Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Värmeavbrott Utkylning Beredskap föredrag i Malmköping 090428 Björn Dahlroth.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Värmeavbrott Utkylning Beredskap föredrag i Malmköping 090428 Björn Dahlroth."— Presentationens avskrift:

1 Värmeavbrott Utkylning Beredskap föredrag i Malmköping Björn Dahlroth

2 Statens Energimyndighet Hållbar kommun Trygg Värme Åke Axenbom

3 Innehåll Vad händer när det händer Människan och värmen Bebyggelsen och utkylningen Behov av nödvärme Krav på värmestugor X för X Info Checklistor

4 Ca TWh Uppvärmning är den viktigaste energianvändningen i Sverige men tas alldeles för självklar ! Utan uppvärmning fungerar inte landet ! Utan uppvärmning kan man inte bo här permanent !

5

6 Gudrun obehaglig påminnelse Om stormen Gudrun varit lite starkare och hade följts av en stark köldperiod hade många människor dött. Tillräcklig beredskap fanns inte och finns inte. Kommer den att finnas?

7

8 Uppvärmning har tidigare varit enskild och starkt oberoende. Uppvärmning beror idag av försörjningskedjor för bränsle och av tekniska försörjningssystem, som är trånga sektorer och kan sluta fungera.

9 Olika värmestörningar kräver olika beredskap och olika ansvar Störning av värmeförsörjning PlötsligGradvis Geografiskt omfattande Extrem naturhändelse. Stort haveri i fjärrvärme. Internationell politik, krig, avspärrning Begränsad till några byggnader Tekniskt fel Brand Underhållsavställning

10 FOKUS Diskussioner om säkerhet i energi- försörjning handlar ofta om tillförsel vid världskriser och avspärrning. Uppvärmningssäkerhet och i den mån den beror på energitillförsel handlar om DET PLÖTSLIGA OCH OFÖRUTSEDDA

11 Intervju med alla länsstyrelser (utom en) Hur ser man på scenariet omfattande uppvärmningsavbrott? Svar: Bara 1/3 ansåg frågan viktig och svår. Utgör del av diskuterade scenarier med elavbrott. Dock ej avbrott i fjärrvärme. Många tror att kommunerna ej är intresserade av frågan.

12 Svar från kommuner och länsstyrelser om önskat stöd Allra främst kommer: Goda exempel och erfarenheter Analysmodeller Informationsmaterial

13 Elförsörjningen speciellt viktig. Nästan alla uppvärmningssystem upphör att fungera utan elkraft.

14 Antal drabbade personer vid elavbrott NätnivåSpänningsnivåAntal berörda Stamnät220 – 400 kV tal Regionnät kV tal Distribution20 kV tal Lokalt0,4 kV1000-tal Lokalt0,4 kV utmatning100-tal

15 Avvecklingskurva för elavbrott hos E.on efter stormarna Gudrun och Per.

16 Erfarenhetsmässigt säkrast vad gäller elstörningar 1 Eloberoende uppvärmning 2 Fjärrvärme tack vare att den finns i tätort med säkrare elförsörjning Men andra fel kan inträffa!

17 Varje kris är delvis unik Det som fungerar bäst i en viss kritisk situation måste stödja det som fungerar sämst. Självklart, men vad innebär det i fallet uppvärmning?

18 Den nya nationella beredskapspolicyn Ansvarsprincipen ? Likhetsprincipen ? Närhetsprincipen ? = Den som gör jobbet normalt skall även göra det vid kris. (Lätt att säga man vad innebär det?)

19 Det finns lagar och förordningar av olika slag inom hjälp-, beredskaps- och sårbarhetsområdet Skydd mot olyckor SFS 2003:778 och 789 Extraordinära händelser SFS 2006:544, 1982:763 Kriser och förhöjd beredskap 1992:1403, 2006:637 och SFS 2006:942 Socialtjänstlag SFS 2001:453 M.m. Samt sunt förnuft

20 Kommunerna har numer massor med krisansvar! Värmeföretagen har också krisansvar men begränsat till verksamhetens omfattning. Det är inte förbjudet att ta ett större ansvar, t ex av ”imageskäl” eller som affärsidé.

