Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study “Excellensutredningen” Mål: Att svara på varför svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study “Excellensutredningen” Mål: Att svara på varför svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft."— Presentationens avskrift:

1 Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study “Excellensutredningen” Mål: Att svara på varför svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft på nivån “genombrottsforskning”

2 © Kungl. Vetenskapsakademien For comparison the national mean citation rate is shown as a grey curve and the grey horizontal line shows the world average. The curves are based on 3-year moving averages Development of the top 10 %-index between 1990 and 2011 for Sweden and the five reference countries.

3 © Kungl. Vetenskapsakademien

4 Number of publications per year in three prestige journals, Nature, PNAS and Science The curves are based on three-year moving averages

5 © Kungl. Vetenskapsakademien Mean citation rate, top 10 %- and top 1 %-index for publications in prestige journals during four 5-year periods

6 © Kungl. Vetenskapsakademien Frequency distribution of the top10%-index for all organisations producing at least 50 publications per year. Dark blue = universities and university hospitals, light blue other organisations (mainly institutes, hospitals and businesses). All organisations with an index above 2 is shown in the rightmost bar

7 © Kungl. Vetenskapsakademien Renewal rate versus impact in 48 journal subject fields. The 48 fields are selected based on size (the largest fields)

8 © Kungl. Vetenskapsakademien Skillnaderna länderna emellan beror inte på: -Olika andel publikationer som aldrig citeras (cirka 25% i samtliga jämföreländer) -Olika proportion mellan nationella och internationella publikationer map medförfattare -Olika inslag av internationellt samarbete -Olika grad av interdisciplinär samverkan på publikationer -Olika grad nationell självcitering -Olika profiler som snedvrider bibliometrin

9 © Kungl. Vetenskapsakademien Varför har forskning på toppnivå en svagare utveckling i Sverige och Finland än i Danmark, Nederländerna och Schweiz? 20 – årigt, historiskt utvecklingsperspektiv - Forskningspolitik beslutad på regeringsnivå (rådgivning, allokering av resurser, universitetsreformer) - Universiteten (styrelse/rektor/dekaner/institutionschefer, organisation, rekrytering, karriärsystem, mobilitet, allokering av resurser) - Finansiering (forskarinitierad, strategiska program, koppling till innovation)

10 © Kungl. Vetenskapsakademien Thierry Courvoisier, Switzerland Ole Feijerskov, Denmark Eila Helander, Finland Jos van der Meer, TheNetherlands Christian Broberger Gunnar von Heijne Arne Johansson Anna-Karin Tornberg Barbro Åsman Bemanning Gunnar Öquist, ordförande Mats Benner, LU, huvudsekreterare Olle Persson, UmU, bibliometri Staffan Karlsson, VR, bibliometri Analysgrupp

11 © Kungl. Vetenskapsakademien Danmark: ifatt och förbi - Starkt fokus på forskarinitierade program (projekt) som öppnar goda möjligheter för unga forskare med nya idéer - Finansiärer med klara profiler: fri grundforskning, strategisk forskning och innovation - Nationellt karriärprogram för unga forskare - Reformerad doktorandutbildning - Stärkt akademisk ledarskap; universitetsreformer ägnade att kraftsamla, profilera med fokus på att bygga kreativa miljöer (ex DTU); rekrytering står i fokus - Stark betoning av internationalisering; internationell rekrytering - Ett betydande inflöde av nya resurser (Globaliseringsmedel, privata fonder) - Kvoten intern/extern finansiering 60/40 - En akademisk kultur av elitism

12 © Kungl. Vetenskapsakademien Finland: en modell i kris Efter den ekonomiska krisen på 90-talet, en massiv satsning på forskning och innovation (stark expansion): imponerande utveckling - Stärkning av finansiärer som TEKES och Finlands Akademi - Stora CoE program för forskning och innovation inom strategiska områden; kluster - Satsning på internationella utvärderingar för att stärka forskningens kvalité - Reformering av doktorandutbildning - Svagt stöd för individuella karriärer - Universiteten starkt beroende av externa finansiärer; intern/extern 40/60 - Relativt svagt internationellt utbyte - Policy med stark koppling till ekonomi snarare än till akademiska värden

