Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Konsekvenser av hedersnormer och våldsutsatthet www.lansstyrelsen.se/ostergotland/ www.lansstyrelsen.se/ostergotland/

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Konsekvenser av hedersnormer och våldsutsatthet www.lansstyrelsen.se/ostergotland/ www.lansstyrelsen.se/ostergotland/"— Presentationens avskrift:

1 Konsekvenser av hedersnormer och våldsutsatthet

2 Våld och hedersnormer Instrumentellt våld – makt, kontroll är det centrala inte enskilda fysiska våldshandlingar Frånvaro av våld i makt/kontroll-system tyder på de underordnades underkastelse Heder ligger i omgivningens ögon och hur saker uppfattas av dem - ryktet avgörande Möjligheterna och hindren för individerna att utmana normerna ligger både i individen och i kontexten Kontrollmotiverat våld mycket svårt att ”behandla” Att våld finns latent och normer är outtalade leder till stark självreglering Våld måste ses i förhållande till individernas anpassning och motstånd - ”i motståndet blir du subjekt” (Johnson 1995; Kimmel 2002; Isdal 2001; Sen 2002; Stark 2007)

3 “) “If one surrenders, then she is honorable; if you don’t comply with, if you argue back, if you commit suicide, if you risk death in order to get married with the one you love, then you are dishonorable… if you have a free soul, you cannot be honorable…” (Şanlıurfa, age 30, from a group interview of women, middle school) Citat ur The Dynamics of Honour Killings in Turkey (UN Population Fund 2005)

4 Våld och hedersnormer Förintandet av självet ”The I is the Devil” Både normer och våldsutsatthet påverkar ”självet” i relation till sig själv och i relation till andra – inte främst svåra fysiska skador den traumatiska bindningen till våldsutövaren/våldsutövarna och komplicerat förhållande till den egna kroppen och könet - ”kan någon stoppa min ålder” konsekvenserna påverkar den utsattas möjligheter att bryta upp ”gisslantagen” Insatser måste syfta till att gynna barn och ungas subjektskap, att stötta dem i att hitta sitt ”själv”

5 Gift mot sin vilja, Postenkät, SCB år, Ungdomsstyrelsen personer mellan år upplever att de har begränsningar i valet av vem de kan gifta sig med. Totalt 5 procent av unga i den åldern 8500 av dessa uppger att de under senaste tiden varit oroliga för att inte själva få välja vem de ska gifta sig med

6 Ung 08 Skolenkät åk 9, Stockholms stad 2009 Flickor 7% Kränkningar, hot och våld + 11% Begränsningar skola eller fritid + 16% Andra väljer äktenskapspartner + 23% Förväntas vara oskuld, får inte ha pojkvän Pojkar 3% Kränkningar, hot och våld + 4% Begränsningar skola eller fritid + 7% Andra väljer äktenskapspartner, förväntas vara oskuld, får inte ha flickvän

7 Misshandel av allvarligare slag bör regelmässigt leda till att den unge omhändertas för vård enligt LVU (prop. 2002/03:53)

8 Unga som söker skydd och stöd Ungdomsstyrelsen 2009, Brå 2012, SOU 2012:35 Särskilda verksamheter hade under 2008 kontakt med 806 individer, 90 procent kvinnor, ca 30 procent under 18 år. Under 2007 omhändertogs 32 flickor utsatta för HRV enligt LVU. Mellan procent av tonårsflickor aktuella för vård enligt 2 eller 2 och 3 § LVU bedöms ha utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Brå uppskattar ca 300 ärenden som polisanmälts under 2009, 30 procent under 18 år UD hade under 2011 minst 16 personer som hölls kvar mot sin vilja i utlandet under hot om bortgifte.

