Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PSB 2008-04-01Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 1 Ekonomi; kommunal verksamhet intern kalkyl och redovisning) och i jämförelse.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PSB 2008-04-01Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 1 Ekonomi; kommunal verksamhet intern kalkyl och redovisning) och i jämförelse."— Presentationens avskrift:

1 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 1 Ekonomi; kommunal verksamhet intern kalkyl och redovisning) och i jämförelse med privat verksamhet Lektion 1 8/4 Ekonomi; Kalkyler och Begrepp (definitioner)

2 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 2 Ekonomiska begrepp BroströmKarlsson BEGREPPEN Inkomster och Utgifter (ca 0,5 tim)Kap 2 Inbetalningar och Utbetalningar (ca 1,5 tim)Kap 2 Kostnader och Intäkter (ca 2 tim)Kap 2 Rörliga/FastaKap 2 Direkta/Indirekta självkostnader Skillnader/likheter i självkostnader i kommuner och privat verksamhet Tabell 12:1 Sär/SamKap 2 Täckningsbidrag/täckningsgradKap 2 (Trång sektion, Ledig kapacitet)Kap 4

3 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 3 Inkomster och Utgifter När man anser att man fått en leverans eller en tjänst har utförts (utgift) eller man själv levererat (inkomst) och fakturan eller kvittot bokförts. Jämför med Din självdeklaration. Leveransen kan i sig täcka en kortare eller längre tid men utgiften/inkomsten avser ett visst tillfälle!

4 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 4 Inbetalningar och Utbetalningar Pengar i plånboken! Balans! Kassa, bankmedel, plusgiro Pengaflöden! Ut och In! Balansräkning! Tillgångar och Skulder! Investera och Finansiera! Mervärdeskatter! (dock ej med i kalkylerna) Löneskatter i förvaltningen! Fonderingar! Ej ”avdragsgillt”!

5 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 5 Ekonomiska kalkyler BroströmKarlsson Om kalkyler (ex ante)Fig. 12:1Kap 12.1Kap 2 (4) INVESTERINGSKALKYLFig. 12:2Kap 12:2Kap (= Inbetalningar och Utbetalningar!) PRODUKTKALKYLKap 12:3Kap 5 Kostnad, kapitalkostnad (annuiteter)KAP 11 Resultatanalys (x volym) (resultat) Självkostnadsanalys (/ volym) (prissättning) (Ekvivalentkalkyl) ” (Kap 6) Påläggskalkyl ”Kap 7 Bidragskalkyl vs bidragsanalys (ex post) ”Kap (ABC-kalkyl) ” (Kap 9) (= Kostnader och Intäkter!)

6 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 6 INVESTERINGSKALKYL = Inbetalningar och Utbetalningar! BR Kap 12 Kap +IK 11 INTRO och begrepp Kapitalkostnad = Avskrivningar + ränta (beräknas med annuitet) SLUTVÄRDE; NUVÄRDE; NUVÄRDESUMMA; ANNUITET Osäkerheten Tiden Ej jämförbarhet Vilka inbetalningar i kommunal verksamhet? Prognosarbete Livslängden, restvärden RÄNTEFAKTORN (Inflation, (risk ) och alternativ användning)

7 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 7 KAPITALKOSTNADER N (ominella) metoden (anskaffningsvärdet) R (eala) metoden (nuanskaffningsvärdet) S (tandard) metoden (kombination) Avskrivning på nuanskaffning (R) Nominell ränta på bokfört restvärde (N) (RA –metoden respektive NA-metoden (reala/nominella annuitetsmetoden se BR s 222)

8 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 8 Kostnader och Intäkter KAPITALKOSTNADER (Kapitaltjänstkostnader) = Kostnaden för att använda kapitalet (en fördelningsnyckel för investeringar över tid) Består av Som kostnaderalternativt vid finansiering Avskrivningar (förbrukningen av kapital) Amortering Ränta (användandet av kapitalet) Räntebetalning