21 Underlåtenhetssynden Bestraffas ofta ej genom rättsväsendet men den: söker enskilda syndabockar som bestraffas av media och människor ger ibland samvetsproblem

22 Människan och värmen

23 Socialstyrelsens allmänna råd om inomhustemperatur OBS Allmänna råd är ej föreskrift men ändå bra att följa.

24

25 Människan och omgivningstemperaturen Vi vet mycket om vår funktion i extrem hetta Vi vet mycket om vår funktion i extrem kyla Vi vet mycket om temperatur och komfortnivå Vi vet lite om hur vi fungerar fysiskt och psykiskt området 0 – 18 ºC när vi måste. Psyket viktigt!

26 Psyket säger Det är för djävligt att frysa. Klagomål kommer snabbt, men vad klarar människor vid en värmekris?

27 Handens temperatur och funktion 32 – 36°COptimal handfunktion 27 – 32°CEffekt på fingerfärdighet; precision och snabbhet 20 – 27°CFörsämrad funktion vid arbete; minskad uthållighet 15 – 20°CEffekt på grövre handarbeten; smärtförnimmelse 10 – 15°CNedsatt funktion vid grova handarbeten; försämrad styrka och koordinationsförmåga; smärtkänsla <10°CKänselbortfall; grav funktionstörning; spontan, kortvarig, upprepad uppvärmning vanlig (”Lewis reaktion”)

28 Kroppskärnans temperatur och funktion 32 – 35°CSammandragning yttre blodkärl, ökad urinavgång, Huttring, hjärtklappning, snabb andning, talstörning, förvirring, ökad blodkoagulation. 30 – 32°CHuttring upphör, muskler stelnar, blodtrycket ökar, puls < 50, hjärtflimmer, minskad andning, förvirring, apati, minskad blodkoagulation 28 – 30°CPuls 10 – 30, hjärtsvikt <28°CÄmnesomsättning upphör, avkylning fortgår, död men räddning ibland möjlig Förfrysning kan faktiskt ske inomhus vid plusgrader.

29 Aktivitetsnivå och klädsel Aktivitetsnivå = ämnesomsättning Omgivnings- temperatur 50W/m 2 totalt ca 80W Sovande 75W/m 2 Totalt ca 120W Sittande kontorsarbete 100 W/m 2 Totalt ca 160W Köksarbete 22 ºC1,40,80,7 20 ºC1,81,10,9 18 ºC2,21,41,1 15 ºC2,91,91,3 10 ºC~4,02,61,7 5 ºC~5,03,42,2 0 ºC~6,0~4,02,5 1 clo = 0,155 m 2 K/W eller U-värde 6,5 W/ m 2 K Motsvarar ca 6 mm tjocklek på kläder. 4 clo = 2,5 cm duntäcke

30 Diskomfortgränser – förslag Sjuka och gamla> + 18ºC Bostäder för friska människor + 5 ºC Arbetsplatser inomhus med krav att fungera - stillasittande arbete - rörligt arbete + 15 ºC + 10 ºC

31 Kriterium för säker värme God möjlighet att hålla acceptabla diskomforttemperaturer. Om detta inte går – möjlighet att evakuera till annan varm plats.

32

33

34

35 Bebyggelsen och utkylningen

36

37

38

39

40

41

42

43

44 Tidskonstanter att räkna med vid utkylning av bostäder. Grov uppskattning för värmeberedskap. ByggnadstidSmåhusFlerfamiljs hus Före år 19502*7 ** Efter * För små hus före år 1900 kan det vara lägre ** För s k plankhus byggda under 1940-talet kan det vara ca 3. Sommarstugor har små tidskonstanter och kyls ut snabbt, men många har lokaleldstäder.

45 Behov av nödvärme Människorna i kommunen

46 ALLA KOMMUNER ÄR MER ELLER MINDRE OLIKA Mängden tätortsboende och landsbygdsboende och storleksförhållandena mellan dessa är betydelsefull för olika sorts sårbarhet och åtgärder. Detta gäller även uppvärmning.

47 Köldkänsligheten i kommunen → → behov av trygghetspunkter och värmestugor

48 Källor Använd statistik om det finns eller kan tas fram. Kvalificerad bedömning är en möjlighet som inte får föraktas, men man måste känna sin kommun.

