn är unika!

137 forts. Symptom Något äldre barn tenderar att: utvecklas långsammare gå tillbaka i utvecklingen avstanna i språkutveckling få kamratproblem fixeras vid våld få ett undvikande beteende

138 forts. Symptom Ungdomar: ofta medvetna om problemet symtom kan förväxlas med vanliga tonårsproblem: våldsproblematik, missbruk, rymmer hemifrån pojkar oftare utåtagerande flickor oftare inåtvända och deprimerade

139 OBS! Alla barn visar inte symptom! Vuxenvärlden ser och/eller förstår inte symptomen

140 Upptäckt och bemötande Våld mot förälder är ett övergrepp även mot barnet! Svårt att identifiera utsattheten Viktigt att prata med barnet klargörande samtal neutral, icke hotfull miljö tydlig information

141 Anmälan om missförhållanden 5 kap 1 § socialtjänstlagen - socialnämndens särskilda ansvar 14 kap 1 § socialtjänstlagen allas ansvar anmälningsskyldighet lagstadgad rekommendation Viktigt att info om att ett barn kan ha bevittnat våld eller andra övergrepp förs vidare inom en nämnd till den enhet som handlägger barnavårdsärenden. (handboken s: 106)

142 Förhandsbedömning Skyddsbedömning – ska ske genast samt dokumenteras Polisanmälan – motivering, ställningstagande, dokumenteras Ska ske skyndsamt och är ett ställningstagande gällande om utredning ska inledas eller inte. Beslut ska fattas inom 14 dagar Klargörande samtal kan ske utan att vårdnadshavare informeras

143 Utredningsansvar 11 kap 1 § socialtjänstlagen – utan dröjsmål inleda utredning Att barn befaras ha bevittnat våld av eller mot en närstående torde innebära att en utredning bör inledas för att kartlägga vilka behov av hjälp och stöd barnet kan ha. Att våldet har upphört innebär INTE att barnets behov av insatser inte behöver utredas och bedömas av socialnämnden. Barnets tidigare upplevelser kan vara av den arten att det behöver socialtjänstens insatser för att bearbeta dem. (Handboken sid 111)

144 forts. Utredningsansvar Underrätta om att utredning inletts – om inte särskilda skäl talar emot det Lagändring om tidsfrist för att informera föräldrarna Skyddsbedömning vid underrättelse av samtal

145 Att utreda barns behov Behov av akut stöd och hjälp Våldets karaktär och omfattning Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna Barnets egen uppfattning om våldet

146 Vad säger lagen? 11 kap 10 § socialtjänstlagen - rätt att tala med barn utan samtycke och utan att vårdnadshavare är närvarande samtycke från vårdnadshavare bör alltid eftersträvas hinder att prata skyddsbedömning efter varje samtal barnet har rätt att uttrycka sin åsikt- Ej skyldighet! underlätta för barnet 11 kap 2 § socialtjänstlagen - om förälder ej är vårdnadshavare

147 Föräldrarnas uppfattning om våldets konsekvenser för barnet Skydd Trygghet Insikt Grundläggande omsorg Känslomässig tillgänglighet Egen utsatthet

148 Föräldrars omsorgsförmåga vid våld i nära relation Socialstyrelsens slutsatser: Viktigt att våldsutsatthet upptäcks tidigt Prio 1 är att våldet ska upphöra genom skydd och säkerhetsplanering Nödvändigt att den våldsutsatte långsiktigt får det stöd som behövs för att bryta upp Föräldrars omsorgsförmåga påverkas negativt av våldsutsatthet och stöd kan behövas för att återupprätta den Barnets omsorgs- och hjälpbehov ska utredas separat

149 Analys och bedömning Analys och bedömning grundas på; våldets påverkan på barnet föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov risk och skyddsfaktorer Beskriva hur insats kan hindra, undanröja riskfaktorer - understödja skyddsfaktorer för barnet 6 kap 13 a § FB – möjlighet att bevilja insats utan båda vårdnadshavarnas samtycke Viktigt att väga för- och nackdelar att bevilja insats under de förutsättningarna

150 Dokumentation och sekretess Lagstadgad skyldighet Vårdnadshavares rätt och skyldighet 6 kap 11§ FB Enligt 12 kap 3 § första stycket OSL rätt för vårdnadshavare att ta del av sekretesskyddade uppgifter; barnavårdsutredning sekretess till skydd för barn gentemot vårdnadshavare Vårdnadshavare har rätt att överklaga sekretessbeslut Dokumentera erbjudanden om insatser – motivering om vårdnadshavare tackat nej Rätt att följa upp utredningen inom två månader - utan samtycke

151 Sekretess Rätten är dock inte oinskränkt; uttunnas med barnens ålder, samt om det antas att barnet lider men ! Ta fasta på värdet att skydda!