9 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 9 INVESTERINGSKALKYL = Inbetalningar och Utbetalningar! Kap 12 Användbara METODER Pay-backmetoden (pay-off) (utan eller med kalkylränta och skatteeffekter) Nuvärdemetoden (Kapitalvärde = diff inbetalning/utbetalning = avkastning Om kapitalvärdet = 0 så är avkastningen = kalkylräntan Kapitalvärdekvoten = kapitalvärdet i förhållande till grundinvesteringen Differensmetoden: dyrast alternativet är mest lönsamt vid positiv differens Känslighetsanalysen: tre olika ekvationer; kolla närmsta värden i tabellerna (s 238!) Annuitetsmetoden~”nuvärdemetoden”; används vid lika stort inbetalningsöverskott Utbyteskalkylering; här används också annuitetsmetoden Internräntemetoden = högsta möjliga avkastning jämfört med kalkylräntan!

10 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 10 INVESTERINGSKALKYLERING Övningar och exempel; Gör känslighetsanalysen!

11 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 11 Kostnader och Intäkter Rörliga/Fasta Om Ditt val gäller volymer på något sätt!

12 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 12 Kostnader och Intäkter Direkta/Indirekta självkostnader Om Ditt val handlar om hur kostnaderna ska fördelas! Indirekta är omkostnader (fördelas med påläggs %) Skillnader/likheter i självkostnader i kommuner och privat verksamhet

13 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 13 Självkostnader i kommuner resp. privat verksamhet PrivatKommun Undre gränsÖvre gräns Bara interntÄven extern Samtliga kostnaderNödvändiga kostnader KalkylmässigaBokföringsmässiga Hur fördela?Vad ska med? VolymerStorlek på kostnader

14 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 14 Kostnader och Intäkter Sär/Sam Om Ditt val handlar om en förändring av något slag. Vad består förändringen av? Kan vara både rörlig och fast! (Om det handlar bara om volymer så är särkostnad = rörliga kostnad) SärINTÄKT – SärKOSTNAD = täckningsbidrag

15 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 15 KRITERIER Kostnadsriktighet Tidsriktighet Rättvisa (likställighet) Begriplighet

16 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 16 Kostnader och Intäkter KALKYLERING RESULTATPLANERING LÖNSAMHETSBEDÖMNING

17 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 17 Kostnader och Intäkter Täckningsbidrag/täckningsgrad SÄRINTÄKTER TB 1 efter produktens särkostnad men före avdelningen särkostnad TB 2 efter avdelningens särkostnad men före samkostnad

18 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 18 Kostnader och Intäkter Bara två variabler…! VOLYM (är en kvantitetsvariabel) PRIS (är en ”kvalitetsvariabel”)

19 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 19 Kostnader och Intäkter PRODUKTKALKYLERING Självkostnadskalkyl Ekvivalentkalkyl (kostnad per ekvivalenttal ) Påläggskalkyl Bidragskalkyl…

20 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 20 …används utöver … enstaka volym eller prisförändringa (bästa resultat) också vid ”lönsamhetsbedömning”… …vid ledig kapacitet (totalt TB) …vid trång sektor/sektion (bästa TB) …flera produkter/konkurrerande produkter (optimalt TB)

21 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 21 Ekonomi i landstingsverksamhet; intern planering och styrning Lektion 2 8/4Styrmedel och mätning; Styrningens möjligheter/problem, mål och mått(1,5 TIM) Exempel: Landstinget i Västmanland(0,5 TIM) Exempel: (Fler exempel den 6/5) Exempel från statlig verksamhet: Se ”Effektivitet och styrning i statliga myndigheter ” Studentlitteratur 2006 (Red: Modell, Grönlund)

22 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 22 Ekonomi i landstingsverksamhet; intern planering och styrning Ekonomistyrningens SYFTE och FORM Möjligheter och Problem Mål och Mått