13 © Kungl. Vetenskapsakademien Nederländerna: excellens inom ramen för begränsade resurser -Förnyelse inom i stort sett oförändrad budget (0,8% av GDP) -Universiteten väldigt kvalitetsmedvetna och fokuserade; utvärderar regelbundet den forskning som bedrivs och avvecklar sådant som ej håller hög, internationell klass -Nationell tilldelning av resurser kopplad till kvalitetsarbetet vid universiteten -Starkt och kvalitetsmedvetet akademiskt ledarskap; stark akademisk tradition; rekrytering högt på ledningens dagordning -Inga fakultetstjänster på externa medel; fakultetsprofessurer prövas vart 5:e år -Reformering av doktorandutbildningen map kvalité (120 National Graduate Schools) -Starkt nationellt karriärprogram (Veni, Vidi, Vici (VVV)) skött av NWO -Universiteten relativt autonoma och profilerade -Kvoten intern/extern finansiering är 70/30 -Vetenskapsakademien rådgivare till regeringen

14 © Kungl. Vetenskapsakademien Schweiz: hållbar kvalité över tiden - Relativt autonoma universitet, väl fokuserade på sin uppgift att främja konkurrenskraftig forskning och utbildning på hög internationell nivå - Välfinansierade universitet; intern/extern 80/20 - Stark betoning av internationell rekrytering på alla nivåer - Starkt akademiskt ledarskap med fokus på rekrytering; inga fakultetstjänster på externa medel - Utveckling mot viss specialisering bland universiteten - Rådsfinansieringen ökar - Stor konsensus kring vad som krävs för att utveckla akademisk excellens

15 © Kungl. Vetenskapsakademien Sverige: en vetenskapsnation på nedgång? - Universitet med heterogena uppgifter inom utbildning och forskning - Successiv urholkning av universitetens resurser; intern/extern >50/50 - Successiv urholkning av forskningsrådens stöd till individer med nya idéer - Stora satsningar på strategiska program och på miljöer uppbyggda kring program - Svagt och otydligt karriärsystem för unga forskare - Externa projekt och program har stor styrkraft på universitetens prioriteringar - Försvagade universitetsledningar som har abdikerat från att med kraft använda rekrytering som sitt främsta instrument för vetenskaplig förnyelse - Stort utbud av fakultetstjänster inrättade på externa medel Dagens utveckling med från staten relativt oberoende universitet är svåröverblickad då universiteten har ett växande beroende av externa finansiärer oavsett kategori. Behovet av akademiskt ledarskap för att vända utvecklingen har aldrig varit så stort som i dag.

16 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Sverige skiljer på universitetsnivå framför allt ut sig på följande punkter -Svag basfinansiering i förhållande till extern finansiering

17 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Sverige skiljer på universitetsnivå framför allt ut sig på följande punkter -Svag basfinansiering i förhållande till extern finansiering -Svag policy beträffande rekrytering

18 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Sverige skiljer på universitetsnivå framför allt ut sig på följande punkter -Svag basfinansiering i förhållande till extern finansiering -Svag policy beträffande rekrytering -Svagt karriärsystem

19 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Sverige skiljer på universitetsnivå framför allt ut sig på följande punkter -Svag basfinansiering i förhållande till extern finansiering -Svag policy beträffande rekrytering -Svagt karriärsystem -Svag betoning av det akademiska ledarskapet

20 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Forskningspolitiska beslut och avtalsmässiga regleringar skall vägledas av att minst säkerställa men framför allt höja kvalitén på svensk forskning.

21 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Forskningspolitiska beslut och avtalsmässiga regleringar skall vägledas av att minst säkerställa men framför allt höja kvalitén på svensk forskning. - Stärkt nationell finansiering av individer med nya, djärva idéer för att skapa en bättre balans till olika strategiska satsningar.

22 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Forskningspolitiska beslut och avtalsmässiga regleringar skall vägledas av att minst säkerställa men framför allt höja kvalitén på svensk forskning. - Stärkt nationell finansiering av individer med nya, djärva idéer för att skapa en bättre balans till olika strategiska satsningar. -Betona särskilt betydelsen av ett akademiskt ledarskap präglat av hög akademisk legitimitet och djärva visioner vid val av ledare på olika nivåer.

23 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Tillämpa ett styressystem där externt dominerade styrelser hanterar ramvillkoren medan akademiska senater fungerar som beslutsfora för inomakademiska angelägenheter.

