Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ekonomisk politik i Sverige under krisen Linköpings Universitet 30 november 2010 Claes Berg, rådgivare till Riksbankschefen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ekonomisk politik i Sverige under krisen Linköpings Universitet 30 november 2010 Claes Berg, rådgivare till Riksbankschefen."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk politik i Sverige under krisen Linköpings Universitet 30 november 2010 Claes Berg, rådgivare till Riksbankschefen

2 Disposition Riksbanken Penningpolitik Finansiell stabilitet Finanspolitikens uppläggning Hur drabbades Sverige av krisen? Vilka åtgärder vidtogs? Hur kan regelverk och analys förbättras?

3 Riksbankens uppdrag Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

4 Riksbankens styrning Riksdagen Riksbanksfullmäktige 11 ledamöter Direktionen 6 ledamöter

5 Riksbankens ställning Riksdagen Riksbanken Riksgäldskontoret Finansinspektionen Finansdepartementet Regeringen

6 Övergång till låg inflation på 1990-talet USA Sverige Tyskland Storbr

7 Penningpolitiken i Sverige Målvariabel: KPI Målnivå: 2% Direktion sedan 1999 Inflationsprognoser, ränteprognoser och protokoll publiseras Flexibel inflationsmålspolitik: avvägning mellan stabilt resursutnyttjande och låg inflation

8 Tillgångsprisernas roll Vanlig syn före krisen Tillgångspriser är indikatorvariabler Påverkar räntesättning om de påverkar resursutnyttjande och inflation Minoritets syn före krisen Lean against the wind (BIS) Reagera mot finansiella obalanser även om KPI-inflation ilåg Riksbanken : DIR ansåg att stigande huspriser argument för mindre stimulativ penningpolitik Mars September 2007: bostadspriser beaktades för att förhindra finansiell bubbla

9 Riksbankens rapporter Penningpolitisk rapport 3 ggr per år Penningpolitisk uppföljning 3 ggr per Sex penningpolitiska protokoll Finansiellstabilitet 2 ggr per år Penning & valutapolitik 3 ggr per år Ekonomiska kommentarer Pressmeddelanden Riksbankschefernas tal

10 Finansiell stabilitet: flera myndigheters ansvar Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansinspektionen tillsyn av bankerna arbeta för stabilt finansiellt system men mer atomistiskt perspektiv än RB verka för gott konsumentskydd Riksgälden stödmyndighet Utökat samarbete under krisen

11 Finanspolitikens regelverk Nytt regelverk efter krisen Utgiftstak för statsbudgeten och ålderspensionssystemet Överskottsmål för finansiell sparande över konjunkturcykeln Kommunalt balanskrav Finanspolitiskt råd

12 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, procent

13 Utgiftstaket, mdr kr & % av BNP

14 Offentlig skuld

15 Den globala finansiella krisen Utbrott: juni 2007-september 2008 Systemkris och motåtgärder: 15 september- första kvartalet 2009 Åtgärderna börjar ge effekt: andra- fjärde kvartalet 2009 Återhämtning men ohållbara statsfinanser i flera länder: januari

16 Skillnad mellan interbankräntor och förväntade styrräntor (Basis-spread)

17 Vilka är orsakerna? Makrofinansiella störningar Husprisbubbla med byggindustriboom Skuldfinansierad konsumtionsboom: varaktiga varor (bilar) Finanssektorboom Makroekonomiska faktorer Låga reala styrräntor Globala obalanser

18 Reala huspriser i USA Source: Shiller (2007)

19 Real styrränta i USA Källa: Reuters EcoWin

20 Vilka är de globala obalanserna? USA har haft stora och växande underskott i bytesbalansen Produktivitetsökning drev upp investeringar och inhemsk konsumtion: sparandet föll Finansiella krisen i Asien drev investeringar till USA Stora underskott i offentliga finanser: Irak-krig mm Vissa likheter med tidigt 70-tal och Bretton Wood-kollapsen Efter flera år med stora bytesbalansunderskott brukar en växelkursanpassning ske En kraftig inbromsning i USA påverkar hela världen Utlösande faktor: bolånekrisen