23 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 23 Vad ingår i en ekonomistyrningsmodell? Styrningens struktur Styrningens processer Prestationsmätningssystem Styrkort Styrformer och styrfilosofi Relation till andra områden såsom organisation och externredovisning

24 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 24 Ekonomistyrningens syfte Företagsekonomiskt perspektiv – inte samhällsekonomiskt Modellen är ursprungligen framtagen för vinstdrivande organisationer Ekonomistyrningsmodeller har väglett organisationsförändringar i kommuner, landsting och andra offentliga organisationer Ekonomistyrningen syftar till att åstadkomma förändrat beteende –Vad är troligt (what is likely)? –Vad är önskvärt (what is desired)? –”What gets measured gets done” –”What you measure is what you get”

25 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 25 Beteendeeffekter Val av styrningsmetoder får effekter för mätning, uppföljning, utvärdering, beteende, personalnöjdhet etc.: effekten är det viktiga! Effektivitet allmänt kriterium: för mycket mätning och för mycket information minskar effektiviteten För mycket betoning av t ex budget kan ge negativa beteendeeffekter Motivera och skapa delaktighet

26 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 26 Ekonomistyrningens mål Att få individerna i organisationen att handla i linje med målen för organisationen som helhet = målkongruens Att styra beteendet genom att belöna och uppmuntra beslut och beteenden som är målkongruenta/undvika suboptimering Medel för samordning och kommunikation Tydliggöra förväntningar Decentralisering av ansvar

27 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 27 Styrningens grundproblem Att balansera intressen och hantera målkonflikter ”Delen tycker alltid att den är viktigare än helheten” Reducera komplexiteten – hitta rätt faktorer att basera organisationsstyrningen på –En del kommer att tycka att det är orättvist Motivationsaspekter Olika individer har olika drivkrafter Arbetsgivaransvar – stimulera vissa individer, begränsa andra

28 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 28 Styrformer Direktstyrning Programstyrning Beteendestyrning Målstyrning/Prestationsstyrning Kulturstyrning Franchisestyrning Vald styrform skall säkerställa att beteendet påverkas i rätt riktning

29 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 29 Styrningspyramiden Modell som avbildar en organisation i tre nivåer Antar att organisationen är hierarkisk (vilket väl alltid stämmer) Strategisk planering Verksamhetsstyrning Aktivitetsstyrning Verksamhetsstyrningen kan sägas vara länken för att genomföra strategierna Problem, beslut och information olika på olika nivåer

30 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 30 Strategisk planering Dra upp riktlinjer och länka samman organisationens kompetenser med krav, önskemål och potential i omvärlden Marknadsföring Omvärldsanalys Övergripande riskbedömningar Effektivitetsfokus

31 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 31 Organisationens omvärld - makromiljö Omvärldsbevakning Makromiljö –politiska förutsättningar –demografi/befolkningsprofil –ekonomiska förutsättningar –kulturella förutsättningar (livsstil, värderingar) –teknologiska förutsättningar

32 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 32 Organisationens omvärld - mikromiljö Mikromiljö/handlingsmiljö: intressenter –patienter/kunder –leverantörer –anställda –lokal opinion –media –ägare/beställare Mer eller mindre förutsägbara faktorer

33 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 33 Verksamhetsstyrning Verksamhetsområden som tilldelats/definierats i den strategiska planeringen Knyter samman strategisk planering och aktivitetsstyrning Typisk fråga här: ska bemanningsföretag anlitas?