49 Köldkänslighet beror av Ålder (gamla och alldeles nyfödda) Fysisk sjukdom Psykofarmaka Bostad

50

51

52 Grovt avrundad procentuell fördelning av Sveriges befolkning på ålder och boendeformer omkring år 2005 ÅldersgruppTotalt % Bor själv % Bor själv men har hemtjänst % Speciellt boende % 0-64ca 80 ca 0,2ca 0, ca 13 ca 12 ca 0,4ca 0,2 ≥ 80ca 7 ca 4 ca 1,5 Summa100ca 96 ca 2 Men den enskilda kommunens befolkningsfördelning kan skilja sig mycket från rikets.

53

54

55

56

57

58 Människor är olika känsliga för bostadsutkylning

59

60

61

62 Behov av nödvärme Husen i kommunen

63

64 Ungefärlig fördelning av Sveriges bostäder på byggnadsår t o m år För enskilda kommuner kan avvikelsen från detta vara stor. Kontrollera med kommunens stadsbyggnadskontor eller motsvarande. ByggnadstidSmåhusFlerfamiljshus Före år 1950ca 30 %ca 20% ca 60%ca 70% Efter 1990ca 10%

65 Totalt behov av nödvärme

66

67

68

69 Värmestugor potentiellt behov 1 Räkna bort alla i speciellt boende med reservkraft. 2 Alla hemvårds- och hemtjänsttagare räknas till värmestuga klass III 3 Räkna bort alla med sannolik eloberoende lokalvärme ( och eventuellt viss mottagningsförmåga för fjärrvärme ). 4 Fördela alla under 65 i insatstidsordning på värmestugor klass I 5 Fördela alla från 65 till 79 på värmestugor klass II 6 Fördela alla från 80 uppåt på värmestugor klass III Denna potentiella efterfrågan blir mycket hög. Bästa värmestugan för friska människor är i bostaden även om det bli kallt. Använd alla medel för att få folk att klara sig hemma. Annars blir det svårt.

70 Krav på värmestugor

71 Bästa värmestugan är i bostaden Gör allt för att folk skall ha egen beredskap för att hålla minst ett rum vistelsebart Kräver mycket information Det finns många knep

72 Lokaleldstäder Sverige hade år ,17 millioner fungerande lokaleldstäder och år ,11 millioner godkända för användning. Ökande! Hur många fungerande icke godkända kan det finnas? Variationen mellan kommuner stor. Flest per invånare i Värmdö kommun men hur pålitlig är statistiken. Många fritidshus. Har Värmdöborna ved så det räcker?

73 Portabel värme Fotogen Gasol Vad mer ?

74 Fotogenkamin av avancerad typ ca 2 kW

75

76 Problem med gasol och fotogen är priset, försörjningen och lagringen! Man skulle önska något som fungerade bra på dieselolja!

77 Tänkbara elnätoberoende cirkulationslösningar för fjärrvärmehus Självcirkulation TEG Turbin (Reservkraft av olika slag)

78 Problem med småskalig reservkraft Start av motorer Spänningsstabilitet Inkopplingssäkerhet Verkningsgrad Livslängd

79 Problem med batterier Kapaciteten är låg. Bara användbar för något dygn eller så om man inte kan reglera ned driften kraftigt eller ladda om.

80

81 Tillslut sitter vi där i alla fall med dekorljuset som värmekälla. 1 ljus ger 100 Watt. 500 W i ett rum kräver 5 ljus 1 kg ljusmassa innehåller 10 kWh och räcker i 20 timmar Man bör ha några kg liggande hemma.

82 Andra användbara lokaler: daghem, lekskolor, skolor (låg-, mellan-, högstadium, gymnasium), samlingslokaler, hembygdsgårdar, bibliotek sporthallar, simhallar, vårdcentraler äldreboenden, kursgårdar, hotell millitära byggnader privatbostäder med säker värme Avtala om användning i förväg!

