Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson"— Presentationens avskrift:

1 Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson niclas.johansson@skl.se

2 Den ekonomiska regleringen -Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun -Skatteväxling -Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet -Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen -Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

3 Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting -Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin -Från och med år 2012 när garantinivån i inkomstutjämningen är densamma i kommuner och landsting (115 procent) innebär detta att landstingets intäkter minskar lika mycket som kommunernas ökar. -Alla kommuner måste skatteväxla -Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader -Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket -(Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

4 Inkomstutjämning -Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. -Den länsvisa skattesatsen uppgår till 95% resp. 90% av 2003 års medelskattesats för kommunerna resp. landstingen. För de kommuner och landsting som betalar en avgift (skattekraft över 115 procent) är den länsvisa skattesatsen 85% av medelskattesatsen. -För varje län sker en justering för skillnader i huvud- mannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar i den egna eller andra kommuner/landsting.

5 Länsvis skattesats i Jönköpings län KommunernaLandstinget Medelskattesats 200320,6410,52 95/90 procent19,619,47 Skatteväxlingar i länet3,83-3,83 Skatteväxlingar i riket4,16-4,16 Skillnad-0,330,33 Länsvis skattesats19,289,80

6 SkattekraftGaranti 115%Underlag utj.Länsvis sk.Ink.utj. Kr/invIndexKr/inv ProcentKr/inv Riket184 686100,0212 389 Aneby166 53390,2212 38945 85619,288 841 Eksjö178 45296,6212 38933 93719,286 543 Gislaved170 74692,5212 38941 64319,288 029 Gnosjö173 97694,2212 38938 41319,287 406 Habo175 26394,9212 38937 12619,287 158 Jönköping178 88196,9212 38933 50819,286 460 Mullsjö168 21391,1212 38944 17619,288 517 Nässjö167 92290,9212 38944 46719,288 573 Sävsjö158 59285,9212 38953 79719,2810 372 Tranås164 04788,8212 38948 34219,289 320 Vaggeryd168 22091,1212 38944 16919,288 516 Vetlanda169 01091,5212 38943 37919,288 363 Värnamo178 49096,6212 38933 89919,286 536 Landstinget173 82494,1212 38938 5659,803 779 Inkomstutjämning år 2012 (prognos)

7 Sammantaget små intäktsskillnader efter inkomstutjämningen!

8 SkattekraftSkatteintäktInk.utjSumma Kr/inv Mkr Aneby166 533333924252,7 Eksjö178 452357684257,0 Gislaved170 7463418342512,4 Gnosjö173 976348774254,1 Habo175 263351744254,6 Jönköping178 8813586742554,5 Mullsjö168 213336884253,0 Nässjö167 9223368942512,5 Sävsjö158 5923171084254,6 Tranås164 047328974257,7 Vaggeryd168 220336884255,6 Vetlanda169 0103388742511,2 Värnamo178 4903576742514,0 Landstinget173 824-348-77-425-144,0 Skatteväxling 2012, exempel 20 öre

9 Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen - Betänkande i april 2011 - Har remissbehandlats - Troligen proposition i mars och riksdags-beslut innan sommaren - Förslag kan börja gälla år 2013 Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Karlstad Ledamöter Björn Sundström (huvudsekreterare) Tomas Johansson Daniel Ramse (31/3-11) Sekretariat

10 Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny kostnadsutjämning, kr/inv Sollentuna-1 766 Malå1 777 Lidingö-1 691Vingåker1 830 Lund-1 200Ödeshög1 874 Täby-1 191Nordanstig2 012 Järfälla-1 105Skinnskatteberg2 085 Stockholm-957Grästorp2 092 Partille-943Ljusnarsberg2 096 Lomma-860Vilhelmina2 215 Nacka-856Ydre2 258 Danderyd-839Högsby2 479

11 Förändring av kostnadsutjämningen i Jönköpings län med förslaget, kr/inv TotaltBarnomsorgIFOÄldreoms.Hälso o-sj. Aneby1 451174848-459 Eksjö266-116598-32 Gislaved30333244-365 Gnosjö26532680-181 Habo1 558750696-36 Jönköping-47246164-242 Mullsjö1 667577657-50 Nässjö85292191-272 Sävsjö1 384706881-92 Tranås1 0752781125-176 Vaggeryd562528420-242 Vetlanda518387392-76 Värnamo-439-4210-332 Landstinget-735