34 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 34 Verksamhetsplanering Nedbrytning av de övergripande strategiska planerna till enhetsnivå Viktigt forum för kunskapsutbyte Här gör man t ex: –Cost-/Benefitanalys –Nollbasgranskning (zero-based review) Tidshorisont; några år

35 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 35 Aktivitetsstyrning Ansvarar för att utföra redan bestämda aktiviteter på ett effektivt och produktivt sätt Rapporterar till verksamhetsstyrningen Produktivitetsfokus Arbetsuppgifterna här är mycket olika de som hanteras i den strategiska planeringen – jfr. individers drivkrafter och önskemål

36 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 36 Ansvarsredovisning Bygger på att en lämplig ansvarsfördelning finns Delegering av ansvar av en del av organisationens övergripande mål För delegering krävs: –Eget mål –Mätbar prestation –Möjlighet att påverka Påverkbarhetsprincipen är central i all ansvarsredovisning

37 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 37 AktivitetStrategisk planering VerksamhetsstyrningAktivitetsstyrning Betoning i styrningsprocessen Mycket planering, mindre uppföljning Planering och uppföljning Mycket uppföljning, begränsad planering Källa för data som används Extern för att kartlägga omvärlden, bred bas av källor Strategisk planering och aktivitetsstyrningen Intern, från verksamhets- styrningen AggregeringsgradHögGanska högLåg TidshorisontLång – flera årNågot årKort Typ av data som används ÖvergripandeBlandatVälspecificerade KaraktärOregelbundenRytmiskKontinuerlig NoggrannhetLägreRelativt högHög

38 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 38 Strategisk planeringVerksamhetsstyrningAktivitetsstyrning Köp av dotterbolag i Frankrike Hyra av ny lagerlokalMaskinunderhåll Börja sälja på InternetLansera en ny hemsida Löpande uppdatering av information på hemsidan Starta försäljning i USA Beslut om distribu- tionsstrategi i USA Säkerställa att varumärkesexponeringen är adekvat hos återförsäljaren Starta en akutklinikByta tidsboknings- system Operativ vårdverksamhet Beslut om att börja tillverka en ny bilmodell Byte av underleverantör Uppföljning av leveransprecision Flytt av produktion till annat land Upphandling av transporter Specificerade produktionsaktiviteter

39 PSB Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 39 Ansvarsenheter Kostnadsenhet/kostnadsansvar –Standardkostnadsenhet (prestationer kvantitativt) –Bedömningskostnadsenhet (allmän bedömning) Resultatenhet; resultatansvar; d v s intäkter - kostnader (”fiktiv” eller ”verklig” enhet) Balansräkningsenhet d v s lönsamhetsansvar; innebär ansvar för kapitalbindning

40 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 40 Internpriser Grundprincip: marknadspris, frihet att välja leverantörer utanför organisationen Men: kvalitetskrav, begränsad tillgång Kostnadsbaserad prissättning Kostnad + pålägg Marknadspris - rabatt Förhandlingar – vid ledig kapacitet Marginalprissättning – men vems köp är på marginalen?

41 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 41 Internpriser Internpriserna skall bidra till att: –Varje ansvarsenhet i eget intresse vidtar åtgärder som är bra för organisationen som helhet –Med andra ord: ge beslut som är målkongruenta –Resultatmätningen blir så bra som möjligt Internprissystemet bör vara lättförståeligt och lättadministrerat för att vara effektivt Påverkar vinstfördelning, resursfördelning och utvärdering För låga priser leder till överkonsumtion

42 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 42 Typiska styrproblem Administration och support –Svårt mäta resultat –Bristande målkongruens Forskning och utveckling (FoU/R&D) –Svårt mäta resultatet (dock nya patent, nya produkter etc.) –Oftast ej möjligt att kontrollera på årsbasis Skilj mellan effektivitet (effectiveness) och produktivitet (efficiency)

43 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 43 Strategisk styrning (av t ex sjukhus) SWOT Kartlägga resurser och kompetenser Fastställa strategi –Patientgrupper –Utbud –Specialisering –Tillväxt –Analys av makro- och mikromiljö

44 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 44 Marknadsföring (av t ex sjukhus) ”Kundsegment” Verksamhetens varumärke/image Varför marknadsföra? –Jfr. förskjutning i valmöjligheter och maktrelationer sedan några decennier tillbaka Marknadsföringens budbärare Marknadsföringens målgrupp (intressenter)