9 Den levda erfarenheten (Moi 1998) - flera potentiella traumatiska erfarenheter Att växa upp med traumatiserade anknytningspersoner Egen våldsutsatthet under uppväxten, könsstympning, sexuella övergrepp, upplevt närstående bli utsatta för våld, utsatt andra för våld, självmordsförsök Hedersnormerna/kollektivismen/religionen, skuld och skam kopplat till kropp, känslor, sexualitet, individualitet, framtidsdrömmar Förlust av nära anhöriga Krig, flykt, fattigdom Trauman utanför familjen, utanförskap, rasism, mobbning, sexuella övergrepp, utsatthet kopplad till kriminalitet och missbruk Tvångsäktenskap, misshandel, inget stöd av familjen Trauma kopplat till att utsattheten osynliggjorts av omgivningen under uppväxten Trauma kopplat till uppbrottet- utstött eller hotad av familj/släkt, får inget eller fel skydd och stöd av samhället, mår mycket sämre, symtom på tidigare trauman ”är jag galen”

10 Mående hos placerade utsatta för HRV 90 % oroliga 77 % ledsna 74 % arga 70 % deprimerade 69 % ångestfyllda 27 % ofta självmordstankar, 75 % ibland Socialstyrelsen % uppfyllde kriterierna för PTSD Lst Västra Götaland 2009

11 Trauma, PTSD, Komplext trauma, Upprepat trauma i vuxenlivet urholkar strukturen i den redan formade personligheten medan upprepat trauma i barndomen formar och deformerar personligheten (Herman 1997) Trauma knutna till sexualitet och till svek från närstående är det som i högst utsträckning leder till PTSD (Norris et al 2002) PTSD; överspändhet, intrång/återupplevande, avskärmning/undandragande

12 Hur ser vi på de unga offer, svår att hjälpa, går tillbaka till sin familj, taggig, initiativlös, osjälvständig, manipulativ? Sickness vs Injury Bloom 2000 Viktigt att se de ungas beteende och mående som normala reaktioner på en onormal situation

13 Injurymodel Bloom 2000 Individen och samhället har ett gemensamt ansvar för återhämtandet. Individens väg till återhämtande går genom att få förståelse för de egna reaktionerna på det hen utsatts för och hopp om att hen kan hjälpa sig själv att må bättre Samhället måste ta ansvar för att lära sig hur vi kan bli bättre på att stötta individer till återhämtande

14 ”Hon tog min hand. Därför jag älskar henne. Jag har inte träffat henne nu på fem år, men hon är fortfarande i mitt huvud. Hon är snäll som en mamma. Hon har någonting i ögonen som jag tycker om. Jag har fortfarande hennes bild så tydligt. /…/Du vet om du är mamma och du har en liten bebis då tar du honom till ditt hjärta. Du känner från hjärtat. Hon tog mig till sitt hjärta och ville hjälpa mig. Hon är fin. Hon förstår vad jag säger. /…/Om hon vill hjälpa mig hon måste hjälpa mig från hjärtat. Inte bara komma och prata och sedan gå hem. /…/ Du vet, om jag är ledsen hon tror på mig. Inte som en läkare som inte tror. Det är viktigt att tro på patienten. Måste tro att allting patienten säger är rätt. Det är viktigt mellan läkare och patient att inte ljuga. Det finns inte. Det är inte bra om man ljuger. Jag fick hjälp och jag är bra”. Boberg & Mansner 2008, s. 15 Hjälpande faktorer vid återhämtning från PTSD

15 Viktiga principer (bl a Ann Wilkens, Alice Miller) Bekräfta den utsattas verklighet, var inte neutral Att vara en bärare av hoppet Behåll lugnet, stå ut med att det inte finns någon enkel (eller snabb) lösning Att ta ansvar för sina egna känslor, vanmakt, rädsla etc

16 Vägledningens upplägg Beskrivning av hur det har sett ut på den lokala nivån kunskapsluckor, brister, framgångsfaktorer Beskrivning av de ungas behov för att dessa ska utgöra en tydlig utgångspunkt för insatserna på den lokala nivån varför bryter de upp, deras uppbrottsprocess, vad vet vi om andras uppbrottsprocess, vad kan de ha för behov Beskrivning av hur man kan göra på den lokala nivån delat ansvar för målgruppen, behov av en vävare, behov av metodutveckling, förslag på insatser

