Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat."— Presentationens avskrift:

1

2 Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat av Europeiska flyktingfonden; pågår under perioden 1/ till 30/ Projektledare: Mehdi Ghazinour, Socialt arbete Umeå universitet Projektgrupp: Anders Hanberger (Tillämpad utbildningsvetenskap); Malin Eriksson (Folkhälsa och klinisk medicin); Joakim Isaksson (Socialt arbete); Malin E. Wimelius (Statsvetenskap); Åsa Boman (KFUM) Styrgrupp: projektgruppen, Ulrika Granskog (Umeå kommun) och Annika Damm (KFUM i Umeå)

3 Projektets syfte ”Att studera hur ensamkommande flyktingungdomars introduktion till och etablering i det svenska samhället fungerar både under den tid de är bosatta i HVB-hem, och under utslussningsprocessen från HVB-hemmen” 1.Projektet skall generera systematisk kunskap om samhällets insatser och utveckla uppföljningsverktyg för verksamheternas insatser 2.Projektet skall bidra med ökad kunskap om ungdomarnas egna förmågor att utveckla strategier för att etablera sig i Sverige

4 Tillvägagångssätt Sammanställning av redan befintlig forskning, andra utvärderingar och diverse myndighetspublikationer i en kunskapsöversikt Intervjuer: föreståndare och samordnare på HVB-hemmen och på stödboendena; gode män, skolpersonal (kuratorer, studie- och yrkesvägledare, rektorer, speciallärare, skolsköterska, ämneslärare, skolvärdar och modersmålslärare); socialsekreterare samt handläggare på länsstyrelsen Fokusgrupper med personal på HVB-hemmen och stödboendena Enkäter som besvaras av ungdomarna (intervjuer under nästa år)

5 Vad kartläggs, analyseras och utvärderas? Aktörernas insatser, rutiner för uppföljning, samverkansformer samt synpunkter på hela mottagningssystemet Aktörernas bedömning av egna och andras insatser, rutiner för uppföljning samt bedömning av hur samverkan fungerar (intressentutvärdering) Forskarna i projektgruppen sammanställer och analyserar materialet i en delrapport (hösten 2012) och en slutrapport; bidrar med ett antal observationer, förslag och utvecklandet av ett uppföljnings- och kvalitetssäkringsinstrument Resultaten sprids till samtliga aktörer genom seminarier och möten

6 Preliminära resultat: insatser och uppföljning Det övergripande målet är att ungdomarna skall integreras i det svenska samhället som självständiga individer. Självständigheten skall gradvis utvecklas vilket kräver att samtliga aktörer vet vad alla andra gör och varför I boendekedjan är alla nöjda med sin egen insats men uppföljnings- och kvalitetssäkringsinstrument behövs både i de egna verksamheterna och för ungdomar som lämnar systemet; ”hur vet vi att vi gör rätt?” är en återkommande fråga Det finns synpunkter på HVB-statusen: i vilken utsträckning ägnar sig personalen åt behandling? Å andra sidan välkomnar samtliga att det ställs höga krav på verksamheten och att Socialstyrelsen granskar den i sin tillsyn

7 Preliminära resultat: samverkan Många vill ha mer av golvnära samverkan för att ytterligare utveckla ett gemensamt ansvarstagande för helheten och för att undvika att de olika verksamheterna blir ”isolerade öar” Samverkan med hälso- och sjukvården anses inte fungera särskilt bra Samverkan med socialsekreterarna upplevs som ryckig av de som arbetar i boendekedjan Blandade erfarenheter av samverkan med föreningslivet

8 Preliminära resultat: systemet Många saknar en röd tråd som tydligare håller ihop hela mottagningssystemet Flera vill se tydligare politiska målsättningar: vart skall mottagningssystemet leda och vad skall det åstadkomma? När kan vi vara nöjda i Umeå? Flera önskar också tydligare konsekvensanalyser av ett utökat mottagande Bristfällig koppling mellan mottagandet och kommunens integrationspolitik

9 Preliminära resultat: systemet I den kommunala boendekedjan finns synpunkter på att det inte alltid är lyckosamt att ungdomar bor två och två i redan uppmöblerade lägenheter Fler familjehem efterlyses liksom alternativa boendeformer överhuvudtaget

10

11


Ladda ner ppt "Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt finansierat."

Liknande presentationer


Google-annonser