45 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 45 Styrmedel: Budgetens syften Kommunikation Motivera chefer att upprätta planer Informera chefer om vad som förväntas av dem Åstadkomma ett åtagande från cheferna Åstadkomma en standard för bedömning av verkligt resultat Resursfördelning Samordna organisationens aktiviteter Lagstadgad i kommuner och landsting

46 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 46 Budgetprocessen Traditionellt: planering (resultatplan), samordning, kontroll Senare: också för motivation (kommunikativt redskap, ”träning” i ekonomisk tänkande för chefer…) En budget som inte påverkar handling är en dålig budget! Budget viktigare i offentlig verksamhet eftersom det inte finns någon marknad som reglerar utbud och efterfrågan Top-down och bottom-up

47 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 47 Budgetformer Fast vs. rörlig budget; i förväg fastställt samband mellan kostnadsnivå och produktionsnivå/-volym Rullande budget; organisationen befinner sig i en ständig budgeteringsprocess Rambudgetering Reviderad budget (men spelregler ändras) Behovsbaserad budgetering Prestationsbudgetering Uppräkning av förra årets budget

48 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 48 Behöver vi budgetera? Diskutera!

49 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 49 Behöver vi budgetera? Diskutera! Budget låser upp tankarna Minskar flexibiliteten Konstlad periodindelning Kan leda till osolidariskt avdelningstänkande Benchmarking som alternativ

50 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 50 Några funderingar till sist… Fundera över och diskutera: –Vem har tillgång till informationen? –Hur distribueras den? –Vilket fokus har informationen? –Vilken rytm präglar informationsgivningen? –Åtgärdsorientering (proaktiv, reaktiv) –Vilken information mörkas? –Hur presenteras informationen?

51 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 51 Några ord om… roller, byråkrati, attityder och makt Styrning av sjukvården som en tjänste eller kunskapsorganisation? (Diskutera)

52 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 52 Tjänsteorganisationer Tjänster är personalkrävande Kvaliteten är svår att värdera Unika inslag i “tjänsteproduktionen” Patienten/Kunden deltar - patientkontakten viktig Delegering av ansvar är ofta en viktig framgångsfaktor Tjänster kan vara lågkvalificerade och högkvalificerade, jfr. kunskapsorganisationer

53 Kunskapsorganisationer Svårt att mäta utfall/resultat, t ex av undervisning Olika från gång till gång Traditionellt sett stor frihet för de professionella (t ex. präster, läkare, professor) att inte behöva rapportera hur de använder sin tid Marknadsföringsaktiviteterna inte skilda från ”produktionen” Ofta mindre utvecklade rutiner för budget och strategisk planering

54 Själv- utvärdering? (diskutera) Svårare – kvalitet är upplevelsebaserad Ska vi själva utvärdera eller ska vi ta in någon annan? Sjukhusets service från kundens/patientens perspektiv –Kärnservice –Periferiservice –Kundens upplevelse av servicen Om man inte är nöjd - ”rösta med fötterna…”: om sådan möjlighet föreligger

55 Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 55 Mätning av sjukvård Stor andel personalkostnader: människan är oftast lättrörlig och attraktiv Utbildningskostnader för nyanställda Kompetensutveckling ”Det osynliga kontraktet” (motivation) Hur kan humanistiska/mjuka värden mätas? Arbetstillfredsställelse Enbart (ekonomisk) resultatmässig bedömning omöjlig och olämplig, jfr. sjukhusens samhällsuppgift (hur ska detta hanteras när ekonomin styrs med företagsekonomiska modeller?) Resultatstyrning och medicinska bedömningar skall hanteras separat - ”dubbla styrningssystem”

56 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 56 Redovisning av tid? (diskutera) Ledningsinstrument (Management by Numbers) Vilken nedbrytningsnivå? Ger information om arbetsmiljön Kvantitativa data Beteendeeffekter Vilken kvalitet har data? Sjukfrånvaro och dess kostnader

