Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ett rikt växt- och djurliv Mari Källersjö Göteborgs botaniska trädgård.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ett rikt växt- och djurliv Mari Källersjö Göteborgs botaniska trädgård."— Presentationens avskrift:

1 Ett rikt växt- och djurliv Mari Källersjö Göteborgs botaniska trädgård

2 1999 antog riksdagen femton nationella miljökvalitetsmål antogs ett 16:e mål: Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen

3 Convention on Biological Diversity, CBD FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio, 1992 Ett fördrag som innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Undertecknades av 168 länder, däribland Sverige Syftet är - att bevara biologisk mångfald -att nyttja dess beståndsdelar på ett hållbart sätt samt -att rättvist fördela den nytta som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser (Access and Benefit Sharing)

4 Vid ett toppmötet i Johannesburg 2002 antogs målet att till år 2010 bromsa förlusten av biologisk mångfald målet

5 Vad är biologisk mångfald? ”Biological diversity" means the variability among living organisms from all sources including, inter alia, terrestrial, marine and other aquatic ecosystems and the ecological complexes of which they are part; this includes diversity within species, between species and of ecosystems." CBD

6 Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Vad innebär det 16:e miljömålet?

7 Tre delmål 1. Hejdad förlust av biologisk mångfald Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. 2. Minskad andel hotade arter År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. 3. Hållbart nyttjande Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.

8 Naturvårdsverket Har ansvar för uppföljning av målet. Miljömålsportalen

9 ArtDatabanken Arbetar med kunskap om den biologiska mångfalden i Sverige. Rödlistan - utkommer vart femte år, 2005 analyserades tillståndet för arter, varav 1664 klassificeras som hotade.

10 Centrum för Biologisk mångfald initierar, bedriver och samordnar forskning om biologisk mångfald utbildning och information

11 NILS inventerar årligen alla landmiljöer i Sverige; skogsmark, jordbruksmark, fjäll, myrar, stränder och tätorter. NILS startade 2003 och har ett fast rutnät av ytor över hela Sveriges landareal som övervakas genom fältinventering och tolkning av flygbilder. NILS samverkar med en rad olika myndigheter, universitet och andra organisationer i olika utvecklingsprojekt och tillämpningar. Institutionen för Skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå. Nationell Inventering av Landskapet i Sverige

12 Naturhistoriska museer 30 miljoner föremål miljöhistoriska arkiv forskning taxonomisk kompetens

13 Hur går det?

14 Miljömålsrådet bedömer att delmålet blir mycket svårt att nå till år Många naturtyper och arter är hotade Nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och cirka hälften av arterna i art- och habitatdirektivet har inte gynnsam bevarandestatus i dagsläget. För naturtyperna beror det oftast på brister i kvalitet (strukturer och processer) snarare än kvantitet. Trenden för rödlistade arter pekar fortfarande åt fel håll, och även flera vanligare arter går fortfarande tillbaka, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Inte tillräckliga åtgärder Intresset har ökat och fler åtgärder har satts in, men det är inte tillräckligt. Det beror bl.a. på att det krävs omfattande åtgärder som inte kan genomföras på så kort sikt och att det inom vissa områden ännu inte är klarlagt vilka åtgärder som behövs Delmål 1. Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.

15 Miljömålsrådet bedömer att delmålet kan nås om fler åtgärder sätts in. Hotade arter i olika artgrupper och naturtyper Andelen hotade arter har ökat mellan 2000 och Kärlväxter, storsvampar, fjärilar och skalbaggar är artgrupper med särskilt många hotade arter. Andelen hotade arter är särskilt hög hos armfotingar, grod- och kräldjur, koralldjur och däggdjur. Skogs- och jordbrukslandskapet hyser en hög andel av de hotade arterna. I marina miljöer har situationen försämrats för en särskilt hög andel av arterna. Även i jordbrukslandskapet, fjällen, på havsstränder och i urbana miljöer är antalet arter som fått försämrad situation fler än dem som situationen har förbättrats för. Villkor för att nå delmålet En förutsättning för att nå målet är att insatserna i åtgärdsprogrammen för hotade arter genomförs och att områden med höga naturvärden skyddas och sköts enligt naturtypsmålen. Delmål 2, Minskad andel hotade arter

16 Delmål 3, 2007/2010. Hållbart nyttjande Miljömålsrådet bedömer att delmålet blir mycket svårt att nå till år Flera vanliga arter går tillbaka Flera vanliga arter går fortfarande tillbaka, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och cirka hälften av arterna i art- och habitatdirektivet har inte gynnsam bevarandestatus i dagsläget. Det är tydliga tecken på att de biologiska resurserna inte nyttjas på ett hållbart sätt i dagsläget. Omställningar tar tid Omställningar i bland annat jordbruk, skogsbruk, fiske, industri och samhällsbyggnad tar tid att genomföra. Även om det skapas klara och användbara riktlinjer för hållbart nyttjande i dessa sektorer är det inte troligt att de har hunnit anpassa sig till riktlinjerna till år 2010.