17 Vad kan vi förbättra vad gäller våra insatser? Den unges levda erfarenhet Det som går att berätta Det vi förstår Bevisa

18 Junos omvända listan LVU, umgängesbegränsning, sekretess, ombud med särskild HRV kompetens Boende utanför länet Dygnet runt bemannat boende Krissamtal, traumafokus Stödperson Strategier i förhållande till familj Nödplaner Polisanmälan Jurister/poliser med särskild kompetens kring HRV Långsiktighet i insatserna, praktiskt och socialt stöd att etablera sig i ny kommun

19 Vikten av en ”hållandestruktur - insatserna behöver anpassas efter den unges behov av att bygga upp ett själv AkutfasMellanfasLångsiktig fas Bild som symboliserar hur den unges subjektsskap förnekats/förintats Objekt; lydnad, anpassning, förnekande av känslor och kropp, bristande tillit, hopplöshet, destruktivitet, konsekvenser av trauma/våld Subjekt; trygghet, självständighet, känslor, kropp, tillit, kontroll, konstruktivitet, hopp, framtidsdrömmar, relationer

20 Förslag på teman Fokus på trauma Fokus på kropp, sexualitet och relationer Kritiskt tänkande och den ”inre moraliska kompassen” (Järvå 2009) Att få igång processer utifrån tredje person, positiva förebilder Fokus på uppbrott, empowerment och egna mål Ex Traumafokus Bloom (2000) Creating Sanctuary: Healing from systematic abuses of power. Fristad förutsätter för den utsatte att hen har fysisk trygghet, social trygghet, psykisk trygghet och moralisk trygghet

21 Smärtan av gift finns i alla mina celler. Smärtan är ihärdig och omänsklig. Botmedel finns inte hos mina närmaste. Botmedel finns inte inom sjukvården. Forskaren begriper sig inte på min smärta. Aldrig skall jag sluta tro. Hoppet och ljuset håller jag levande. Jag är min egen medicin. Jag är forskaren över mitt liv. Jag förändrar dock inte historien men framtiden. Melissa Delir 2013

22 Söderhamnsmodellen

23 Kommunikationsproblem skola -socialtjänst SKOLA Osäkerhet kring soc. agerande avvaktar med att anmäla ”Litar inte” SOCIALTJÄNST skolan väntar för länge, ”för sent” ”Blame You” Osäkerhet på båda sidor Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

24 Det problematiska mötet mellan utsatt och socialtjänst. Ett möte där båda parter är osäkra Utsatta (flicka) Rädsla för soc. Osäkerhet: förstår de? Kan jag få Hjälp? Socialtjänsten Våld i ett nytt sammanhang. Osäkerhet om signalerna VAD ser jag? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

25 Vi behöver informera dina föräldrar – så som vi gör i andra ärenden! Dina föräldrar är ju så välutbildade att de förstår (arbete so läkare, lärare, socionom) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Fel signaler

26 VÅGA STÅ KVAR! Utsatt Stärka Stödja Ge hopp Socialtjänst Se sammanhanget Se individen Söka lösningar utifrån det enskilda fallet. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet

27 Att ni i praktiken tar säkerheten på största allvar – var ni träffar henne, vem osv. SKYDDET SÅ att föräldrar/familj/släkt ej kan förstå att hon kontaktad soc. Säkerheten kan också handla om interna sekretessen Att ni förstår utsattheten Att det går att få hjälp, få en bättre situation Att ni inte kommer att informera vårdnadshavarna utan hennes tillstånd Astrid Schlytter, StockholmsUniversitet Rätt signaler!

28 Förstå att ej förstår! SÖK KUNSKAP, ”låna andras kompetens!” Ställ varför- frågor - sammanhanget mm Sök lösningar utifrån den enskildes behov – utsatthet! Osäkerhet om rättsligt stöd för insatserna: ofta fler än ett svar, nöj dig inte med ett svar. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Hur få säkerhet?


Ladda ner ppt "Konsekvenser av hedersnormer och våldsutsatthet www.lansstyrelsen.se/ostergotland/ www.lansstyrelsen.se/ostergotland/"

Liknande presentationer


Google-annonser