21 Globala obalanser Bytesbalans som andel av BNP i världen, IMF, WEO okt 2009

22 Sparande & investeringar i världsekonomin

23 Bytesbalans, olika länder

24 Vilka är orsakerna? Mikroekonomiska faktorer Urholkade regelverk och slappa kreditbedömningar Fel incitament för anställda i finansiell sektor, ratingföretag och konsumenter Belöningsstrukturer som uppmuntrat kortsiktigt risktagande Brister i riskmätning av sällsynta händelser med stora konsekvenser Otillräcklig tillsyn utan helhetsgrepp USA: uppdelad på många myndigheter Europa: uppdelad på stort antal länder

25 Uppåtspiralen

26 Nedåtspiralen

27 Varför drabbades Sverige hårt i början av krisen? Exporten ca 50 procent av BNP Motorfordon Skog Tjänster Finansiell utlandsexponering Bankutlåning: 50 % utanför Sverige Ökade räntespreadar Konsumtion & investeringar föll

28 Svenskt och internationell stressindex Källa: Reuters EcoWin, Bloomberg och RiksbankenDiagram 1:2

29 Kraftig uppgång i gapet mellan boränta och reporänta i Sverige hösten 2008 procentenheter Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenAnm. Boräntor avser genomsnitt av listade räntor.

30 Kraftig nedgång i BNP följd av uppgång BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

31 Centralbankerna sänkte styrräntorna

32 Centralbankernas kompletterande åtgärder ökade balansomslutningen

33 Kompletterande penningpolitiska åtgärder i Sverige Lån på längre löptider än normalt 3,6,12 månader Lån till fast ränta Lån i amerikanska dollar (avtal med Fed) Fler typer av värdepapper godkända säkerheter Utökad krets av motparter Nödkrediter: Carnegie, Kaupthing

34 Riksbankens balansomslutning

35 Finansiell stabilitet Regeringens åtgärder Garantiprogram, ram 1500 mdr kr Kapitaltillskottsprogram, ram 50 mdr kr Stabilitetsfond för att finansiera statens åtaganden Ökad inlåningsförsäkring Ökad tillgång på kredit Exportkreditnämnden: 175->500 mdr kr utfästelser Svensk exportkredit: låneram 100 mdr kr

36 Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder kronor Källa: Riksbanken och RiksgäldenDiagram 1:11

37 Internationellt samarbete viktigt Interbankmarknaderna slutade fungera Grundläggande misstro på globala penningmarknader Brist på dollar i banker utanför USA USA världens största importör Synkroniserad global konjunkturnedgång Koordinerade aktioner Dollartillförsel Räntesänkningar

38 Varför är återhämtningen stark i Sverige? Återhämtning i omvärlden gynnar ett exportberoende land Hållbara offentliga finanser Expansiv ekonomisk politik möjlig Låg ränta Expansiv finanspolitik

39 Världshandelsvolym

40 Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

41 Offentligt sparande bättre än i andra länder

42

43 Lägre CDS-premier än i krisländerna

44 Fundamentala faktorers bidrag till landrisk (CDS-premie), maj 2010

45 Penningpolitisk rapport oktober 2010

46 Sveriges ekonomi växer snabbt

47 Starkt i Sverige men långsamt i USA och euroområdet BNP-tillväxt Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis och Riksbanken

48 Stora skillnader i konsumentförtroendet Antal standardavvikelser från medelvärde Källor: The Conference Board, European Commission och Konjunkturinstitutet

49 Fortsatta statsfinansiella problem Offentligt finansiellt sparande som procent av BNP Källor: Riksbanken (Sverige) och IMF (övriga länder)

50 Kronan fortsätter att stärkas TCW-Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.

51 Bred uppgång i svensk ekonomi Index 2007 kv 4 =100 Källor: SCB och Riksbanken

52 Stadig förbättring på arbetsmarknaden Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

53 Inflationen stiger gradvis Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

54 Reporäntan höjs i långsammare takt Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

55 Sista fasträntelånet har förfallit Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank Balansomslutning, procent av BNP

