Riskgrupper och socioekonomiska förhållanden

En presentation över ämnet: "Riskgrupper och socioekonomiska förhållanden"— Presentationens avskrift:

1 Riskgrupper och socioekonomiska förhållanden
Maria B Magnusson Leg dietist, leg sjuksköterska Vårdcentralen Angered och Avdelningen för folkhälsoepidemiologi vid Sahlgrenska Akademin

2 Fetma efter socioekonomisk grupp 16-74 år 1980/81-2002/03
Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Ur Folkhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen)

3 Fetma efter födelseland 16-74 år baserat på perioden 1996-2002
Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB Ur Folkhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen)

4 Enkät till personal i VGR (sjuksköterskor, dietister m fl) som beställt foldern på andra språk än svenska.

5 sjukgymnaster från hela VGR-området (varav ca 1/3 från Göteborg).
De som har svårt att be sjukvården om hjälp med sina överviktsproblem har ofta svårigheter att ta sig fram i samhället även i övrigt på grund av bristfällig svenska, låg socialgrupp, låg utbildning eller lågt självförtroende. Vi behöver mer information på olika språk Barn med tidig fetma och barn till föräldrar som väger för mycket löper ökad risk I vissa grupper betraktas övervikt som ett ideal. Många vågar inte låta barnen leka ute på egen hand Att bo nära mor- och farföräldrar verkar vara en riskfaktor för barnfetma. Svar från ca 40 distriktssköterskor, barnsjuksköterskor, dietister, hälsovägledare, sjukgymnaster från hela VGR-området (varav ca 1/3 från Göteborg). Ca 15 svarade inte.

6 Vi behöver ett vårdprogram
Det finns en svårbehandlad grupp med relativt unga människor som aldrig fått in en fot i arbetslivet. De lever ofta ensamma. Om de har ett jobb så är sjukskrivningsdagarna många. De har ofta låg utbildning och söker ofta vård för exempelvis värk, panikångest och depression. En del slutar skolan och blir sjukpensionärer inom några år och ekonomin kan ofta vara dålig. I den här gruppen finns många med svår fetma. Vi behöver ett vårdprogram Vi behöver mer tid för det här arbetet. Ibland är problemet bristande kunskaper om kost och andra livsstilsfaktorer.

7 Attityder och beteenden relaterade till kroppsstorlek
Uppfattningar om att ju snabbare spädbarn växer, desto friskare och bättre omhändertagna är de Intryck från en äldre generation som upplevt svält och därför inte är benägen att betrakta övervikt som hälsorisk Fetma som positiv förebild

8 Kulturell innebörd av kost och fysisk aktivitet
Erfarenheter av nöd kan medföra acceptans för ”frossande” när mat finns tillgänglig Kaloririka livsmedel och maträtter med hög status kan eftersträvas som symboler för integration eller social rörelse uppåt Om man uppfattar fysisk aktivitet som ”arbete”, och ”arbete” som en pålaga minskar benägenheten att använda musklerna i onödan Att köra bil kan uppfattas som mer prestigefyllt än att gå eller cykla

9 Ekonomi Bristfälliga miljöer för lek och rekreation
GP 2 oktober 2007 Bristfälliga miljöer för lek och rekreation Begränsade möjligheter att välja mellan olika sätt att motionera Svårigheter att ordna transporter till fritidsaktiviteter Minskad valfrihet vad det gäller livsmedel

10 Stress; med bristande möjligheter att påverka sina levnadsvillkor, osäker ekonomi, arbetslöshet och diskriminering som framträdande orsaker. Ätande som copingstrategi; ”tröstätande” Ökad risk för bukfetma Lågt förtroende för samhälleliga auktoriteter, inklusive hälso- och sjukvårdssystemet

11 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
Inledande bestämmelser 1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.    I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Mål för hälso- och sjukvården 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.    Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Krav på hälso- och sjukvården 2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.    Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.    Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (1998:1659). 2 b § Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.    Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Lag (1998:1660). 2 c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660). 2 d § När någon har avlidit, skall hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. Lag (1998:1660). 2 e § Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1998:1660). 2 f § Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av sekretesslagen (1980:100).    Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2003:412). 2 b § Patienten skall ges individuellt anpassad information

12 Referenser Bleich et al Trust in scientific experts on obesity: implications for awareness and behavior change. Obesity (Silver Spring), 2007. Johansson-Kark et al Overweight among international adoptees in Sweden: a population-based study. Acta Paediatr, 2002. Kark, M., Rasmussen F., Growing social inequalities in the occurrence of overweight and obesity among young men in Sweden. Scand J Public Health, 2005. Kumanyika, S., Environmental influences on childhood obesity: Ethnic and cultural influences in context. Physiol Behav. 2008 Lindstrom, M., Sundquist, K. The impact of country of birth and time in Sweden on overweight and obesity: a population-based study. Scand J Public Health, 2005. Lissner, L. et al., Social mapping of the obesity epidemic in Sweden. Int J Obes Relat Metab Disord, 2000. Rasmussen, F. et al. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. 2004, SFHI: Stockholm. SFHI. Födelselandets betydelse - en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige Socialstyrelsen, Folkhälsorapport Stockholm. Sundblom, E. et al Childhood overweight and obesity prevalences levelling off in Stockholm but socioeconomic differences persist. Int J Obes 2008