12 Kostnadsutjämningens delmodeller

13 Kostnadsutjämning för äldreomsorg -Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar också mest i utjämningen till följd av stora skillnader i andelen äldre mellan kommunerna. -Den genomsnittliga standardkostnaden uppgår preliminärt till 9 292 kr/inv år 2012. Denna bestäms av kommunernas sammantagna kostnader enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

14 Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården -Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen -Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr -Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. -Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat -Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

15 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, nuvarande system -Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. -Aktuella indikatorer (240 grupper) -Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) -Kön (man/ kvinna) -Civilstånd (gift/ ogift) -Yrkesbakgrund -Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

16 Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen? -Stora skillnader i åldersstrukturen -Av 1 000 kommuninvånare är: - 113 i Knivsta 65+ år - 304 i Pajala 65+ år -181 i Riket 65+ år

17 Största avdrag respektive bidrag i nuvarande utjämning för äldreomsorg, kr/inv. Nykvarn-5026Dorotea11232 Håbo-4731Sorsele8273 Knivsta-4575Åsele8126 Värmdö-4428Ragunda7968 Botkyrka-4304Bjurholm7328 Haninge-4126Överkalix7155 Upplands-Bro-4067Härjedalen6891 Tyresö-4054Pajala6694 Huddinge-3986Strömsund6411 Salem-3953Bräcke6170

18 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, kommitténs förslag -Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. -Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, 80-89 och 90+. -Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: -Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. -Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. -Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och +1140 kr/inv. -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

19 Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny äldreomsorgsmodell, kr/inv Dorotea-867Överkalix1622 Lycksele-667Haparanda1155 Ragunda-627Pajala958 Östra Göinge-554Övertorneå928 Orsa-503Ydre915 Aneby-459Nordanstig906 Bengtsfors-434Vilhelmina783 Arjeplog-431Kramfors729 Markaryd-430Tanum698 Mark-405Robertsfors696

20 Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Jönköpings län med kommitténs förslag, kr/inv Bidrag/avgift 2011 Bidrag/avgift Förslag 2011 Differens Aneby16161156-459 Eksjö30192986-32 Gislaved311-55-365 Gnosjö-941-1123-181 Habo-3086-3123-36 Jönköping184-59-242 Mullsjö-428-479-50 Nässjö23252052-272 Sävsjö26452552-92 Tranås28252648-176 Vaggeryd541298-242 Vetlanda18021725-76 Värnamo1269936-332

21 Hemsjukvårdens effekt på kostnads- utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån prel. kostnadsutj. 2012 Hemsjukvårdens andel av standardkostnad idagB/A hemsjkv idag Hemsjukvårdens andel av standardkostnad i framtiden B/A hemsjkv i framtidenFöränd B/A kr/inv Riket268043200 Aneby 312445016925 Eksjö 3669858915759 Gislaved 28113453218 Gnosjö 251-17404-28-11 Habo 171-97277-155-58 Jönköping 272443973 Mullsjö 267429-3-2 Nässjö 3447655212044 Sävsjö 3447655312145 Tranås 3578957414253 Vaggeryd 288204653313 Vetlanda 320525148230 Värnamo 310424996725

22 Problemet -Kostnaderna (räknat i kr/inv) ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. -Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård -Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet -Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner

23 Nationella samordnarens förslag -Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) -Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet -Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård -Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping -Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

24 Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: –Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) –Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

25 Andelen av befolkningen i den vårdtunga gruppen i riket åren 1999-2008, samt andelarna som ingår i gruppen genom huvud- eller bidiagnos.

26 Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008

27 Hemsjukvårdens betydelse för kostnadsutjämningen för Jönköpings läns landsting (kr/inv, 2011) Standard- kostnad Bidrag/ avgift B/A förslag Rikssnitt18757 Jönköping19211454-263 Utjämning för hälso- och sjukvård Effekt av kommunalisering hemsjukvård NuPå sikt Nuvarande utjämning-6-10 Med förslaget+4+6

28 Sammanfattning av den ekonomiska regleringen -Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft -Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen -Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling -Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna!


Ladda ner ppt "Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson"

Liknande presentationer


Google-annonser