56 En prognos inte ett löfte Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Snabbare återhämtning i Sverige Svagare internationell utveckling

57 De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på geografiskt område September 2009, procent av total utlåning Källa: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 2:2

58 Geografisk fördelning av kreditförluster för perioden andra kvartalet 2009 till första kvartalet 2010 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och RiksbankenDiagram 3:11

59 Fördelning av kreditförluster under perioden per region i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor och procent Källa: RiksbankenDiagram 4:3

60 Svenska och internationella bankers kapitalrelationer Procent Källa: Standard & Poor'sDiagram 3:13

61 Hur kan risken för framtida kriser minskas? Starkare ”macroprudential framework” = systemkrisförebyggande regelverk Minska risken för störningar i det finansiella systemet som helhet Se över om regelverken förstärkt det finansiella systemets cykliska tendenser Skarpare fokus för samhällets tillsyn och reglering Beakta den ökade internationaliseringen

62 Hur kan risken för framtida kriser minskas? Öka genomslaget för myndigheternas bedömningar i det finansiella systemet Tydligare varningar och riskscenarier Tak på belåningsgrad Beakta räntespreadar i penningpolitiken

63 Hur påverkas regelverken av krisen? ESRB, systemfokuserad makroroll för hela EU, vid ECB, Frankfurt EU:s samarbetskommittéer blir myndigheter Bank, London Värdepapper, Paris Försäkring, Frankfurt Basel III Höjda kapitalkrav för banker Ökade likviditetsbuffertar

64 Hur kan penningpolitiken påverkas av krisen? Prisstabilitet (KPI) ingen garanti mot finansiella obalanser och finansiella kriser Mer analys av hur penningpolitiken påverkar riskbenägenheten Mer analys av kompletterandeverktyg: Styrräntan påverkar inflation & resursutnyttjande Systemfokuserat instrument kan påverka bankernas lånemöjligheter Restriktioner för belåningsgrad av bostäder (Finansinspektionen) Riskscenarier och expertbedömningar

65 Mål för penningpolitiken Beakta finansiell stabilitet utöver inflation och resursutnyttjande? För Penningpolitiken påverkar skuldsättning och risktagande i fin systemet Centralbanken kan göra avvägning inflation och finansiell stabilitet utan att besluta om stödåtgärder till insolventa banker Mot Penningpolitik och finansiell stabilitet har olika mål och styrmedel Vid kris kan statens myndigheter samarbeta Slutsats Penningpolitiken kan i viss mån ”luta sig mot vinden” men inte göra hela jobbet Kan behövas viss samordning av beslut om styrränta och systemfokuserade makroåtgärder

66 Krisen talar för översyn av regelverket Riksbanken anser att erfarenheterna av krisen talar för att det bör göras en grundlig översyn av det svenska finansiella regelverket och rollfördelningen mellan olika myndigheter. Det handlar om bl a om översyn, precisering och analys av: Rollfördelningen och informationsöverföringen mellan Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Riksbankens ansvar för att främja stabiliteten i det finansiella systemet och om Riksbanken bör ges särskilda verktyg som får användas i det isolerade syftet att främja stabiliteten i det finansiella systemet oavsett om det behövs för att uppfylla inflationsmålet eller inte och oavsett om det råder ett finansiellt kristillstånd eller inte, Om Riksbanken, i syfte att bidra till marknadens funktion, ska kunna låna statspapper av Riksgälden samt omfattningen av Riksbankens upplåningsrätt i Riksgälden av utländsk valuta för att tillgodose behovet av valutareserv. Hur en ordning för stöd, förvaltning och rekonstruktion eller avveckling av kreditinstitut ska utformas. Det finns också behov av att på ett betydligt bredare sätt än tidigare samordna information och bedömningar över gränserna.


Ladda ner ppt "Ekonomisk politik i Sverige under krisen Linköpings Universitet 30 november 2010 Claes Berg, rådgivare till Riksbankschefen."

Liknande presentationer


Google-annonser