152 Insatser för barn Insatser direkt riktade till barn Minska riskfaktorer, stärka skyddsfaktorer Kombinera olika insatser

153 Familjerätt

154 Förekomst av våld måste uppmärksammas Våga ställa frågan Ökad risk vid vårdnadstvist

155 Familjerätt Viktigt med samarbete familjerätt- handläggare vid barnavårdsutredning Viktigt med samarbete med handläggare för den våldsutsatta. Erbjuda våldsutövaren stöd och hjälp

156 Barnets bästa i familjerätten 6 kap. 2 a § första stycket FB 6 kap. 1 § FB Om en förälder utsätter ett barn eller någon familjemedlem för våld, trakasserier eller annan kränkande behandling är det i de flesta fall bäst för barnet att den föräldern inte har del i vårdnaden. Det är knappast möjligt att tillgodose barnets behov av trygghet och omsorg inom ramen för gemensam vårdnad om den ena föräldern gör sig skyldig till övergrepp mot den andra, eller någon annan i familjen.(Handboken sid. 136)

157 forts. barnets bästa i familjerätten Vi bedömning av vad som är barnets bästa ska det särskilt fästas avseende vid: Risken för att barnet far illa eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa Att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (2 kap. 2a§ andra stycket FB) Barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna När det framkommer uppgifter om våld i familjen är det särskilt viktigt att barnets uppfattning om sin situation tydligt framkommer i socialnämndens ställningstagande

158 Riskbedömning 6 kap. 2a§ andra stycket FB När uppgifter om våld förs fram måste uppgifterna alltid prövas och en riskbedömning göras för att kunna bedöma barnets bästa Bestämmelserna tar sikte på att det är risken som ska beaktas. Det behöver alltså inte vara klarlagt att förhållandena kommer att inträffa. Det räcker med att det finns omständigheter som talar för att det finns en risk för att barnet kommer att fara illa En polisanmälan om våld som inte lett till en fällande dom kan INTE tolkas som att det är klarlagt att barnet inte löper någon risk och det är risken för barnet som socialnämnden har att bedöma

159 Riskbedömning vid familjerätt Risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa Grundar sig på; tidigare inträffade händelser och faktiska omständigheter. tidigare kända övergrepp hot om övergrepp allmän attityd till våld missbruksproblem och psykisk sjukdom

160 Är övergreppen systematiska, över lång tid, allvarliga, mot flera personer? Då finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den föräldern som vårdnadshavare

161 Barnets bästa kontra Barns behov av nära och god kontakt med båda föräldrar Absolut rätt att INTE bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling Absolut rätt att INTE bevittna våld mot den andre föräldern vid umgänge Viktigt att reflektera kring vems behov- bästa-rätt ska beaktas?

162 Samarbetssamtal – vad säger lagen? 5 kap. 3§ SoL Skyldighet att sörja för att föräldrar under sakkunnig ledning kan erbjudas samarbetssamtal i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge

163 Samarbetssamtal – vid förekomst av våld? Förutsättning: att känna till om det förekommit våld och kränkningar: fråga enskild! Ta ställning till om det är lämpligt att genomföra samarbetssamtal Bedömning om/eller när samtal ska förekomma Bedömning om och hur samtalen bör fortsätta Arrangera så att den förälder som utsatts för våld kan känna sig trygg Ej överens - rättslig process OBS! reflektera över: hur få till ett samarbetssamtal mellan två parter, där den ena känner sig underlägsen och rädd och den andra fortfarande har greppet och kontrollen: ojämna maktförhållanden!

164 Samarbetssamtalens innehåll Samtalsledare bör i samtalen kartlägga: Våldets karaktär och omfattning Har barnet bevittnat våld, andra övergrepp eller annan kränkande behandling och hur har barnet i så fall reagerat? Om barnet självt har blivit utsatt och Hur föräldrarna ser på barnets behov av stöd

165 Avtal Överenskommelse om att reglera vårdnad, boende och umgänge genom avtal Samma verkan som en dom Viktigt försäkra sig om att det ej föreligger maktobalans Interimistiskt beslut/inhämtande av upplysningar

166 Utredning om Vårdnad, boende och/eller umgänge Föräldrabalken 16 kap 19 §andra och tredje styckena Kunskap om att det förekommit våld är nödvändig i bedömning av barnets bästa Förslag till beslut – konsekvensbeskrivning umgängesstöd vid hämtning och lämning uppföljning av umgängesstöd umgänge uteslutet – kontakt via brev eller telefon, ingen kontakt?

167 Utredning om Vårdnad, boende och/eller umgänge 6 kap.15a§ FB - Både föräldrar och socialnämnden kan väcka talan om ändring i umgänget. Kontaktperson, samtycke krävs ej från båda vårdnadshavarna Uppföljningsansvar i familjerätten

168 5 kap 2 § första stycket socialtjänstförordningen - Nämndens skyldighet att göra framställan gällande vårdnadsfrågan; Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge eller förmynderskap för ett barn, ska nämnden göra en framställning eller ansökan om det hos den domstol till vilken ärendet hör. Detsamma gäller om nämnden bedömer att ett barn är i behov av målsägandebiträde. exempel: När vårdnadshavare inte kan vända sig till domstolen själv. Det är sällsynt att det sker överflyttning av vårdnad

169 Socialstyrelsen har tittat på om lagen används? Socialstyrelsen har nyligen tittat på detta Vårdnadsöverflyttningar: lagen har använts vid 12 fall/ärende som handlade om mord Vanligast att ena föräldern ansöker om ensam vårdnad

170 6 kap. 20 § FB I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får rätten besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden. Rätten skall besluta efter vad som är bäst för barnet. En anledning till ett sådant beslut kan vara att det finns misstankar om våld i familjen eller risk att barnet ska föras bort.