83 Krav på värmestuga klass I Enkelt dagcentrum – trygghetspunkt Fungerande efter 1 dygn 1 Gångavstånd (upp till ett par km) 2 Säker värme, innetemperatur ≥ 18 °C. 3 Säker elförsörjning via mobilkraft 4 Vatten (helst även varmt) och toaletter 5 Tillräckligt med enkla möbler 6 Möjlighet för enkel matlagning. T ex barnmat. 7 Försäljning av varma drycker, soppa. 8 Enkel kassalåda, kreditbok. 9 Teleförbindelser, nyheter per radio, kommunikationsradio, (TV), (Internet). 10 Tidning, nyhetsblad 11 Första hjälpkunniga även för hjärt-lungräddning. 12 Bil

84 Krav på värmestuga klass II Dagboende + trygghetspunkt Fungerande efter 1 dygn Klass II ersätter klass I Erbjuder mer service och för fler än dem inom gångavstånd 1 Gångavstånd för närboende samt lägen nära kommunikationsknutar 2 Säker värme, innetemperatur ≥ 18 °C. 3 Säker elförsörjning via större mobilkraft 4 Kallt och varmt vatten. Fler toaletter 5 Dusch – och tvättmöjlighet 6 Tillräckligt med enkla möbler 7 Möjlighet för enkel matlagning. T ex barnmat. 8 Försäljning av lagad mat. 9 Kassapparat, kreditbok. 10 Mer teleförbindelser, nyheter per radio, kommunikationsradio, TV, (Internet). 11 Tidning, nyhetsblad 12 Professionell sjukvårdspersonal för första hjälp 13 Fler bilar samt parkeringsplatser för besökande

85 Krav på värmestuga klass III Övernattning + trygghetspunkt Fungerande efter några timmar Främst avsedd för gamla, sjuka och speciellt köldkänsliga. 1 Inget krav på nära gångavstånd och nära kommunikationsknutar 2 Säker värme, innetemperatur ≥ 21 °C. 3 Säker elförsörjning via fast eller mobil reservkraft. Ganska stort elbehov 4 Kallt och varmt vatten. Fler toaletter 5 Dusch – och tvättmöjlighet för flera 6 Tillräckligt med enkla möbler 7 Övernattningsmöjlighet. Enkla sängar, madrasser på golv. Bra om gäster kan ta med eget. Gäster har egna sängkläder. 8 Försäljning av lagad mat. 9 Kassapparat, kreditbok. 10 Mer teleförbindelser, nyheter per radio, kommunikationsradio, TV, (Internet). 11 Tidning, nyhetsblad 12 Professionell sjukvårdspersonal dygnet runt 13 Fler bilar samt parkeringsplatser för besökande fordras

86 X för X

87 Extraordinära förhållanden kräver Extraordinära resurser

88 Extraordinära resurser är inte staten utan människor och maskiner Människor och maskiner är allmänheten och näringslivet. Det är också människorna och näringslivet som är uppvärmningens intressenter.

89

90

91 Boende – medborgarna Ansvar och medhjälp Ett något oklart definierat ansvar men som man nog kan uppfatta som ett ansvar för allt som man kan klara av själv t ex: Värmesäkerhetsåtgärder för egen del Värmesäkerhets åtgärder för andra – moraliskt och utan anmodan *. Hjälpa andra som drabbats – moraliskt utan anmodan *. *OBS det blir plikt vid anmodan av räddningsledare

92 Medborgarna och frivilliga insatser är samhällets största resurs i svåra situationer. Detta kräver både enskild planering och kommunal planering mycket inriktad på information och föreningsavtal.

93 Information

94 MÅL Ingen skall kunna skylla brist i ansvarstagande på okunnighet. Ingen skall vara okunnig om vilka åtgärder som är möjliga. Ingen skall vara okunnig om konsekvenser vid långa avbrott i uppvärmning. Alla skall veta sina uppgifter.

95 Verktyg Information Planeringshjälpmedel Erfarenhetsutbyte Undervisning Information

96 Husägarnas praktiska skyldigheter mot sina hus och mot människorna Gör helt klart för småhusägaren att han/hon har ansvar för husets uppvärmning vid kris. Miljöbalken 1a avd, 2 kap. 2 o 3 §§ samt 5e avd, 26 kap, 19§ har föreslagits kunna tolkas så att ägaren av flerfamiljshus skall hålla värme i lägenheter även vid t ex långvariga elavbrott. Men 3e avd 9 kap 3§ kanske lyfter bort ansvaret med hänvisning till tillfällighet. Risk för oklarhet! Var beredd på krav!

