Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Case Central samverkan i Eksjö kommun 1-3 oktober 2013 Andrea RenbladNässjö kommun Mattias Karlsson Hultsfred kommun Monica KarlssonSävsjö kommun Åsa Löfkvist.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Case Central samverkan i Eksjö kommun 1-3 oktober 2013 Andrea RenbladNässjö kommun Mattias Karlsson Hultsfred kommun Monica KarlssonSävsjö kommun Åsa Löfkvist."— Presentationens avskrift:

1 Case Central samverkan i Eksjö kommun 1-3 oktober 2013 Andrea RenbladNässjö kommun Mattias Karlsson Hultsfred kommun Monica KarlssonSävsjö kommun Åsa Löfkvist Aneby kommun Ledarutveckling över gränserna 2013/2014

2 Bakgrund Eksjö kommun har ett lokalt kollektivavtal om samverkan sedan Syftet med avtalet har varit att integrera inflytande och arbetsmiljöfrågor med den löpande verksamheten. Grunden för samverkanssystemet är att både arbetsgivaren och arbetstagarna/de fackliga organisationerna samverkar mot gemensamma mål och har en vilja och en tro på att det går att finna gemensamma lösningar. Samverkanssystemet måste fortlöpande omprövas och anpassas till förändringar i verkligheten. Samverkanssystemet skall vidare ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där ansvar, inflytande, delaktighet och utveckling är självklarheter för alla anställda. Målen för verksamheten måste därför vara tydliga och begripliga. Våren 2013 väcktes frågan i Eksjö kommun om att skapa en separat skyddskommitté för arbetsmiljöfrågor.

3 Vad är samverkan? Samverkan är alla de strukturerade kontakter som sker mellan den anställde och dennes chef samt mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Syftet med samverkan är att ge de anställa och de fackliga organisationerna inflytande över det egna arbetet och den utveckling som sker inom kommunens olika verksamheter. Synpunkter från anställda och fackliga organisationer ingår som en del av det beslutsunderlag som finns när beslut ska fattas i frågor som rör de anställda och deras arbetssituation. Samverkan innebär också en rättighet och skyldighet att skaffa sig kunskap i och medverka till en bra arbetsmiljö.

4 Nivåer för samverkan Samverkan sker på olika nivåer i organisationen: 1. Medarbetarsamtal - mellan den anställde och dennes chef 2. Arbetsplatsträff - mellan alla anställda på en arbetsplats och deras chef 3. Samverkan sektor (eller motsvarande) - mellan berörda fackliga organisationer och ledningen för verksamheten 4. Central samverkan - mellan alla fackliga organisationer och kommunen centralt Centrala samverkansgruppen är dessutom skyddskommitté.

5 Samverkansystemet i Eksjö kommun Centr samverkan Sektors samverkan Lokal samverkan Arbetsplatsträff Medarbetarsamtal Alla medarbetare Fackliga företrädare

6 Syfte Att granska förslaget om att tillsätta en separat skyddskommitté för behandling av arbetsmiljöfrågor i Eksjö kommun.

7 Frågeställningar Hur fungerar hanteringen av arbetsmiljöfrågor idag? Hur ser berörda parter på att tillsätta en separat skyddskommitté? Vilka fördelar och nackdelar finns? Förslag till alternativa lösningar?

8 Metod Framtagande av intervjumall Telefonintervju med utbildare i arbetsmiljö på Prevent Intervjuer med tre fackliga företrädare. Telefonintervju med biträdande personalchef i Nässjö kommun Telefonintervju med arbetsmiljöjurist på SKL Intervju med personalchef Sammanställning och analys Källor: Rutiner och riktlinjer för samverkan i Eksjö kommun Lokalt kollektivavtal angående samverkan i Eksjö kommun

9 Sammanställning av intervjuer Separat skyddskommitté eller inte? Ett fackförbund anser att en separat skyddskommitté är enda alternativet. Ett fackförbund anser att det fungerar bra som det är organiserat nu. Ett fackförbund är att beredd att pröva under ett år och därefter utvärdera. Ett alternativt förslag till lösning har framkommit. Sexton fackförbund har inte intervjuats