17 Ett förändrat klimat påverkar den biologiska mångfalden FN:s klimatpanel uppskattar att jordens medeltemperatur kan öka med 1,1- 6,4 grader de närmaste 100 åren.

18 Möjliga konsekvenser för den biologiska mångfalden < 1 °C Begränsade förändringar i ekosystems utbredning Hot mot, och förluster av, hotspots som t ex våtmarker Hot mot, och förluster av, flora och fauna i den arktiska regionen 1-2 °C Allvarliga förluster av områden och arter i vissa bergsområden Svår påverkan på vilda djur i de arktiska ekosystemen Stora konsekvenser för våtmarksekosystem Upptining av permafrost med varierande konsekvenser på miljö och samhällen > 2 °C > 20% förändringar av ekosystem > 10% förlust av kustnära våtmarker Storskaliga förluster av arter, t ex på bergstoppar

19

20 Hur kan man bevara det man inte känner till? En stor del av den biologiska mångfalden är fortfarande okänd. Omkring 1.8 miljoner olika arter av djur, växter och svampar har beskrivits och namngivits men det totala antalet arter har uppskattats till 5-10 miljoner till arter dör ut varje år nya arter beskrivs varje år. Antalet har inte ökat de senaste 40 åren.

21 Global Taxonomy Initiative -- ett program inom CBD, 1998 Artdatabanken tillsammans med Centrum för biologisk mångfald och Naturhistoriska riksmuseet utgör nationell nod för GTI Taxonomiskt impediment

22 Svenska Artprojektet Inte ens i Sverige känner vi till hur många och vilka arter som finns fick ArtDatabanken uppdraget från riksdagen att skapa ett nationellt referensverk som beskriver alla Sveriges ca djur, växter och svampar (flercelliga organismer).

23 Malaisefälleprojektet Startade 2003, drivs från Naturhistoriska riksmuseet Mer än 1000 arter nya för Sverige mer än 500 arter nya för vetenskapen.

24 Marin inventering I september 2007 anordnade Svenska Artprojektet en workshop om meiofauna på Tjärnö marinbiologiska laboratorium under ledning av Ulf Jondelius. Tolv meiofaunaexperter från sju länder gjorde under två veckor en ”djupdykning” i meiofaunan runt Tjärnö och hittade 94 nya arter för Sverige varav 18 var nya för vetenskapen..

25 Ett globalt ansvar Arter känner inga nationsgränser. Få länder har möjlighet att ta ansvar för utforskandet och bevarande av den egna biologiska mångfalden. Det gäller särskilt utvecklingsländer. Vi måste gemensamt och solidariskt bygga upp en bättre kunskap om den unika floran och faunan i världens artrika områden.

26 Vad behöver göras? Inventeringar och insamling Taxonomisk kompetens Informationen måste bli snabbt tillgänglig

27 Inventering och insamling Svårt att få insamlingstillstånd ABS försvårar utforskandet av den biologiska mångfalden även för inhemska biologer

28 DNA streckkoder - ett nytt verktyg för taxonomen  Uttrycket DNA-barcoding myntades 2003 av P. Hebert et al.  Syftar på möjligheten att karakterisera/identifiera arter med hjälp av en kort DNA sekvens  Consortium for Barcode of Life bildades 2004

29 Hebert et al (2003) föreslog mtDNA COI som den gen som skulle användas som standard streckkod. Idag finns flera förslag, samt en insikt om att en gen inte applicerbar på alla grupper Standardisering

30 För att en sekvens ska accepteras som streckkod i GenBank krävs: säker identifiering fullständig information om beläggexemplar kvalitetskontroll av rådata

