Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sid 50-59. Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och blodomloppet Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och balans Muskelstyrka Ledrörlighet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sid 50-59. Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och blodomloppet Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och balans Muskelstyrka Ledrörlighet."— Presentationens avskrift:

1 Sid 50-59

2 Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och blodomloppet Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och balans Muskelstyrka Ledrörlighet Stöd- och rörelseorganens kondition – bentäthet Viktkontroll

3

4  Lätt motion – främjar fettomsättningen. Ska pågå länge och I lugn takt  Måttlig motion – förbättrar uthålligheten. Hjärtats slagvolym ökar och kapillärnät öppnas till musklerna vilket leder till att syre- och energiintaget ökar.

5  Aerob träning – stärker hjärtmuskeln, andnings- och cirkulationsorganen (förbättrar uthålligheten.) Förmågan att uppta syre och avlägsna koldioxid ökar. Rask och lite påfrestande träning.  Anaerob träning – Utvecklar förmågan att spjälka mjölksyra vilket förbättrar förmågan att träna längre utan att tröttna. Anaerob träning ärpåfrestande och gör en trött I musklerna, riktigt anfådd och utmattad. Intervallträning.

6  Maximal effektiv träning – rekommenderas bara för personer som har en mycket god kondition. Ämnesomsättning I de snabba muskelcellerna förbättras. Intervall träning där enskilda övningar endast varar sek.

7  Maximal pulsfrekvens - högsta möjliga hjärtfrekvensen (ökar inte ytterligare fastän belastningen ökar)  Beräknad maximal pulsfrekvens: 220-ålder

8  Lungkapaciteten ökar  Hjärtats slagvolym ökar  Nya kapillärer bildas runt musklerna  De energiproducerande mitokondrierna i muskelcellerna ökar i antal

9  Musklerna använder kolhydrater och fetter som energikkälla  Proteinernas andel är vanligtvis mindre än 5%

10  Uthållighetsträning  Energi förbrukas  Utnyttjande av fetter som energikälla ökar  Kolesterolvärden förbättras  Glukostoleransen förbättras  Blodtrycket sjunker

11  Styrketräning  Muskelmassan ökar  Benstommen blir starkare  Förbättrar sannolikt sockertoleransen

12  Motion med hopp och mångsidiga rörelser  Stärker benstommen  Förbättrar balansen

13

14  Hälsan främjas av fysisk aktivitet som räcker minst 10 minuter i rask takt och som sker sammanlagt minst 2 timmar och 30 minuter i veckan.  Alternativt kan man utöva mer ansträngande konditionsmotion som sammanlagt räcker minst 1 timme och 15 min i veckan. Dessa går också bra att kombinera.  Det är de minimum som krävs för att uppnå hälsovinster.

15  Utöver detta behöver alla utöva fysisk aktivitet som ökar muskelstyrkan och förbättrar kroppskontrollen minst två gånger i veckan  Rör dig mångsidigt under så många dagar som möjligt, åtminstone tre gånger i veckan.  Ur hälsosynvinkel är det bättre med lite regelbunden motion än ingen motion alls.  Som hälsofrämjande motion räcker inte vardagliga sysslor som räcker några minuter.  Hälsovinsterna ökar när du rör dig längre eller mer ansträngande än motionskakans rekommendationer.

16  Kost (bröd, köttbullar)  Näring (ost, margarin, mjöl)  Näringsämnen  Energigivande näringsämnen:  Fetter, kolhydrater och proteiner  Icke energigivande näringsämnen:  Vitaminer, mineraler (spårämnen)

17 Proteiner består av aminosyror. Det finns 20 olika slag av aminosyror, av vilka 9 är essentiella. Protein är nödvändigt för cellernas uppbyggnad, för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret.

18  Kolhydrater: socker, stärkelse och fibrer. Behövs främst för energi. Fibrer bidrar inte med energi men har däremot flera hälsofrämjande effekter

19  Fett: Essentiella och icke essentiella fettsyror. Mättade och omättade fettsyror. Fett behövs för energi, för att bygga och reparera celler, tillverka hormoner och för att ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

20 Den mängd energi som behövs för:  Basalmetabolismen  Att bygga upp och reparera vävnader  Att förbränna och uppta maten  Aktivitet (motion och rörelse)

21 Varierar beroende på - Ålder (18år ca 11MJ=2600kcal/dyg - Kroppsstorlek - Hormonförändringar - Kön - Temperatur - Fysisk aktivitet Dynamo TE1 17

22  Kolhydrater E% 17kJ/g= 4 kcal/g  Fett högst 30 E% 38kJ/g= 9 kcal/g  Protein E% 17kJ/g= 4 kcal/g  Alkohol högst 5 E% 29kJ/g= 7 kcal/g  Fibrer g 1kcal = 4,2kJ / 1kJ = 0,24 kcal 1MJ = 1000 kJ