97 Information till bostadsbolagen Det är bättre för husen om människorna kan bo kvar. Satsa därför på att säkra värmen tillräckligt för att husen skall bli vistelsebara även om fjärrvärmen skulle försvinna.

98 Checklistor

99

100 Värmeberedskap Verkligheten i en verklig kommun 0 UPPLÄGGNING och MÖJLIGHETER 1 SAMHÄLLET Bebyggelsens egenskaper och människors krisbehov av värme 2 FJÄRRVÄRMEN Tillförlitlighet och krisegenskaper för kundsystem, distributionssystem, produktion 3 BRÄNSLEHUSEN Husens förutsättningar, lämpliga lösningar 4 ELHUSEN Möjlig kompletteringsvärme för viktiga byggnader 5 AKTIONSPLAN för uppvärmningskrisen 6 Informationsplaner Förebyggande information, ”När krisen kommer”

101

102 Kommunen behöver: Hygglig kunskap om bebyggelsens uppvärmnings- och utkylningsegenskaper. Hygglig kunskap om befolkningens fördelning på känslighetskategorier. (Möjligen också veta om det finns mönster i hur känslighetskategorierna är fördelade i bebyggelsen)

103 Vad behöver husägaren: Hyggligt god kunskap om husets uppvärmnings- och utkylningsegenskaper. Veta vilka varmhållningsalternativ som finns. Hygglig kunskap om de boendes sannolika fördelning på känslighets- klasser.

104 Fjärrvärmebolaget som intressent i säkrare uppvärmning Fjärrvärmebolagets leveransansvar styrs inte av lag på samma sätt som för elnät utan av affärsavtalet med kunderna. Fjärrvärmeföretagets leveransansvar slutar formellt oftast strax före men ibland strax efter kundcentralen. Således finns sällan ett ansvar för att kunden kan ta emot fjärrvärme. Men fjärrvärmeföretaget har intresse av att god värmesäkerhet fram till slutanvändaren blir ett bra försäljningsargument. Fjärrvärmekunderna har sällan andra alternativ i krislägen.

105 Vad behöver fjärrvärmeföretaget ? Inom marknad Kunskap om värmeunderlagets beteende vid störningar i fjärrvärmetillförsel och/eller eltillförsel. Om det finns kraftvärme: kunskap om minsta säkra värmeunderlag ifall kundernas eltillförsel faller bort.

106 Vad behöver fjärrvärmeföretaget? Inom teknik Kunskap om produktionens tillstånd, risker och tillförlighet Kunskap om distributionens tillstånd, risker och tillförlitlighet Kunskap om eltillförselns tillstånd, risker och tillförlitlighet för olika delar i fjärrvärmeverksamheten.

107 Vad behöver fjärrvärmeföretaget ? Mer inom teknik Reservkraft för kritiska elanvändningspunkter. System för att minska sabotagerisker vid punkter där risk kan föreligga. Alternativa kommunikationssystem för ledning av krisarbeten.

108 Vad behöver fjärrvärmeföretaget ? Inom administration Bra regelbunden underhållsplanering Bra teknisk dokumentation av speciell typ för just krishantering. Bra skrivna instruktioner för beteende i krissituationer. Bra återkommande övningar i hantering av uppvärmningskriser och deras orsaker. Avtal om tillräckligt snabb beredskapshjälp av olika slag i krislägen.

109 Lokala elnätbolaget för eldistribution som intressent i säkrare uppvärmning Elnätbolaget har inte något direkt affärsintresse av att just uppvärmning fungerar – men: Det finns lag om ersättning till kunder om elavbrottstider blir långa. Lagstiftaren har bl a beaktat elavbrottens inverkan på uppvärmning vid bestämmande av tidsgränserna. Elkunder som driver rörelse kan begära skadestånd om elavbrott ger ekonomiska skador. Ett värmebolag är exempel på en sådan elkund. Bostadsbolag kan komma att vara sådana kunder. Elnätbolaget har sin ”image” att tänka på. Omfattande Utkylning av bostäder kan ge mycket stark negativ opinion.

