Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Diverse information Möte i SWEPOS referensgrupp Stockholm, 17 oktober 2007.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Diverse information Möte i SWEPOS referensgrupp Stockholm, 17 oktober 2007."— Presentationens avskrift:

1 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Diverse information Möte i SWEPOS referensgrupp Stockholm, 17 oktober 2007

2 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Lantmäteriet, Informationsförsörj- ning Geodesi, Gävle Tfn: Fax: Dan Norin

3 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Översiktlig presentation av genomförda examensarbeten Genomförd revidering av ”Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst” Behov av lokala stompunkter i framtiden –Diskussionsunderlag Innehåll

4 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Översiktlig presentation av genomförda examensarbeten Genomförd revidering av ”Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst” Behov av lokala stompunkter i framtiden –Diskussionsunderlag Innehåll

5 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin LMV-Rapport 2007:1 En nätverks-RTK- jämförelse mellan GPS och GPS/Glonass –Fredrik Johnsson och Mattias Wallerström från Högskolan i Gävle LMV-Rapport 2007:8 Jämförelse av distributionskanaler för projektanpassad nätverks-RTK –Daniel Halvardsson och Joakim Johansson från Högskolan Väst i Trollhättan LMV-Rapport 2007:12 Test and Evaluation of SWEPOS Automated Processing Service –Jesper Ivarsson från KTH i Stockholm Examensarbeten

6 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin 720 mätningar/teknik Skog (mest tall) 2007:1

7 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Typ av teknik Punkt A Punkt B Punkt C Punkt D Punkt E Punkt F Alla punkter Antal lyckade mätningar GPS/GLONASS *129*632 GPS *95*580 Antal misslyckade mätningar GPS/GLONASS /11(1) ** 51 77/11 (1)** GPS /10 (0)** 84/1 (1)** 129/11 (1)** Lyckande- grad GPS/GLONASS100 % 89 %98 % 86/91 % *** 72 % 88/89 % *** GPS96 %97 %100 %89 % 79/84 % *** 53/53 % *** 81/82 % *** *På punkt E och F gjordes dubbelt så många mätningar ** Överskred fixtidsgränsen/Borttagna (varav ”Outliers”) ***Andel av samtliga mätningar/Andel av ej borttagna mätningar Lyckade mätningar

8 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Avvikelser i plan Kvalitetsvärden (mm) i plan för de olika punkterna

9 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Avvikelser i höjd Kvalitetsvärden (mm) i höjd för de olika punkterna Kvalitet s- termer Typ av teknik Punkt A Punkt B Punkt C Punkt D Punkt E Punkt F Alla punkter 68% GPS/GL ONASS GPS % GPS/GL ONASS GPS Precisio n GPS/GL ONASS GPS Noggra nnhet GPS/GL ONASS GPS Medelav vikelse GPS/GL ONASS GPS

10 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Initialiseringstider

11 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin De extra GLONASS-satelliterna tillför en klar fördel när det gäller möjligheten att mäta i störda miljöer När det gäller initialiseringstid så är dessa kortare för GPS/GLONASS GLONASS-satelliterna ger inte någon förbättring av positionsnoggrannheten För de olika fabrikaten konstateras att precisionen är likvärdig i både plan och höjd för alla tre märken. Leica har dock högst lyckandegrad Slutsatser

12 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Den stora praktiska nyttan i fält med de extra GLONASS-satelliterna är att arbetet inte behöver anpassas efter satellitprediktionerna, eftersom det finns tillräckligt med satelliter dygnet runt När Galileo och eventuellt Compass blir operativt kommer mätning att möjliggöras på platser som i dagsläget är omöjliga, exempelvis i stadskärnor med tät och hög bebyggelse Slutsatser

13 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin 470 mätningar/teknik Öppna punkter utom en Jämförelse av radio och GPRS 2007:8

14 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Avvikelser i plan och höjd Kvalitets-termer Distributions- teknik RadielltHöjd Riktighet GPRS44 Radio47 Precision GPRS1115 Radio1113 Noggrannhet GPRS1115 Radio1215