24 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Tillämpa ett styressystem där externt dominerade styrelser hanterar ramvillkoren medan akademiska senater fungerar som beslutsfora för inomakademiska angelägenheter. - Återinför ett system med fakultetstjänster för professorer och lektorer med full lön och med basfinansiering som möjliggör riskfylld, långsiktig forskning. Ett första steg är att identifiera fakultetens ledande forskare och genom kontrakt ge dem denna status. Fakultetstjänster inrättas inom de områden där universiteten vill vara forskningsledande och vid nyrekrytering söks tjänsterna i konkurrens.

25 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Etablera ett ”tenure-track” system för unga forskare med basfinansiering på en för ämnet relevant nivå. Den höga angelägenhetsgraden motiverar inledningsvis ett nationellt system som sköts av Vetenskapsrådet i samverkan med universiteten, förslagsvis efter nederländsk modell.

26 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Etablera ett ”tenure-track” system för unga forskare med basfinansiering på en för ämnet relevant nivå. Den höga angelägenhetsgraden motiverar inledningsvis ett nationellt system som sköts av Vetenskapsrådet i samverkan med universiteten, förslagsvis efter nederländsk modell. - Rekrytera med internationell öppenhet till fakultetstjänster oavsett nivå. För att nå framgång är det angeläget att de villkor som erbjuds är internationellt konkurrenskraftiga. Lägg vikt vid att genom rekrytering skapa miljöer med komplementära kompetenser. Lägg också vikt vid mobilitet för att motverka vetenskaplig inavel.

27 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Använd ”peer review” för regelbunden (förslagsvis vart 5:e år) kvalitetskontroll på institutionsnivå och som vägledning vid fördelning av individuella basresurser för forskning till dem som har tillsvidareförordnande på fakultetstjänst /professor/lektor)

28 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Använd ”peer review” för regelbunden (förslagsvis vart 5:e år) kvalitetskontroll på institutionsnivå och som vägledning vid fördelning av individuella basresurser för forskning till dem som har tillsvidareförordnande på fakultetstjänst /professor/lektor) - Forskningsråden upphör med att på projektbasis bevilja lönemedel till fakultetens karriärtjänster och fakultetsprofessorer/fakultetslektorer.

29 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Använd ”peer review” för regelbunden (förslagsvis vart 5:e år) kvalitetskontroll på institutionsnivå och som vägledning vid fördelning av individuella basresurser för forskning till dem som har tillsvidareförordnande på Fakultetstjänst (professor/lektor) - Forskningsråden upphör med att på projektbasis bevilja lönemedel till fakultetens karriärtjänster och fakultetsprofessorer/fakultetslektorer. - Externa finansiärer förväntas ta hela löneansvaret för de forskare som inte har fakultetstjänster erhållna i konkurrens.

30 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Det sammanhållna universitetssystemet måste brytas upp för att möjliggöra forskningsintensiva universitet som håller högsta internationella standard och som är finansierade och styrda för att göra detta möjligt. Sådana universitet skall kunna ge ett adekvat basstöd för forskning, vilket kompletteras med medel sökta i konkurrens hos forskningsråd och stiftelser.

31 © Kungl. Vetenskapsakademien Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? -Det sammanhållna universitetssystemet måste brytas upp för att möjliggöra forskningsintensiva universitet som håller högsta internationella standard och som är finansierade och styrda för att göra detta möjligt. Sådana universitet skall kunna ge ett adekvat basstöd för forskning, vilket kompletteras med medel sökta i konkurrens hos forskningsråd och stiftelser. - Forskningsintensiva universitet bör bilda en association efter modell av den brittiska organisationen ”The Russel Group” för att verka för bästa möjliga villkor för genombrottsforskning i Sverige.

32 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Vad kan vi lära av Danmark, Nederländerna och Schweiz? - Intern/extern finansiering minst 60/40.

33 © Kungl. Vetenskapsakademien PRESENTATÖR / PRESENTATIONSNAMN | Förändringsarbetet tar tid och det måste påbörjas nu. Forskningsproppen ger möjligheter till en start. Umeå universitet, Sveriges forskningsledande 2020? Umeå universitet, bland de 10 främsta universiteten i Europé 2025? Utopier eller möjlighet????


Ladda ner ppt "Fostering Breakthrough Research: A Comparative Study “Excellensutredningen” Mål: Att svara på varför svensk forskning tappar internationell konkurrenskraft."

Liknande presentationer


Google-annonser