31 Vad är detta?

32 Pseudocaranx dentex DNA-streckkoder fungerar på alla livsstadier Trachurus novaezelandiae

33 Exempel svenska stormusslor Foto Jakob Bergengren Fördelen extra tydlig när olika livsstadier markant skilda

34 Eller arter där yttre karaktärer är få....

35 Många (speciellt marina?) inventeringsprojekt lyckas inte identifiera till mer än huvudgrupp. Resultatet av flera års insamling av nemertiner (BioFar) - omöjliga att identifiera efter att bottenproverna har lagts i formalin

36 In/utförsel av biologiskt material. Inte bara en fråga om illegal handel/hantering av djur/växter, utan också skydd mot främmande arter Andra tillämpningar Över 100 miljoner hajar fångas varje, ofta bara för fenorna (bra kvalitet säljs för USD/kg i Hong Kong). Många arter är hotade, går inte att skilja morfologiskt

37 DNA streckkoder  Gör det enklare att föra vidare taxonomisk kunskap  Ett standardiserat system som kommer att förenkla/möjliggöra inventeringar, och ge bättre uppskattningar av diversitet  Sekvensering kommer i framtiden att vara billig och enkel att göra - jfr med manuell identifiering  Gemensam databas  Kan användas av icke-specialister

38 Elektronisk publicering Open access Snabb informationsförmedling

39 Biodiversity Heritage Library Ger tillgång till botanisk litteratur fritt för alla Fri tillgång till äldre litteratur

40 ALUKA- African plants The Andrew W. Mellon Foundation

41 Morphbank Etablerades 1998 Florida State University bilder från 4500 arter

42 GBIF –Global Biodiversity Information Facility grundades år 2000 av en arbetsgrupp inom OECD. 45 länder är medlemmar. Den svenska noden finns på Naturhistoriska riksmuseet - (Organisation for Economic Co- operation and Development).

43 LifeWatch – en ny superinfrastruktur inom EU LifeWatch knyter samman forskningen mellan 18 länder och 8 vetenskapliga nätverk i Europa. Tiotusentals forskare inom biologisk mångfald beräknas kunna använda sig av LifeWatch. Syftet med LifeWatch är att: - skapa en europeisk infrastruktur för data från forskning om biologisk mångfald - förbättra forskningsmöjligheterna, särskilt för unga forskare - förstå och förutsäga förändringar i den biologiska mångfalden - få ett redskap att hantera förändringarna på olika nivåer i ekosystemet - göra analys- och medelleringsverktyg tillgängliga via Internet - skapa virtuella laboratorier Eu satstar nästan 50 miljoner kronor på en inledande tre-års fas.

44 Encyclopedia of life MacArthur Foundation och Alfred P. Sloan Foundation 2007

45 Vad gör Göteborgs botaniska trädgård? Ger människor möjlighet att uppleva biologisk mångfald Använder biologisk mångfald för att ge människor bättre hälsa och livskvalitet – Gröna rehab Undervisar barn i alla åldrar Förvaltar och utvecklar levande botaniska samlingar för forskningsändamål Utprövar och informerar om biologiska bekämpningsmedel Deltar i POM Deltar i olika internationella bevarandeprojekt

46 POM en nationell satsning för att bättre bevara och nyttja våra kulturväxter. Jordbruksverket ansvarar för POM och Centrum för biologisk mångfald samordnar programmet. Programmet arbetar med fem stora uppgifter: - inventera, samla in och bevara växter - öka användningen av våra kulturväxter - forska om växterna - informera och utbilda - samarbeta internationellt

47 NordGen - Nordiskt Genresurscenter en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog. Samarbete har pågått i mer än 30 år. NordGen bildades den 1 januari 2008 efter en sammanslagning av Nordiska Genbanken, Nordisk Genbank Husdyr och Nordiska skogsbrukets frö- och plantråd. NordGen finansieras av Nordiska Ministerrådet. Svalbard Global Seed Vault

48 Påsköträdet (Sophora toromiro) 4-5 m högt Användes som bränsle, byggmaterial 1917 fann Skottsberg en enda planta i en vulkankrater 1950-talet insamlade Heyerdahl frön från denna Odlas i Botaniska trädgården DNA-studier identifierat enstaka exemplar i odling i Chile Flera försök att återföra trädet har misslyckats Idag finns några få exemplar i odling på Påskön


Ladda ner ppt "Ett rikt växt- och djurliv Mari Källersjö Göteborgs botaniska trädgård."

Liknande presentationer


Google-annonser