15 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Initialiseringstider och antal satelliter Kvalitetsterm Distributions- teknik Samtliga punkter 68 % GPRS 23 Radio 9 95 % GPRS 36 Radio 20 Medeltal GPRS 24 Radio 10 Typvärde GPRS 21 Radio 7 Längsta initialiseringstid GPRS 158 Radio 135 Kvalitetsterm Distributions- teknik Samtliga punkter Medeltal antal GPS-satelliter GPRS 7 Radio 7 Medeltal antal GLONASS- satelliter GPRS3 Radio3 Max/min antal satelliter GPS GPRS10/5 Radio10/5 Max/min antal satelliter GLONASS GPRS6/0 Radio5/0

16 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Ålder för och % överförda RTK-data GPRS: 0,5-1 sek på 75 % av mätningarna Radio: 0,5-1 sek på nästan samtliga mätningar

17 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Ingen betydelse av teknikval avseende mätresultat Båda teknikerna klarar förväntade värden för projektanpassningen GPRS hade mer anslutningsproblem än radio som dock hade lägre procent överförda data Med projektanpassning av nätverks-RTK når GNSS-mätning nivåer som tidigare endast var möjligt med t.ex. totalstation Slutsatser

18 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Testberäkningar av 34 punkter i SWEPOS Beräkningstjänst Riktlinjer –ingen antydan om att de nu använda gränsvärdena bör ändras –Eventuell utökning med ytterligare en kvalitetsparameter med tillhörande gränsvärde RMS från ”sanna värden” 19 mm i plan och 37 mm i höjd –15 resp. 30 mm då dåliga och mindre bra punkter togs bort 2007:12

19 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Översiktlig presentation av genomförda examensarbeten Genomförd revidering av ”Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst” Behov av lokala stompunkter i framtiden –Diskussionsunderlag Innehåll

20 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Översiktlig fälthandledning för mätning med SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst Trycktes i mars 2006 –Utgåva 2 med några mindre kompletteringar i januari 2007 Begränsat syfte LMV-Rapport 2006:2

21 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kapitel 1: Introduktion och syfte med denna manual Kapitel 2: Utrustning Kapitel 3: Dataflöde för tjänsten Kapitel 4: Konfigurering Kapitel 5: Förberedelse för mätning Kapitel 6: Mätning Innehåll

22 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kapitel 7: Parametrar att beakta under mätning Kapitel 8: Kontroll genom inmätning av punkt med känd position Kapitel 9: Kontrollinmätning av objekt Bilaga 1: Råd för parametrarna Bilaga 2: Checklista för felsökning vid kontakt med SWEPOS-driften Innehåll, forts.

23 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kapitel 2: Vissa förtydliganden och tillägg Kapitel 4: Vissa förtydliganden och omformuleringar –Antenntyp ej ändrat Kapitel 6: En del omstrukturering Bilaga 2: Ny, checklistan Utgåva 2

24 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Ungefärliga avvikelser från känd position i SWEREF 99 –Plan 68 %: 15 mm –Plan 95 %: 30 mm –Höjd 68 %: mm –Höjd 95 %: 45 mm Testmätningar med nätverks-RTK Presenterat vid SWEPOS-seminariet 18 oktober 2005

25 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin :12007:8 Plan 68 %: 15 mm14 mm8 mm Plan 95 %: 30 mm27 mm21 mm Höjd 68 %: mm19 mm12 mm Höjd 95 %: 45 mm43 mm25 mm Sammanställning

26 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin 2007:12007:8 1: 3275 mm159 mm - 5 sat., lång fixtid, skog-Högt 3D-kvalitetstal (89 mm) 2: 83 mm155 mm - Lång fixtid 3: 73 mm60 mm Största avvikelser (3D)

27 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin LMV-rapporterna finns på –Även LMV-Rapport 2007:11 (”Introduktion till GNSS”) LMV-rapporter

28 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Översiktlig presentation av genomförda examensarbeten Genomförd revidering av ”Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst” Behov av lokala stompunkter i framtiden –Diskussionsunderlag Innehåll

29 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin …… eller ”Hur bör man se på stomnät och detaljmätning – när det mesta görs med GNSS-teknik och RTK?” Geodetisk mätningsteknik i satellitåldern …

30 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Hur gjorde man förr? Stomnäten indelades i ordningar De bestämdes med längd- och vinkelmätning Närnoggrannheten var viktigast och var och en skötte sitt Det var optimalt utifrån användarnas krav och den tidens tekniska möjligheter