10 Angående samverkan och arbetsmiljö: Viktigt att både chefer och skyddsombud får kontinuerlig utbildning i samverkans- och arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljöfrågorna har blivit allt viktigare. ”Färre ska göra mer.” Samverkan bygger på dialog. Viktigt med bra kommunikation mellan fackliga representanter och medlemmarna. Kunskap och information understryks. Mycket möten, arbetsmiljöfrågorna bör kunna lösas där. Sammanställning av intervjuer

11 Angående hur centrala samverkansgruppen (CSG) fungerar idag: Öppen stämning Litet utrymme för diskussioner och utveckling. Förutsättningar att prioritera arbetsmiljöfrågor saknas Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt uppdrag för att arbetsmiljöfrågor anmäls till mötena. Behov av en gemensam diskussion och reflektion inom CSG av arbetet med arbetsmiljöfrågor. Endast kommungemensamma frågor i CSG; övriga frågor på sektorsnivå eller lokal nivå. ”Problem bör lösas där de uppstår.” Sammanställning av intervjuer

12 Dagordning, CSGs möten Olika uppfattningar - Arbetsmiljöfrågorna kommer i skymundan - De ses inte som viktiga. - Det finns tid och utrymme för arbetsmiljöfrågor, men att det är varje enskild deltagares ansvar att se till att de lyfts. - Dagordningen är ”tråkig”; den skulle vara mer positiv och behöva ”vändas på”. Sammanställning av intervjuer

13 Andra synpunkter Översyn behövs av det lokala samverkansavtalet och arbetsmiljöpolicyn. Det centrala avtalet FAS 05 (förnyelse, arbetsmiljö och samverkan) bör införas som ett alternativ till en separat skyddskommitté. Sammanställning av intervjuer

14 Ragnar Kristensson, arbetsmiljöjurist på SKL Tror inte på separat skyddskommitté; bättre att använda befintlig form. Känner inte till någon kommun som har valt att ha separat skyddskommitté. Ser ingen trend i den riktningen.

15 Sammanställning av intervju Britt-Marie Karlsson – utbildare på Prevent Lätt att arbetsmiljöfrågor kommer i skymundan. Man tror ofta att lösningen är att skapa en separat skyddskommitté. Viktigt att jobba tillsammans och lyssnar på varandra. Accepterar och förstår olika roller.

16 Sammanställning av intervju Helene Axelsson - bitr personalchef i Nässjö kommun Aktivt ansvar Tydliggöra dagordningen Gemensamt ansvar att anmäla frågor Varför anmäls så få ärenden? Finns det inga eller vågar man inte ta upp dem? Orkar vi med fler möten?

17 Skilda uppfattningar Olika förväntningar Bristande dialog Varierande kunskap Finns engagemang Öppet klimat Vilja till utveckling och förbättring Önskan om god samverkan Analys – CSG idag

18 Fördelar Större fokus på och tid till arbetsmiljöfrågor Större engagemang Möjlighet för specialisering och fördjupning Analys – separat skyddskommitté

19 Nackdelar Fler möten Inte mandat att fatta beslut Risk för informationsbortfall Dubbelarbete Risk för bristande uppslutning Risk för bristande engagemang/utanförskap Analys – separat skyddskommitté

20 Funderingar Vem ansvarar för dagordningen? Vilka ska ingå? Vilket mandat har deltagarna? Hur förs information vidare till dem som inte är med? Finns det en risk att frågorna inom en separat skyddskommitté halkar ner på sektorsnivå? Analys – separat skyddskommitté

21 Positiv inställning och bra grund att bygga vidare på Det finns önskan om god samverkan och utveckling Dialog kring ansvar, förväntningar och uppgifter behövs Ändrar inte grundproblematiken att tillsätta separat skyddskommitté Fler möten medför inte självklart högre kvalitet Viktigt att förbereda ärenden före möten Möjlighet finns att utveckla arbetet med arbetsmiljöfrågorna i befintlig form Slutsats

22 Vår slutsats är att det inte är bästa lösningen att tillsätta separat skyddskommitté. Vi hoppas att vårt arbete kommer att användas som diskussionsunderlag och föra arbetet vidare.


Ladda ner ppt "Case Central samverkan i Eksjö kommun 1-3 oktober 2013 Andrea RenbladNässjö kommun Mattias Karlsson Hultsfred kommun Monica KarlssonSävsjö kommun Åsa Löfkvist."

Liknande presentationer


Google-annonser