110 Vad behöver lokala elnätbolaget? Kunskap om egna nätets tillförlitlighet och sårbarhet för leverans till bebyggelsekunder, till fjärrvärmeproduktion och fjärrvärmens distributionssystem. Kunskap om överliggande elnäts tillförlitlighet och sårbarhet vad gäller inmatningspunkterna. Kunskap om möjlighet för reservkraftanslutning i kritiska elanvändningspunkter. (I nätet eller hos kunder där så är lämpligast. Reservkraft kan kanske utvecklas till en affärsidé)

111 Vad mera behöver lokala elnätbolaget? System för att minska sabotagerisker i punkter där risken = sannolikhet x konsekvens för samhället är större. Alternativa kommunikationssystem för ledning av krisarbeten. Avtal om tillräckligt snabb beredskapshjälp av olika slag i krislägen. Tillförlitlig snabb reservdelsförsörjning

112 Regionala elnätbolaget för eldistribution som intressent i säkrare uppvärmning Elnätbolaget har inte något direkt affärsintresse av att just uppvärmning fungerar – men: Det finns lag om ersättning till kunder om elavbrottstider blir långa. Lagstiftaren har bl a beaktat elavbrottens inverkan på uppvärmning vid bestämmande av tidsgränserna. Elkunder som driver rörelse kan begära skadestånd om elavbrott ger ekonomiska skador. Ett värmebolag är exempel på en sådan elkund. Lokalt elnätbolag är en sådan kund genom regress. Elnätbolaget har sin ”image” att tänka på. Omfattande Utkylning av bostäder kan ge mycket stark negativ opinion.

113 Vad behöver regionala elnätbolaget? Kunskap om egna nätets tillförlitlighet och sårbarhet. Kunskap om överliggande elnäts tillförlitlighet och sårbarhet vad gäller inmatningspunkterna. (Reservkraftinkoppling är inte realistisk på regionnätnivå.)

114 Vad mera behöver regionala elnätbolaget? System för att minska sabotagerisker i punkter där risken = sannolikhet x x konsekvens för samhället är större. Alternativa kommunikationssystem för ledning av krisarbeten. Avtal om tillräckligt snabb beredskapshjälp av olika slag i krislägen. Tillförlitlig snabb reservdelsförsörjning

115 BEREDSKAP FÖR VÄRMEAVBROTT CHECKLISTA Listan gäller alla. Sök svaren på frågorna och vidta åtgärder så är Du beredd när det händer. 1. Har du insikt om att all uppvärmning kan försvinna och långvarigt. Hur snabbt förlorar din bostad värme? 2. Vilken inomhustemperatur klarar du med tanke på din ålder, din hälsa och vilka ytterkläder du har? 3. Vilka reservvärmealternativ kan du tänka dig att använda? Vet du vilka du får använda? 4. Känner du till reservvärmens risker och hur reservvärmen skall hanteras? 5. Har du förstått vad samtidigt elavbrott och värmeavbrott kan innebära av påfrestningar? 6. Vilka egna reservkraftalternativ har du? Batterier, bilen, reservkraftaggregat? 7. Vet du vad man som köpare och användare måste tänka på om man skaffar eget reservkraftaggregat? 8. Vet du vilka bränslen och drivmedel man får lagra själv och hur? 9. Känner du till egenskaperna hos reservbränslen vad gäller brandfarlighet och energiinnehåll? 10. Vet du hur man kan klara sig utan reserv för uppvärmning? 11. Vet du hur du skall klara matlagning i kall bostad och utan elkraft? 12. Har du tänkt igenom och vet vilka förråd du behöver lägga upp? 13. Vet du var kommunens förberedda värmestugor finns och vilken service de erbjuder? 14. Vet du vad du behöver ta med vid evakuering? 15. Vet du hur du skall förbereda din bostad inför evakuering? 16.Vet du hur går en evakuering kan gå till? 17.Hur klarar dina husdjur (hund, katt, fiskar, fåglar, möss hamstrar etc.) utkylning av din bostad? 18.Vet du vad du skall göra med husdjuren vid evakuering? 19.Vet du hur nyttodjuren klarar utkylning och samtidigt kanske även elavbrott? (Hästar, kor, grisar, höns osv) 20.Vad vet du om psykosociala påfrestningar som kan drabba dig själv, andra vuxna, barn, och tillfälliga inneboende vid utkylning av bostaden.


Ladda ner ppt "Värmeavbrott Utkylning Beredskap föredrag i Malmköping 090428 Björn Dahlroth."

Liknande presentationer


Google-annonser