31 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Hur gör man i dag? De lokala systemen ersätts av nationella och t.o.m. globala referenssystem Det ger en enhetlighet, som förenklar genomförandet av t.ex. stora infra-strukturprojekt med höga ”fjärrnoggrann- hetskrav” Det möjliggör även ett effektivare utnyttjande av satellittekniken, som i dag till stor del ersätter den traditionella Vi mäter direkt i de nya, övergripande referenssystemen – utan stomnäts- förtätning

32 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Syfte Det här är en första version av ”Råd och dåd för modern mätningsteknik” Under hösten 2007 kommer materialet att förädlas – genom externa seminarier och interna analyser inom Lantmäteriet Slutmålet är en HMK-liknande skrift som underlag för vår rådgivning och kommunernas mätningsverksamhet Målgrupp är stomnätsägare och proffsanvändare t.ex. på kommunala mätningskontor

33 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Frågeställningar Vi försöker bl.a. att besvara följande frågor: Hur ska vi använda satellittekniken på ett optimalt sätt?Hur ska vi använda satellittekniken på ett optimalt sätt? Hur mycket av det gamla gäller fortfarande?Hur mycket av det gamla gäller fortfarande? Behövs markerade stomnät i framtiden?Behövs markerade stomnät i framtiden? I så fall, vilka krav ställs och vilken punkttäthet behövs?I så fall, vilka krav ställs och vilken punkttäthet behövs? Hur utformas kontroller?Hur utformas kontroller?

34 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin ”Grundbultar” från förr … Noggrannhet och kontrollerbarhet Överbestämning, t.ex. dubbelmätning (mest för att öka kontrollerbarheten, inte noggrannheten) Interpolation, inte extrapolation Enhetliga och beprövade metoder Dokumentation (för andra men även för Dig själv – Du glömmer fortare än Du tror) ”Ordning och reda” i det stora hela Gamla mätningar är vanligen bra men inte alltid koordinater och höjder … som fortfarande gäller!

35 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin ”Dagens” teknik Mer komplex Lockar nya grupper – utan mätningsbakgrund – större supportbehov Starkt fabrikatberoende ”Black box”-teknik

36 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Höjdmätning med GNSS-teknik Begreppet ”höjd” är en geofysisk företeelse, där precisionsavvägning fortfarande är en oslagbar mätmetod GNSS är dock geometriskt orienterad. Därför ger GNSS ”fel” sorts höjd – höjden över ellipsoiden i stället för höjden över geoiden… … och en geoidmodell krävs för omvandling mellan dem … har bl.a. följande begränsningar: N H h Jordyta Geoid Ellipsoid

37 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Höjdmätning med GNSS-teknik, forts Det saknas en fysisk höjdreferens på antennenDet saknas en fysisk höjdreferens på antennen Flera felkällor slår hårdare i höjd än i planFlera felkällor slår hårdare i höjd än i plan Totalt sett brukar man anta att σ höjd ≈ 2σ plan samtidigt som kravet i höjd ofta är högre än i planTotalt sett brukar man anta att σ höjd ≈ 2σ plan samtidigt som kravet i höjd ofta är högre än i plan Sammantaget bör referenssystemen i plan och höjd även fortsättningsvis hanteras var för sig och de precisionsavvägda fixarna i RH 2000 vara bärarna av höjdsystemetSammantaget bör referenssystemen i plan och höjd även fortsättningsvis hanteras var för sig och de precisionsavvägda fixarna i RH 2000 vara bärarna av höjdsystemet

38 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Höjderna Höjdmätning med GNSS-teknik, forts Trots att SWEREF 99 innehåller en höjdkomponent ska den bara användas för att åstadkomma ”brukshöjder” Vissa tillämpningar kräver avvägning och stomnät i höjd även i framtiden! lämnas därmed åt sidan!