57 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 57 Valfrihet (diskutera) Allt vanligare i offentlig verksamhet Variation i utbud - variation i efterfrågan Hur värderar patienten/kunden tjänsten (”rösta med fötterna”)? Resultat –Ekonomiskt –Upplevt –Medicinskt –”A satisfied patient may end up a dead one, and not knowing that the professional quality of the service which he received was poor” (John Övretveit) –Allmänt ökat intresse för resultatmätning

58 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 58 Makt i organisationer Många definitioner av begreppet makt En individs förmåga att styra och påverka en annan individs beteende ”Platta organisationer” – finns de? Och hur ser maktstrukturen då ut? Makt kan visa sig i många sammanhang: –Att hålla en presentation –Att skriva en rapport –Att undanhålla information –Att vara med i en ledningsgrupp Byråkratikritik –Förmodad låg produktivitet –Förmodad svag effektivitet –Förmodad svag flexibilitet (formalisering) –Förmodad bristfällig lyhördhet – kund-/patientorientering Varför är det så? Gäller det offentlig sektor eller alla stora organisationer?

59 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 59 Mätning och uppföljning ”Balanserade styrkort”

60 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 60 Balanserade styrkort Mycket vanligt i svenska industriföretag och offentliga organisationer under 1990-talet och framåt: osäker utveckling Styrkort kan ses som en paketering och implementering av ekonomistyrningstänkande Ger fokus och inriktning på verksamheten Gör organisationen delaktig med personalen involverad i arbetet Breddar mätningen Uttrycker vad man tycker är viktigt och vill satsa på Ger en samlad bild av organisationen Används som grund för feedback och belöning

61 PSermant Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 61

62 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 62 Fyra perspektiv Finansiellt (igår: vad tycker ägarna?) Kund (idag: hur uppfattar kunden oss?) Process (idag: vad måste vi bli bra på?) Förnyelse och utveckling (imorgon: hur kan vi fortsätta att förbättra oss i framtiden?) Andra perspektiv, t ex medarbetarperspektiv och miljöperspektiv kan också vara med

63 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 63 Perspektiv Normalt fyra perspektiv Finansiellt perspektiv –Vinst, tillväxt, avkastningsmått, TB Kundperspektiv –Kundnöjdhet, lojalitet, nyrekrytering Internt perspektiv –Beläggningsgrad, frånvaro, effektivitet Framtids-/Utvecklingsperspektiv –Utbildning, investeringar, långsiktig marknadsföring

64 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 64 Vision Finansiellt perspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått Kundperspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått Processperspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått Förnyelse- och utvecklingsperspektiv Strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelmått

65 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 65 Varför styrkort? Skapar långsiktighet; även sådant som ger avkastning i framtiden mäts Visualiserar humankapital Visar hur immateriella investeringar kommer att ge avkastning i framtiden Kompletterar den finansiella mätningen Underlag för att diskutera prestation Lyfta fram strategisk funktion hos annars anonyma delar av organisationen Enkelt att förstå och förankra Förbättrad lönsamhet (?) Styrkortet ger stor frihet i utformningen Styrkort är inte främst ett sätt att sänka kostnader, utan ett sätt att ge verksamheten inriktning och stödja utveckling

66 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 66 Effekter av Styrkort

67 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 67 Delar i att ta fram ett styrkort Vision och strategi Identifiera processer/mätpunkter Bedöma mått Fastställa mått och styrkort Belöningssystem Genomförandet är enklare i en organisation med tydlig struktur och erfarenhet av mätning och belöningssystem

68 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 68 Vision och strategi Styrkortet Förslag på mått Verksamhetskartläggning Perspektiv kund, finansiellt, internt, utveckling