23  Finns naturligt i mjölkprodukter  Har framställts av omättade fetter för att öka hållbarheten – produkterna får längre “shelf life”  Dessutom är konsistensen fördelaktig vid bakning och i bredbart margarin  Har visat sig vara mer hälsoskadligt än mättade fetter  Idag finns transfetter i mycket begränsad mängd I våra livsmedel och är därför inte längre ett stort bekymmer

24 1.Mejeriprodukter (inte smör) 2.Kött, fisk, ägg 3.Rotfrukter inkl potatis 4.Grönsaker 5.Frukt och bär 6.Bröd och spannmål 7.Matfett Illustrerar sju huvudgrupper av livsmedel som bör ätas varje dag

25 Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden, säger ingenting om hur mycket man ska äta.

26 Cellerna använder syre för att skapa energi. I processen bildas en del fria syreradikaler O+. Dessa strävar efter att få en e- och skadar den substans den stjäl den av, t.ex.  DNA  cancer  neuron  demens,  blodkärl  kärlsjukdomar

27  Kroppens egen ämnesomsättning  Övervikt  Överdriven träning  Stress  Sömnbrist  Tobaksrökning  Luftföroreningar  UV-strålning

28 Antioxidanter kan själv dela med sig av en elektron utan att skadas eller bli skadliga Via kosten  Betakaroten (förstadium till A-vitamin), E-vitamin, C-vitamin  Selen, zink  Fytokemikalier från färgstarka födoämnen Genom kroppens egen produktion  Melatonin i tallkottkörteln (produceras vid sömn)  Glutation i leverna (stimuleras av broccoli)

29  Värde som anger ett födoämnes kapacitet att skydda kroppen mot fria radikaler  Ämnena förstärker varandras effekt  Rek enheter/dag T.ex  mörk choko (>70% kakao)  granatäpple, russin, blåbär  grönkål, spenat, paprika

30  Kommer från växtriket (Phyton = växt)  Mikronäringsämnen som varken är vitaminer, mineraler eller spårämnen  Saknas i vitamintabletter och skalade frukter, bär (apelsin) och nötter  Karotenoider och flavonoider

31 RegnbågsmatRegnbågsmat

32  Antioxidanter  Inflammationshämmande  Kolesterolsänkande  Inhiberar uppkomsten av blodpropp  Fungerar som växtöstrogen

33 1.Karotener  Alfa- och betakaroten i morötter  Lykopen i tomater (mer tillgängliga vid upphettning) 2. Flavonoider  Antocyaniner i röd  blå bär  Hesperidin i citrusfrukter

34 Anger hur snabbt sockerkoncentrationen i blodet stiger efter en måltid GI > 85 = snabba kolhydrater (ex socker100) GI = måttliga - ” - (ex banan 84) GI < 60 = långsamma - ” - (ex apelsin 60)

35 Lågt GI  Linser, bönor  Bär  Kanel  Äppelcider vinäger stabiliserar blodsockret

36 Näringspåstående  Berättar hur mycket av ett näringsämne födoämnet innehåller  Ex. Lätt, sockermängden reducerad, fiberrik, saltmängden reducerad... Hälsopåstående  Visar på ett samband mellan födoämnet och hälsa  Ex.Ca förstärker benstommen, fibrer stimulerar tarmfunktionen,kolesterolsänkande

37  Vikten av mångsidig och balanserad kost måste framgå av förpackningstexten  Konsumenten bör upplysas om hur mycket av och hur ofta näringsämnet bör ätas för att ge utlovad hälsoeffekt liito 4/08

38  ange att näringsämnet kan förebygga, vårda eller bota sjukdom (ej medicin)  antyda att det skulle vara farligt att låta bli att äta näringsämnet  lova att konsumenten skall gå ned i vikt ett bestämt antal kg på en bestämd tid  hänvisa till någon bestämd läkares eller hälsovårdspersonals rekommendationer Liito 4/08

39  = immunförvarets överreaktion mot främmande, också harmlösa ämnen (allergener - vid matallergi ett visst protein i maten)  matallergi finns i Finland hos 2-4 % av vuxenbefolkningen och hos 5-10 % av barnen. Mjölkallergi  Vanligas hos barn < 2år.  Exem, kräkningar, diarre’, anafylaktisk chock

40  andra överkänslighetsreaktioner än de som allergi orsakar.  Laktosintolerans beror till exempel på att kroppen inte kan spjälka mjölksockret laktos, eftersom det enzym som spjälkningen kräver saknas eller utsöndras i för små mängder  Vid celiaki orsakar proteinet gluten som förekommer i vete, råg och korn en immunologisk reaktion i tunntarmens slemhinnor och skador på tarmluddet, vilket stör upptagningen av näringsämnen.