39 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Stomnät för planmätning Riksnät klass 1 pkt Riksnät klass 2 pkt 2:a ordn. triangelnät 3:e ordn. triangelnät 1:a ordn. polygonnät 2:a ordn. polygonnät Detaljtåg / Fri station SWEPOS klass A stn SWEREF + RIX 95 pkt SWEPOS klass A stn SWEPOS klass B stn Behovsanpassad förtät- ning med statisk GNSS, (t.ex. m.h.a. SWEPOS beräkningstjänst) Detaljmätning:Tot.stn./(RTK) Detaljmätning:(Tot.stn.)/RTKDetaljmätning:Nätverks-RTK Riksnät Kommu- nala nät Detalj-mätning

40 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Stomnätsordningarmångafåinga Stomnätsunderhållstortmindreinget Stationsetablering vid detaljmätning jaja nej Teknikberoende vid detaljmätning nej nejja Stomnät för planmätning, forts. RTK klarar inte alla noggrannhetskrav RTK fungerar inte överallt (siktproblem)

41 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Övergång till aktivt nät Analysera i vilka områden aktiva nät är möjliga Säkerställ det lokala systemets ”deformationer” –Mät in restfelspunkter –Ta fram restfelsmodell RTK (egen referensstation) eller Nätverks-RTK Alla användare måste ha tillgång till modellen ”Nya koordinater ” i det gamla systemet

42 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Passiva kontra aktiva nät Ett aktivt nät inkluderar dessutom distribution av data, beräkningstjänster, övervakning av systemet, användarsupport m.m.inkluderar dessutom distribution av data, beräkningstjänster, övervakning av systemet, användarsupport m.m. tillhandahålls av systemägaren – aktivt och kontinuerligttillhandahålls av systemägaren – aktivt och kontinuerligt RH 2000 realiseras i ett passivt nät SWEREF 99 realiseras, via SWEPOS, som ett aktivt nät Ett passivt (traditionellt) nät omfattar markeringar, koordinat-/höjdvärden, punktbeskrivningar etc. – ofta digitalt åtkomliga från systemägarenomfattar markeringar, koordinat-/höjdvärden, punktbeskrivningar etc. – ofta digitalt åtkomliga från systemägaren användbart på specifika (stom)punkter – men användaren sätter igång processenanvändbart på specifika (stom)punkter – men användaren sätter igång processen

43 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Passiva kontra aktiva nät, forts. PassivtAktivt Stomnät Uppgifter Mätmetod Utrustning Mätning Beräkning Ägaren ansvarar Användaren hämtar Ägaren skickar ut Användaren väljer Ägaren fördefinierar Användaren väljer Användaren utför Ägaren tillhandahåller tjänster

44 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Markerade punkter? använda annan teknik där det inte går med satellitteknik kontrollera sin utrustning kontrollera det aktiva nätets stabilitet över tiden studera eventuella lokala förändringar … behövs för att kunna Säkerställ ett antal försäkringspunkter

45 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Försäkringspunkter – kriterier för urval Punkter markerade i fast berg – t.ex. planbestämning av höjdfixar, som ju ändå behövs för att säkra höjdnätet Urvalet ska ge ett bra komplement till de nationella ”försäkringspunkterna”, och de bör omgärda/omsluta området ”Försäkringspunkterna” ska normalt inte användas vid bruksmätning – då skapas onödiga ordningar i nätet Lämpligt punktavstånd kan vara 5 km… … men i områden där GNSS-teknik och aktiva nät inte fungerar krävs ett konventionellt nät

46 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Exempel Enkelpunkter Dubbelpunkter Trippelpunkter

47 Samband till SWEREF 99 Det lokala stomnätet blir analyserat och kan förbättras Man får ett effektivare utnyttjande av GNSS-tekniken Man kan bättre utnyttja de tjänster som tillhandahålls av Lantmäteriet Allt detta bidrar till att nyttan av stomnätet ökar för alla användare. Ännu effektivare blir det dock om man gör ett regelrätt byte – bl.a. genom den nationella enhetlighet som man därigenom medverkar till

48 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin En övergång till SWEREF 99 det plana referenssystemet baseras på SWEREF 99 SWEREF 99 realiseras – via SWEPOS – som ett aktivt nät som komplement realiseras SWEREF 99 som ett passivt nät i tätorten höjdsystemet baseras dock på RH 2000 och RH 2000 realiseras som ett passivt nät i hela kommunen vissa av punkterna utgör samtidigt försäkringspunkter för SWEREF 99 inom området Innebär att:

49 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Att kontrollera instrument, mätningar och resultat ingår som en självklar del i arbetet. Omfattningen av kontrollen bör ställas i relation till den typ av mätningsarbete som utförs, ställda krav på noggrannhet samt personliga bedömningar på utförandet. Kontroller – behövs de? HMK-Ge:D

50 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kontroller i HMK-Detaljmätning I HMK-Ge:D, Bilaga F, ges toleranser för inmätning av olika detaljtyper – i såväl plan som höjd Toleranserna beror på respektive detaljtyps ”definierbarhet” De är tänkta att vara representativa för polär mätning med totalstation De baseras på närnoggrannhet, dvs. noggrannheten i förhållande till närliggande stompunkter eller den relativa noggrannheten mellan detaljpunkterna

51 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kontroller i HMK-Detaljmätning, forts. Toleranserna omsätts i felgränser vid kontrollmätning på följande sätt: Kontroll av: Max avvikelse, samma station Max avvikelse, olika stationer Planläge Tolerans utan tillägg Tolerans + 30% Höjdläge Tolerans utan tillägg Tolerans + 30% Avstånd och höjdskillnad Tolerans + 30% Tolerans + 50% Medelfelet vid kontrollmätning bör vara högst 40% av toleransen för den detaljtyp som kontrolleras Med ”samma station” menas att den ursprungliga inmätningen och kontrollmätningen har skett från samma stationspunkt

52 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Förslag till kontroller vid RTK-mätning Starta mätningen (initialiseringen) på en väl identifierbar punkt; eventuellt markeras punkten tillfälligt Mät en lämpligt lång slinga; identifiera ett antal detaljpunkter samt någon/några andra väl identifierbara punkter som kan återbesökas Avsluta mätslingan genom mätning på startpunkten De olika mätslingorna vid detaljmätning med RTK-teknik skulle kunna kopplas ihop på följande sätt:

53 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kontrollerat mätförfarande för RTK

54 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kontrollerat mätförfarande för RTK, forts.

55 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Återbesöken på detaljpunkterna (de gula) kontrollerar noggrannheten i detaljmätningen Återbesöken på startpunkten och övriga blå punkter kontrollerar själva mätprocessen Därigenom erhålls kontroll både inom och mellan mätslingorna Kontrollerat mätförfarande för RTK, forts. Det är ett integrerat mätnings- och kontrollförfarande Felgränser bör kunna utformas på samma sätt som i HMK- Ge:D

56 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Kontrollerat mätförfarande för RTK, forts. Inmätning av ”kända” punkter i området bidrar inte nämnvärt till kontrollen De enda punkter som kan vara tänkbara är ”försäkringspunkter” och ”restfelspunkter” Andra ”kända” punkter – t.ex. sådana som har transformerats – ska definitivt inte användas

57 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Separat kontroll med annan teknik Ställ upp en totalstation – som en fri station, centralt i området; anslutningsmätning behövs ej Mät in ett urval av punkter och beräkna lokala koordinater/höjder Beräkna avstånd/höjdskillnader i alla kombinationer – både för ursprungsmätningen och kontrollmätningen – och jämför med HMK:s toleranser Kontrollmätningen kan betraktas som felfri (åtminstone bör den klara HMK:s krav på ett medelfel som är högst 40% av toleranserna)

58 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Separat kontroll med annan teknik, forts.

59 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Sammanfattning Ta med det bästa av filosofin från förr Höjdnätet bör baseras på traditionell teknik, plannätet (i huvudsak) på GNSS Skapa samband till SWEREF 99 och RH 2000; överväg en total övergång till dessa system Etablera ett antal ”försäkringspunkter”, för kontroll av utrustningen, RTK- tjänsten och referensnätets stabilitet Utför detaljmätningen á la HMK – med GNSS/RTK, direkt från SWEPOS och med motsvarande kontroller

60 Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Frågor? Diverse information Dan Norin Bild från GeoForum av NGO/Statens Kartverk Möte i SWEPOS referensgrupp Stockholm, 17 oktober 2007 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Lantmäteriet, Informationsförsörjning Geodesi, Dan Norin Diverse information Möte i SWEPOS referensgrupp Stockholm, 17 oktober 2007."

Liknande presentationer


Google-annonser