Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms Läns.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms Läns."— Presentationens avskrift:

1 Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms Läns Landsting

2 2 Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms läns landsting  Enheten för Miljömedicin  Miljömedicinskt samhällsstöd  Identifiera och förebygga ohälsa vad gäller  Inomhusmiljö, allergier, luftföroreningar, buller, UV- strålning och klimat  Kartläggning av risker  Informationsspridning, ex. Bullernätverket  Undervisning  Forskning

3 3 Miljöhälsorapportering  Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn  Miljöhälsorapport 2009  Vuxna  Enkät 2007: svar (59,4%)  Miljöhälsorapport 2013  Barn, 8 mån., 4 år, 12 år  Enkät 2011: (51%)

4 4 Institutet för Miljömedicin (IMM)  Traditionell institution vid Karolinska Institutet  Nationellt expertorgan inom miljömedicin  Verksamhetsområden  Arbets- och Miljömedicin  Epidemiologi  Fysiologi samt  Toxikologi

5 5 Kunskapssammanställning om buller och hälsa  Uppdrag från Naturvårdsverket  Skapa en vetenskaplig grund och ge väg- ledning i det svenska arbetet med omgivningsbuller  Identifiera viktiga kunskapsluckor  Sammanfatta behov av ytterligare forskning  Författare  Charlotta Eriksson, IMM, KI  Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, SU  Göran Pershagen, IMM, KI

6 6 Metoder  Litteraturgenomgång av kunskapsläget om trafik- respektive industribuller och hälsa  Allmän störning, sömnstörning, inlärning och prestation, hjärt- och kärlsjukdom  Tidigare kunskapssammanställningar som utgångsläge  “Guidelines for Community Noise”, WHO 2000  “Night Noise Guidelines for Europe”, WHO 2009  “Burden of disease from environmental noise, Quantification of healthy life years lost in Europe”, WHO 2011  Fokus på nyare studier  Enskilda forskningsresultat, metaanalyser, reviews  Rapporter från EU och WHO  EU-projekt om buller, t.ex. “ENNAH”

7 7 Bakgrund om buller  Ett omfattande och växande miljöhälsoproblem!  Ökad urbanisering  Tillväxt av transportsektorn  Ca 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller överstigande riktvärdet för utomhusbuller (55 dB)  Buller från vägtrafik dominerar (ca 1,7 miljoner)

8 8 Allmän störning  Om man betänker WHOs definition av hälsa.. ”A state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”..så bör störning ses som en negativ hälsoeffekt.  Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud  Störning orsakar även fysiologiska besvär/stressymptom  Trötthet  Irritation  Rastlöshet  Koncentrationsproblem  Ont i magen/huvudet……….

9 9  14% störs av trafikbuller, jämfört med 12% 1999  12% störs av vägtrafik buller, jämfört med 9% 1999  Ökning med personer, 40%  Störning av spår- och flygtrafik- buller ökar ej nationellt, men däremot regionalt (ex Sthlm) Miljöhälsorapport 2009

10 10  Kraftig ökning också av besvär av ljud från andra barn i skolmiljö  18 till 31% Miljöhälsorapport 2013

11 11  Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå  Flygbuller mest störande  Stora individuella skillnader  Känslighet, ålder, utbildning, ekonomiskt eller annat beroende  Behov av uppdatering av kurvorna för flyg- och spårbuller  Kurvor saknas för kombinerat buller Samband med trafikbuller

12 12 Samband med industribuller  Få studier, osäkra resultat  Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller  Undantag: buller från rangerbangårdar  Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar

13 13  Vila/avkoppling: Ökning från 4% till 6%  Sömn: Ökning från 3% till 4%  Höra radio och TV: Ingen förändring  Stör samtal: Ökning Miljöhälsorapport 2009 Sömnstörning

14 14  Av 12-åringar i flerfamiljshus uppger 4% att de har svårt att somna… ..3% att de blir väckta  Enfamiljshus – 1% Miljöhälsorapport 2013  Barn eventuellt mer känsliga än vuxna  Barn sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden  Barn behöver längre tid för återhämtning

15 15 Hälsopåverkan  Sömn är en biologisk nödvändighet för en god fysisk och psykisk hälsa  Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med sex olika sömnstadier Från Muzet 2007

16 16 Omedelbara effekter av buller på sömnen  Ökad motilitet (kroppsrörelser)  Kortare sömnperiod  Fragmenterat sömnmönster  Fysiologiska effekter från 35 dB (L Amax inomhus )  Blodtryck, puls, andning… (stresspåslag)  Uppvaknanden från 42 dB (L Amax inomhus )

17 17  Akuta fysiologiska effekter avtar inte  Kronisk aktivering av stressystemen  Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol)  Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom  Påverkan på aptitreglerande system  Minskning av Leptin  Ökad aptit, minskad energiåtgång  Viktuppgång, försämrad glukostolerans  Påverkan på immunologiska funktioner  Ökning av C-reactive protein (CRP)  Ökning av inflammatoriska mediatorer  Ateroskleros (åderförkalkning) Kroniska effekter av buller på sömnen