41

42  Ordet celiaki härstammar från grekiskans ”koiliakos”, tarmlidande  1950-talet. Holland:  vete förorsakar sjukdomen

43 Definition: Glutenöverkänslighet Tål inte: vete, korn, råg Tål: havre, bovete, majs hirs, ris  Gluten åstadkommer inflammation som skadar tarmluddet  Näringsupptagning försvåras Symptom:  Smärtor i mage och tarm, diarre’, kräkning  förstoppning, avmagring, järnbrist  Huvudvärk, svullnad, nedstämdhet  Hudsymptom: kliande blåsor och  hudutslag

44  Känsligheten för gluten är olika från person till person, därför varierar också symptomen.  Vanligaste symptomen är olika tarmbesvär, t.ex. magont, diarré, uppblåst mage och kräkningar  Hudceliaki: syns som eksem med små blåsor oftast i hårbotten, på knäna och armbågarna

45  Blodprov: man söker efter en viss sorts antikroppar som ofta bildas hos personer med celiaki  Tunntarmsbiopsi: görs med hjälp av gastroskopi  Man kontroller om tunntarmens tarmludd har försämrats

46  Då celiaki har konstaterats besöker man en dietist  Enda sättet att behandla celiaki är en glutenfri diet  Man kan äta utländska sädesslag och havre normalt  Det är viktigt att följa dieten för att inte få följdsjukdomar  T.ex. Osteoporos, tunntarmscancer

47  De glutenfria produkterna är försedda med en symbol  Glutenfria produkter är oftast dyrare än ”vanliga”  Urvalet blir större hela tiden  Alla som har diagnostiserad celiaki får ett bidrag på 21€/månad

48  I Finland har antalet personer med celiaki fördubblats under 20 år.  Ca 2% av befolkningen har celiaki och några tusen nya fall förekommer varje år.  Var 4e har hudceliaki Män:1/3 Kvinnor:2/3 Utan diagnos: ca 70%

49  Enzymet laktas som spjälker mjölksocker saknas.  Laktos spjälks inte till glukos och galaktos och kan inte uppsugas i tunntarmen  Ger upphov till gasbildning, magont och diarre’

50  Vad avstår man ifrån?  Alla animaliska produkter:  Kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honung, gelatin, vaxprodukter  Även från andra produkter av animaliskt ursprung ss. läder, ylle, päls, dun 

51  Vad äter man?  Baljväxter, nötter, frön är goda proteinkällor  Man måste känna till vilka proteinkällor som måste kombineras för att få fullvärdigt protein  B12 fås endast från djurriket och man måste ta B12 kosttillskott om man är vegan I flera år (våra reserver räcker tre år) 

52  Flera livsmedel som ersätter kött: tempeh, seitan, tofu, soyakött  Livsmedel som ersätter mjölkprodukter är många:  Vegetabilisk mjölk och grädde, havre mjölk, soyamjölk och yoghurt, vegetabiliskt margarin, cashew och mandel grädde/mjölk, hasselnötsmjölk, ostar gjorta på soya eller nötter m.m.

53  Menas oftast lakto-ovo-vegetarianer  Äter inte kött, fisk, fågel, skaldjur  Äter ägg (ovo) och mejeriprodukter (lakto)  Finns även lakto-vegetarianer och ovo- vegetarianer  Om man äter livsmedel med honung, gelatin, löpe skiljer sig från person till person  Livsmedelsverkets märkning “vegetarisk” betyder att produkten inte innehåller ingredienser eller tillsatser av animaliskt ursprung

54  Vegan kost som dessutom är rå  Upphettas inte över 46 °C  Inom levande föda blötlägger man och fermenterar man det man skall äta  Innehållet av antioxidanter minskar under upphättning  Påstås även att enzymernas och proteinernas förändrade form (som sker vid upphettning) skulle ha en negativ effekt för kroppen

55  Utgår från att äta som människan gjorde för 2 milj – år sedan  Anser att människan inte har förändrats genetiskt sedan dess (eller väldigt lite)  Dieten består av magert kött, fisk, grönsaker, frukt, rotsaker, nötter  Utesluter sädesslagen, mejeriprodukter, salt, socker, oljor  Spelt (dinkel eller urvete) och bovete har eventuellt funnits, men förstås fullkorn 


Ladda ner ppt "Sid 50-59. Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och blodomloppet Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och balans Muskelstyrka Ledrörlighet."

Liknande presentationer


Google-annonser