171 Gruppverksamhet Syfte Åldersindelade grupper träffar Parallell föräldragrupp

172 Män som utövar våld

173 Viktigt med ett säkerhetstänk Det är angeläget att insatserna för män som utövar våld har ett säkerhetsperspektiv när det gäller deras partner och barn

174 Insatser för våldsutövare Förebyggande Direkta insatser Medvetandegöra mäns ansvar, attityder och värderingar Förhindra att mannen utövar våld i en ny relation Männen måste ta ansvar och förstå vikten av sina handlingar Få hjälp att upphöra med våldet Våldets konsekvenser för kvinnor och barn

175 Att vara förälder! Att få våldsutövaren att inse att hans våldshandlingar drabbar barnet/barnen Att inse att barnets hälsa och utveckling skadas Att inse att våldet kan överföras till nästa generation om han inte slutar

176 Hur och när får man kontakt med våldsutövare? Socialtjänsten får kontakt med en våldsutsatt kvinna Få till stånd en dialog med den som utövar våld Erbjud samtal Informera vilka behandlingar som kan erbjudas Om mannen inte är intresserad av behandling: fortsätta med motivationssamtal

177 Insatser för våldsutövande män Tydligt skilja mellan de insatser som kan ges som service och dem som ges som bistånd efter beslut Tillgång till tillfälliga boenden Alternativt boende till den som utövar våld Under förutsättning att den våldsutsatte vill bo kvar hemma att det görs en bedömning av att en sådan lösning inte innebär någon risk för ytterligare våld.

178 Andra aktörer som kan motivera till att söka hjälp Familjerätten Familjerådgivningen Hälso- och sjukvård Socialtjänst

179 Verksamheter där män kan få hjälp Insatser inom kriminalvård och rättspsykiatri Generella manscentra/kriscentra för män i allmänhet Mansmottagningar med fokus på våld Myndighetssamverkan Integrerat arbete inom socialtjänsten

180 Utvärdering av insatser Socialstyrelsen Effekter på männens beteende Hur arbetades med att få männen att ta ansvar för våldet? Hur beaktades kvinnornas och barnens säkerhet? Hur dokumenterade och följde verksamheterna upp arbetet?

181 Kvinnornas och barnens säkerhet Verksamheterna uppger att det är en prioriteringsfråga! I flera verksamheter måste mannen, för att ta del av behandlingen, uppge namn och kontaktuppgifter till den som han utsatt för våld-partnern kontaktas En del erbjuder därefter kontakt med partnern för att informera hur behandlingen fortlöper och för att kvinnan ska få prata om sin situation Samarbetar ofta med annan verksamhet som rör kvinnors utsatthet

182 Resultat i utvärderingen efter 1 år Kan vara ett verksamt medel för att motverka mäns våld mot kvinnor Män upphörde med fysiskt/allvarligt psykiskt våld Det innebar hjälp att hantera sina problem Nästan alla de andra ansåg att de fått viss hjälp. Svårt att dra några säkra slutsatser om förbättringarna berodde på själva behandlingen Strukturerad uppföljning och dokumentation behöver utvecklas

183 Socialstyrelsen: Metodutvecklingsuppdrag-2015 Våldsutövare: Förbättra säkerheten för våldsutsatta när våldsutövaren går i behandling. Partnerkontakt + riskbedömningsmetod Utveckla en modell för lokal uppföljning Utveckla en metod för att motivera våldsutövare att frivilligt delta i behandling Utveckla ny metod för våldsutövare

184 Uppslagsdel

185 Att diskutera Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte ska ”gå vid första slaget”. Hur påverkar det en person utsatt för våld? Det finns en rad olika mekanismer i en våldsrelation som påverkar en utsatts handlande. Hur kan förståelsen av varför en utsatt inte lämnar relationen inverka på ditt möte med personen?

186 Kunskapsbehov

187 Våld i nära relationer Barnsamtal: utredningsmetod Modeller för samtal med våldsutsatta kvinnor Upptäcka våldsutsatthet – identifiering Hur arbeta med ungdomar som upplevt våld? Våld - familjerätt: Hur hantera vårdnadskonflikter/intressekonflikter? Rättsprocess Hur arbeta med våldsutövare? Risk och skyddsbedömning: Barn Bemötande Socialarbetarens roll i förhållande till andra myndigheter: polis, åklagare? Vilka krav kan ställas på socialtjänsten? Mer om: FB/ SoL i praktiskt arbete Praktiskt arbete: när lagar och barnets bästa krockar, när man vet att barn far illa, men ej tillräckligt för LVU? Mer om samverkan HRV


Ladda ner ppt "VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld."

Liknande presentationer


Google-annonser