69 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 69 Fällor i styrkortsarbete För många mått Styrkortet uppdateras ”Fastnar” i måtten Systemet resurskrävande och otympligt Ovana vid att mätas och belönas Organisationen ej delaktig Ej seriöst menat Kritik mot styrkort –stark tro på att människor kan styras med incitament. Denna kritik torde inte uppkomma när inga eller små belöningar är kopplade till måluppnåelse –Endast ett sätt att få hästen att springa snabbare –Ensidig ideologi: ”Du kan bara förändra sådant du kan mäta”

70 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 70 Vision och strategi Konkurrensfördel: vad är vi bra på jämfört med våra konkurrenter? Vill vi växa i framtiden, och i så fall hur? SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) Kritiska framgångsfaktorer Hur bedömer vi tyngdpunkten i vår verksamhet och hur samspelar delarna? Vad vill vi att varumärket står för? Vision och strategi måste vara möjliga att genomföra Ledstjärna för organisationen, t ex vid nyanställningar

71 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 71 Verksamhetskartläggning/ Värdekedjeanalys Verksamheten gås igenom och kartläggs Lämpliga mätpunkter identifieras Personal intervjuas Bruttolista med mått tas fram (många förslag på mått) Förslag på mätpunkter bedöms (och blir färre)

72 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 72 Kriterier för mått, vad är viktigast? (diskutera) Relevanta Mätbara Giltighet: mäter det som de ska mäta Påverkbarhet Tydlighet Effektivitet Deltagande i utformningen Koppling till verksamhetsidén Risk att flera mått mäter samma sak

73 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 73 Typer av mått; vilka är viktigast? (diskutera) Finansiella mått; billiga och enkla att ta fram Kvantitiva Kvalitativa; viktiga för att komplettera finansiell mätning men kostar mer = inte för många Absoluta mått (90% nöjda kunder) och relationsmått I förväg – efteråt Individuellt – grupp Hårda – mjuka mått Interna – externa mått Variation för att få en mångsidig mätning Varför används måttet? Måste förklaras

74 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 74 Exempel på mått Kund-/Patient-tillfredsställelse Personalomsättning Kundklagomål Handläggningstid Förbättringsförslag Hur uppfattas vi av kunderna-klienterna- marknaden-patienterna (attitydundersökning)

75 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 75 Styrkort för Idrotts- och föreningsverksamhet Kund Nöjd Kund Index (NKI) - bad NKI – motionscentraler/gym NKI – isanläggningar NKI - föreningar Känner göteborgarna till oss? Antal exponeringar i media Medarbetare /utveckling Nöjd Medarbetar Index (NMI) Tid för kompetensutveckling Individuella utvecklingsplaner Antal förslag (inlämnade/genomförda) Antal studiebesök/benchmarkingtillfällen Frånvaro Rörlighet Ekonomi / uppdrag Kostnad / besök / anläggningstyp Kostnad / uthyrd timma / anläggningstyp Verksamhet / processer Uthyrda timmar Öppettimmar i verksamheter öppna för allmänheten Antal besök i verksamheter öppna för allmänheten Hur ser våra samarbetspartners på oss?

76 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 76 Styrkort bibliotek Kund Nöjd kund-index Utbud Bemötande/service Tillgänglighet – öppettider Besöksfrekvens Medarbetare/utveckling Nöjd medarbetar-index Personalomsättning Sjukfrånvaro Utbildningstid Kompetensindex Utvecklingssamtal / utvecklingsplan Verksamhet/processer Beställningstider Utlåningstider Kravrutiner Samarbetsindex Ekonomi Balanserad budget Personalkostnader Investeringar Inköp Lokalkostnader Utbildningskostnader Personaltäthet Datortäthet

77 Parment Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 77 Styrkort sjukhus/geriatrikklinik


Ladda ner ppt "PSB 2008-04-01Ekonomi och Styrning i offentlig verksamhet. Kurskod 722g39 1 Ekonomi; kommunal verksamhet intern kalkyl och redovisning) och i jämförelse."

Liknande presentationer


Google-annonser