Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Upptakt för nätverket Forskning och skolutveckling 24 januari 2011 Jan Håkansson Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Upptakt för nätverket Forskning och skolutveckling 24 januari 2011 Jan Håkansson Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet."— Presentationens avskrift:

1 Upptakt för nätverket Forskning och skolutveckling 24 januari 2011 Jan Håkansson Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

2 Innehåll, (1) Att starta en skolförbättringsresa… (2) Positionsbestämning inför skolförbättringsresa… (3) Den fortsatta resan under våren …

3 Att starta en skolförbättringsresa…

4 Kartan: för att navigera klokt och effektivt i en skolförbättringsresa behövs goda kartor

5 Att starta en skolförbättringsresa… 1.Klargöra startpositionen! Bristande, godtagbar, god, utmärkt eller excellent kvalitet i skolan? Styrkor - svagheter 2. Utveckla en solid, gemensam karta att navigera efter! 3. Utveckla strategier för att genomföra resan! Ta sig från punkt A till B, från godtagbar till god eller god till utmärkt etc.

6 RAMAR FÖRUTSÄTTNINGAR PROCESSRESULTAT Skol- och klassrumskontext 1. Klargöra startpositionen - utzoomning Styrdokument/läroplansmål

7 Inzoomning - faktorer i modellen Styrdokument/läroplaner Ex. kursplaner, bedömningskriterier, utvecklingsplaner, regelverk, kompetensutvecklingsplaner, etc. Förutsättningar/ramar Skolans karaktäristika, lärar- och elevsammansättning, kompetensnivå, socioekonomiska villkor, organisation, ekonomi etc. Process Pedagogiskt ledarskap, beslutsprocesser, kvalitetsarbete, planering genomförande och uppföljning, utvärdering Tidsanvändning, upplägg av undervisning, förväntningar, feed-back, etc. Resultat Elevers måluppfyllelse, sociala målsättningar, kunskapsmål, skolans kvalitet etc. Skol- och klassrumskontext Skolethos, skolkultur, reformberedskap, feed-back, samspel och kommunikation etc.

8 Att starta en skolförbättringsresa – några checkfrågor 1. Finns beredskapen att påbörja skolutveckling? 2. Finns det en gemensam karta att navigera efter? 3. Uppmärksammar kartan blindskär och fallgropar, terrängens farbarhet? 4. Finns förutsättningarna/möjligheterna att genomföra förändringsprocesser? 5. Finns det förutsättningar/möjligheter att vidmakthålla förändringarna?

9 Navigera under skolförbättringsresan

10 Tre vägmärken på en skolförbättringsresa 1. Positionsbestämning (analysera förutsättningarna! Var är styrkorna och svagheterna? Hur ser det ut för oss?) 2. Navigera i utstakad riktning - strategiska satsningar – (driv processer som gör skillnad!) 3. Uppföljning (följ upp stegen i den gjorda resan kontinuerligt!)

11 Former för samspelet (RUC) Nätverk – kombinera utifrån-förklaringar med inifrån- förståelse Processledning – analyser av förbättringsfaktorer i fallskolor Goda exempel – dokumentera skolförbättringsinsatser som gjort skillnad (på kort, medium och lång sikt)

12 Den fortsatta resan under våren…. Att göra en positionsbestämning…

13 Nätverk för forskning och skolutveckling arbetsgång vårterminen 2011 Träff 1 (24/1) -Utgångspunkter för det fortsatta arbetet efter höstens seminariedagar -Modell/utbildningsidé för skolutveckling -Probleminventering/”positionsbestämning” -Förbättringsfaktorer att undersöka Träff 2 (10/3 fm. eller em.) -Redovisning av befintliga underlag/data kopplat till probleminventeringen -Precisering av probleminventering/frågeställningar -Planera pilotstudie/undersökning

14 Nätverk för forskning och skolutveckling arbetsgång vårterminen 2011 Träff 3 (14/4 fm. eller em.) -Preliminära resultat från pilotstudie / undersökning -Preliminär analys Träff 4 (23/5) -Redovisning -Kartbild av förbättringsfaktorer som undersökts

15 Nätverk för forskning och skolutveckling arbetsgång vårterminen 2011 Mellan träffarna – ”skolutvecklare” 1-2: Ta fram tillgängliga data/underlag om de faktorer som är aktuella. 2-3: Genomför pilotstudie t.ex. intervjuer, mindre enkät, dokumentanalys. 3-4: Sammanställ material, analysera. Mellan träffarna – forskare 1-2: Skanna relevant forskning inom aktuella områden. 2-3: Vid behov handledning av pilotstudien, tillför forskning. 3-4: Vid behov handledning vid analys. Sammanställ ”kartbild” av förbättringsfaktorer som undersökts.

