Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet

En presentation över ämnet: "Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet"— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet
- Konstitution, partier och intressegrupper Grundläggande: varför sker en demokratisering: rösträttsreform, försvagad elitmakt, parlamentarism, försvagad kungamakt, fram växer ett samhälle som dessutom domineras av socialdemokratin, arbetsrörelsen. Varför? Varför inte revolution? Varför inte starka konflikter? Fundera på de frågorna under föreläsningens gång så återkommer vi i slutet.

2 Demokratin är etablerad
Lika och allmän rösträtt En modern industrialiserad nationalstat Förvaltningen växer och välfärdsstaten formas Sakkunskap är viktig i förvaltningen och vägleder politiken – utredningsväsendet Liten öppen ekonomi i en allt mer globaliserad värld

3 Ett spelteoretiskt perspektiv: Modeller om ”spelregler och spelare”
Arena för spelet Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution) Dominerande spelare: Partier, Intressegrupper, Enskilda

4 Vad är en konstitution? ”A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels. In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government” (Hague & Harrop 2004, s. 210)

5 Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner
Inledningssektion: med grundläggande principer och målsättningar Organisationssektion: reglerar de centrala offentliga institutionernas makt Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutionen/r

6 Sveriges konstitution: fyra grundlagar
Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen

7 Statsskickets grunder: Regeringsformen 1(3)
´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §).

8 Regeringsformen fortsättning 2(3)
”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§)

9 Regeringsformen 3(3) Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap) Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)

10 Förändring av grundlag
Grundprincip: två likalydande beslut med mellanliggande val Möjlighet till folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)

11 Den konstitutionella monarkin - kungamakten
Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass 1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation 1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande 1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter

12 ”Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det tionde” (Succesionssordningen, avslutning).

13 Politiskt partier Grupp med gemensamma intressen
Ambition att “vinna” makt Ideologiska – nya ideologier Regionala, religiösa, intressen Elitpartier - “masspartier” (i Sv. Folkrörelsepartier)

14 Partiernas arenor De är organisationer Valarenan Parlamentsarenan
partiarenan Massmedier

15 Det svenska fempartisystemet och ”nedfrysningteorin”
Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet

16 Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK)
Socialdemokraterna (s) främst ett folkrörelseparti men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti Socialdemokraterna (s) hade en dominerande ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal (omkring 45% av rösterna) Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?

17 De borgerliga partierna (tom 1991)
(fp): heterogen bas i liberalism (inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti. (m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlamentariska) (c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen

18 Fempartistrukturen bryts: nya partier
Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen 1988 Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna), med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991 Piratpartiet kommer in i Europaparlamentet vid valet 2008. Sverigedemokraterna kommer in i RD vid valet 2010.

19 Utmanande partier Ny demokrati Feministiskt initiativ Junilistan
Piratpartiet Sveriges pensionärers intresseparti [Kalle Anka-partiet] Lokala partier

20 Socialdemokraternas samarbetspartners
Från 1930-talet tom 1950-tal starkt samarbete med bondeförbundet From 1960-talet vänsterpartiet centralt som stödparti till (s). På och 80-talen: ”Kamrat 4 %” Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet återigen Under och 2000-talen: försök att institutionalisera samarbete med (mp) och (v).

21 Samarbete mellan de borgerliga partierna
From 1970-talet samverkar de borgerliga. I regeringar From 1990-talet ökad samverkan. Regeringen Bildt Allianssamarbetet tydligt program. Regeringen Reinfeldt ? Ett av partierna har i dominerat: 1940- och 50-tal: folkpartiet 1970-talet: centerpartiet From 1980-talet: moderaterna

22 Föreläsning 1: Affärssystem för företag
Börja här på måndag!!!! Föreläsning 1: Affärssystem för företag

23 Intressegrupper och föreningsliv ”Tredje sektorn” växer
Traditionellt i politik Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.) Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet) Sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer

24 Ideella “tredje” sektorn
Marknad Politik

25 Intressegruppers förändrade roll
Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma (”lobbyism”) Från korporatism till pluralism = Nätverksstyrning

26 Ideella sektorns nya roller
Från ”snackis” till ”doer” Medskapare av välfärd, deltar i upphandling LO och SAFs försvagning Flexiblare arbetsmarknad Politik genom nätverk, ersätter representation Fler religiösa organisationer

27 Nätverksstyrning Från gvovernment till Governance
Beslut och genomförande i samverkan Söker nya former För förvaltning - NPM För beslut - samverkan, deliberation

28 Trender i ”tredje sektorn” & svenskt föreningsliv
Nya roller i nätverksstyrningen Möjligheter i främst välfärdsproduktionen Svagare kopplingar mellan partier och föreningsliv Minskat antal medlemmar i organisationer, men ökat något på senaste åren Sociala medier som organisering Konsekvenser för demokrati och offentlig organisering? Det sociala kapitalets betydelse?

29 Kom ihåg! Partier och organisationer som aktörer
Institutionella arrangemang av arenor Nya roller för ideella sektorn o intresseorganisationerna påverkar på nya sätt