Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

En presentation över ämnet: "Missbruksorganisationer i Stockholm Historik"— Presentationens avskrift:

1

2 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik
Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård – socialtjänst på olika håll Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika vårdverksamheter i olika enheter och organisationer Ca ¾ av resurserna utgjordes av slutenvård Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över effekterna av tidigare satsningar

3

4 Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar- och beroendevården i länet. Policyn ska ligga till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan kommuner och sjukvårdsområden. Syftet är att forma och förstärka konkret samverkan på lokal nivå med särskild inriktning på de tyngre missbrukarna. Från KSL Policydokument

5 Organisation Ett huvudalternativ är att landstingets beroendecentra och kommunal missbrukarvård organiserar sig tillsammans. Andra alternativ kan vara att kommunal missbrukarvård och lokal psykiatri eller primärvård organiserar en eller flera enheter tillsammans. Oavsett i vilken form man organiserar de lokala mottagningarna ska den specialiserade beroendevården tillgodose mottagningarna den kompetens som de tunga missbrukarna behöver. Från KSL Policydokument

6 Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos team Specialiserad beroendevård Allmän medicin Vuxenenhet IFO Social psykiatri Familj Ekonomi Försörjning HVB SIS Frivård Anstalt

7 Lokala avtal Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri och primärvård i avtalet. Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter lokala integrerade enheter. Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet För hälso- och sjukvårdens andel. De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter överenskommelse. Enheten ska ledas gemensamt. Från KSL Policydokument

8 Lokal mottagning Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar för alkohol-, tablett och narkotikamissbrukare Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas Bjuda in Psykiatri, Rättspsykiatri, Kriminalvård och Primärvård

9 Personal Specialistläkare i beroendevård/psykiatri
Sjuksköterska med vidareutbildning i beroendevård/psykiatri Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande med terapiutbildning och CM-utbildning) Psykologtillgång för utredning/diagnostik

10 Beroendevård i Stockholms län
Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och lokala öppenvården i samma beslutsorganisation Några högspecialiserade program kvar Gemensamt utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård, högspecialiserad vård och lokal vård

11 Beroendecentrum Stockholm
35 lokala mottagningar samlokaliserade med socialtjänst Öppenvård BAS Akutmottagning Alk Nark Vårdavdelningar Metadon Läkemedel Högspecialiserade program Ungdom Hemlösa Kvinnor Rättspsykiatrisk/ beroende öppenvård m.fl.

12

13 Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med socialtjänstens missbruksverksamhet Andel patienter som återintas med delirium, alkoholpsykos och epilepsi inom 90 dagar efter avgiftning (1997) Typ av mottagning som patienten hänvisades till samlokaliserad med socialtjänst ,3 % ej samlokaliserad 10,4 %

14 Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt alkoholberoende patienter Andel i % med svåra återfall inom 1 år efter avslutad behandling 60 50 40 30 20 Veckor 1 2 3 4 - 6 > 6 Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus

15 Procent till öppenvård inom 5 dagar
Andel utskrivna från Beroendecentrum Stockholms akut och avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroendevården inom 5 dagar efter någon utskrivning År Procent till öppenvård inom 5 dagar 1997 32.0 2001 49.4 2002 54.5 2003 59.4

16 Kostnader för beroendevården SLL
1998 2001 2003 2004 Unika pat 13 474 15 477 19 217 19 947 Kostnad/UP 33,90 30,35 30,44 30,11

17

18

19 Alkoholrelaterad dödlighet, Stockholms län, olika åldersgrupper, Förändring ( ) jämfört med ( ) i procent

20 Narkotikarelaterad dödlighet, Förändring (2002-2004) jämfört med (1997-1999) i procent

21 Nya policyprogrammet

22

23 Vilken vård behöver vi kunna leverera till våra patienter/klienter/målgrupper enligt Socialstyrelsens riktlinjer?

24 Ur Socialstyrelsens riktlinjer
Kartläggning och bedömning AUDIT DUDIT, DUDIT-E ASI eller DOK ADAD (ungdomar) Uppföljning AUDIT DUDIT, DUDIT-E ASI eller DOK ADAD Behandlingsplanering MAPS Ur Socialstyrelsens riktlinjer

25 Ur Socialstyrelsens riktlinjer
Alkohol Narkotika Diagnostik Uppföljning CDT • CDT GT • GT ASAT ALAT MCV Diagnostik Uppföljning Urinprovs • Urinprovs- screening screening verifikation Ur Socialstyrelsens riktlinjer

26 Abstinensbehandling vid alkoholabstinens
Behandling vid fastställd alkoholabstinens skall alltid erbjudas Ur Socialstyrelsens riktlinjer

27 Abstinensbehandling vid narkotikamissbruk/beroende
Vid akuta medicinska tillstånd är abstinensbehandling synnerligen viktig, oavsett möjligheterna att kunna erbjuda mer långsiktig behandling. Ur Socialstyrelsens riktlinjer

28 Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk- och beroende
Behandling med akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia®) har effekt, särskilt om dessa kombineras med medicinsk rådgivning, stöd och noggranna medicinska uppföljningar. Behandling av personer med alkoholmissbruk eller –beroende kan med fördel bedrivas som en kombination av läkemedelsbehandling och samtidig psykosocial stödinsats eller psykosocial behandling. Disulfiram (Antabus®) har visat sig ha effekt när intaget sker under överinseende av en annan person, företrädesvis en behandlare. Ur Socialstyrelsens riktlinjer

29 Läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk
Opiater Läkemedelsbehandling enligt SOSFS 2004:8 Neuropsykiatriska tillstånd Läkemedelsbehandling vid neuropsykiatriska tillstånd – bokstavsdiagnoser – både alkohol och drogberoende Ur Socialstyrelsens riktlinjer

30 Neuropsykologisk utredning vid missbruk/beroende (önskemål inom specialiserad beroendevård/psykiatri) Unga begåvningshandikapp Medelålders påverkan av alkohol respektive lugnande/sömnmedel

31 Psykosocial behandling av patienter med alkoholmissbruk- eller beroende
12-stegsprogram Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk Motivationshöjande behandling CRA-behandling Kort intervention/MI Interaktionell samtalsterapi Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende

32 Ur Socialstyrelsens riktlinjer
Psykosocial behandling av patienter med narkotikamissbruk- eller beroende Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruket Kort intervention/MI CRA-behandling Dynamisk terapi Familjeterapi med fokus på missbruket Ur Socialstyrelsens riktlinjer

33 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet)
Viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Använd de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom.

34 Hur påverkar riktlinjerna vårt strategiska tänkande?
Struktur? Process? Kompetens?