18 18 Inlärning och prestation  Buller påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information bearbetas, lagras och återkallas  Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan  Bullret påverkar bland annat  Koncentration, tal- och läsförståelse, motivation, logiskt tänkande, minne  Prat är den mest störande källan  hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas  Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud  Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt

19 19 RANCH: Road traffic and Aircraft Noise exposure and Childrens cognition and Health  3000 barn, 9-10 år  89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser  Samband mellan flygbuller och läsförståelse, minne samt motivation  5 dB ökning i ljudnivån försenade läsförståelsen med 1-2 månader  Inga samband med vägtrafikbuller

20 20 Hjärt- och kärlsjukdom  Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42%  Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, alkohol  Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av ateroskleros (åderförkalkning), t.ex.  Högt blodtryck  Hjärtinfarkt  Stroke  Samvarierar ofta med metabola sjukdomar  Övervikt och höga blodfetter  Nedsatt glukostolerans  Typ 2 diabetes

21 21 Biologisk mekanism Bullerexponering Akuta effekter Långtidseffekter Haemodynamiska, metabola och immunologiska effekter: Slagvolym Hjärtfrekvens Kärlsammandragning Blodtryck Frisättning av fria fettsyror till blodbanan Mobilisering av glucos Aggregering av trombocyter (blodets viskositet) Stressrespons, aktivering av sympatiska nervsystemet och endokrina systemet Allmän störning Sömnstörning Kronsikt stresstillstånd Högt blodtryck Hjärt- infarkt Stroke Övervikt Typ 2 Diabetes Glukos- tolerans

22 22 Hälsoriskbedömning  Tydlig biologisk mekanism  Ökande bevisning för ett orsaksamband från epidemiologiska studier  Metodologiska problem  Oprecis exponeringsbedömning  Få longitudinella studier  Oklart vid vilken bullernivå risken ökar  Få studier har undersökt buller och luftföroreningar samtidigt  Inga studier av buller från mer än en källa

23 23  Att undersöka långtidseffekterna av trafikbuller på kardiovaskulära och metabola utfall  Hjärt- och kärlsjukdom, främst högt blodtryck  Överviktsmaskörer  Body Mass Index (BMI)  Bukomfång  Typ 2 diabetes Avhandling – “Cardiovascular and Metabolic effects of Long-Term Traffic Noise Exposure”

24 24  Kohortstudie – baserad på Stockholms diabetespreventiva program  5 kommuner i Stockholms län,1992 – 2006  män och kvinnor följdes 8-10 år  Frågeformulär och kliniska undersökningar Flygbuller: högt blodtryck, övervikt och diabetes

25 25 Bullerexponering  Geografiska Informationssystem  Adressregister och geokodning av adresser  Bullerdata från Luftfartsverket  Exponering från 50 till 65 dB(A) Studiedeltagare och bullerutbredning runt Arlanda L den dB(A).

26 26 Sjukdomsdata  Frågeformulär  Sjukdomar, livsstil, utbildning, yrke, social kontakter  Bullerstörning (flyg, väg, spår och yrke)  Kliniska undersökningar – Vårdcentraler  Längd och vikt, BMI (kg/m 2 )  Buk- och höftmått (cm)  Blodtrycksmätning (mmHg)  Oralt glukostoleranstest (OGTT)

27 27 Resultat - Högt blodtryck  Tydlig överrisk hos män  Starkare samband bland äldre (≥57 år) OjusteratJusterat a Bullerexponering (FBN) NHypertoni, n (%)RR (95% CI) Kontinuerlig Per 5 dB(A) (31)1.11 ( )1.10 ( ) Dikotom <50 dB(A) (30)1.0 ≥50 dB(A) (36)1.22 ( )1.19 ( ) a Justerat för ålder och BMI

28 28 -Könsskillnad? RR per 5 dB(A) L den a Män: 1.21 ( ) Kvinnor: 0.97 ( ) a Justerat för ålder, SES, BMI och tobaksanvändning.  Eventuell könsskillnad, dock ej statistiskt signifikant

29 29 -BMI och bukomfång Samband mellan flygbuller och BMI Samband mellan flygbuller och bukomfång

30 30 Typ 2 diabetes  Inga samband i totalpopulationen  Möjlig effekt hos kvinnor?

31 31 Sammanfattande ord…  Buller är en vanlig och fortfarande ökande exponering  Tydliga samband med störning och sömnstörning  Effekter på inlärning och prestation  Ökande bevisning för påverkan på hjärt-kärlsystemet  Ny forskning visar effekter även på det metabola systemet  Buller bör tas i beaktning vid stadsbyggnadsplanering så att hälsoeffekterna minimeras

32 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms Läns."

Liknande presentationer


Google-annonser