16 Kartbild av inlämnade motiveringar FOKUS SAMSPEL FORSKNING-SKOLUTVECKLING- ELEVERS MÅLUPPFYLLELSE I RELATION TILL: Skolutveckling – t.ex. lärande organisation, kvalitetsarbete, VFU. Reformimplementering – t.ex. förståelse av intentioner i styrdokument. Undervisning/klassrum t.ex. arbetssätt, motivation, forskning i klassrummet. Specifika områden – t.ex. IT, specialundervisning, ämnesdidaktik, nyanlända elever.

17 Arbetsgång resten av dagen Kort diskussion (parvis) om inlämnad motivering och precisering av den (före lunch). Gruppdiskussioner och inventering kring tänkta projekt i respektive kommun/skola (13-15) -Positionsbestämning -Identifiera styrkor och svagheter (excellent, utmärkt, god, godtagbar, bristande) -Förbättringsfaktorer att undersöka -Ev. frågeställningar Återsamling, kort redovisning från varje grupp (15-16)

18 1. Positionsbestämning a.Styrdokument och mål - Staka ut riktningen - Vad präglar de nya styrdokumenten? Vilka är de prioriterade övergripande målen respektive kunskapskraven att arbeta med? - Identifiera de betydelsefulla aktörerna, rektorer, lärare, elever, skolpolitiker, vilka roller har de? vilka uppgifter får de? vilket ansvar kan ges? - Rigga för delaktighet - Målen med förändringsarbetet måste baseras på en delad förståelse och ha föregåtts av ett gemensamt tolkningsarbete bland de berörda. De måste vidare vara tydliga, realistiska och trovärdiga för de olika aktörerna.

19 1. Positionsbestämning (2/2) b.) Förutsättningar/ramar - Skolans interna förutsättningar att stödja skolförbättringsprocessen – struktur / kultur / ledarskap - Fokusförflyttning från yttre ramar och kontroll till inre kapacitet och motivation - Delat skolethos är mer ett resultat av en kvalitetsprocess än en förutsättning

20 2. Navigera i utstakad riktning (1/2) a.) Interna och externa samarbetsformer -Samarbetande arbetslag, utveckling av lärgemenskaper inom skolan och med världen utanför -Förtroende och tillit mellan ledning och lärare och mellan lärare i arbetslagen -Samarbetet får en meningsskapande funktion -Realistisk tidsplan

21 2. Navigera i utstakad riktning (2/2) b.) Kompetensutveckling -Förändra traditionella mönster -Riktas mot skolans vardagsarbete -Från individuellt intresse och ansvar för den enskilde läraren i ämnet till hävstång i det samlade arbetet med hela skolans förbättringsarbete c.) Ledarskap -Vikten av samtidigt chefskap och ledarskap. -Förståelse av skolans struktur och kultur i den praktiska ledningen. -Stödja människor och organisation samt leda det pedagogiska arbetet i skolan. -Konstruktiv kommunikation

22 3. Uppföljning längs resan(1/2) a.Klargör vilka måttstockar som används - efter vilka kriterier ska förändringsarbetet bedömas? b. Bygg ihop inre och yttre återkopplingsloopar (mål, genomförande och resultat på olika nivåer) c. Skapa balans mellan centrala vägledningar och instruktioner och lokal självständighet

23 3. Uppföljning längs resan(2/2) d. Skapa breda beslutsprocesser genom kontinuerliga utvärderingar av olika aspekter av förändringsarbetet. e. Ha beredskap för lokala dynamiska processer för att undvika olika typer av rekyleffekter i genomförandet. f. Skapa breda och öppna forum i skolutvecklingsprocessen mellan olika aktörer, entusiaster såväl som kritiker, för att åstadkomma en ’bred reformmobilisering’ och ett realistiskt, nyanserat språk för förändringar.


Ladda ner ppt "Upptakt för nätverket Forskning och skolutveckling 24 januari 2011 Jan Håkansson Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet."

Liknande presentationer


Google-annonser