Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson"— Presentationens avskrift:

1 Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson

2 Den ekonomiska regleringen -Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun -Skatteväxling -Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet -Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen -Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

3 Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting -Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin -Från och med år 2012 när garantinivån i inkomstutjämningen är densamma i kommuner och landsting (115 procent) innebär detta att landstingets intäkter minskar lika mycket som kommunernas ökar. -Alla kommuner måste skatteväxla -Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader -Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket -(Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

4 Inkomstutjämning -Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. -Den länsvisa skattesatsen uppgår till 95% resp. 90% av 2003 års medelskattesats för kommunerna resp. landstingen. För de kommuner och landsting som betalar en avgift (skattekraft över 115 procent) är den länsvisa skattesatsen 85% av medelskattesatsen. -För varje län sker en justering för skillnader i huvud- mannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar i den egna eller andra kommuner/landsting.

5 Länsvis skattesats i Jönköpings län KommunernaLandstinget Medelskattesats ,6410,52 95/90 procent19,619,47 Skatteväxlingar i länet3,83-3,83 Skatteväxlingar i riket4,16-4,16 Skillnad-0,330,33 Länsvis skattesats19,289,80

6 SkattekraftGaranti 115%Underlag utj.Länsvis sk.Ink.utj. Kr/invIndexKr/inv ProcentKr/inv Riket , Aneby , , Eksjö , , Gislaved , , Gnosjö , , Habo , , Jönköping , , Mullsjö , , Nässjö , , Sävsjö , , Tranås , , Vaggeryd , , Vetlanda , , Värnamo , , Landstinget , , Inkomstutjämning år 2012 (prognos)

7 Sammantaget små intäktsskillnader efter inkomstutjämningen!

8 SkattekraftSkatteintäktInk.utjSumma Kr/inv Mkr Aneby ,7 Eksjö ,0 Gislaved ,4 Gnosjö ,1 Habo ,6 Jönköping ,5 Mullsjö ,0 Nässjö ,5 Sävsjö ,6 Tranås ,7 Vaggeryd ,6 Vetlanda ,2 Värnamo ,0 Landstinget ,0 Skatteväxling 2012, exempel 20 öre

9 Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen - Betänkande i april Har remissbehandlats - Troligen proposition i mars och riksdags-beslut innan sommaren - Förslag kan börja gälla år 2013 Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Karlstad Ledamöter Björn Sundström (huvudsekreterare) Tomas Johansson Daniel Ramse (31/3-11) Sekretariat

10 Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny kostnadsutjämning, kr/inv Sollentuna Malå1 777 Lidingö-1 691Vingåker1 830 Lund-1 200Ödeshög1 874 Täby-1 191Nordanstig2 012 Järfälla-1 105Skinnskatteberg2 085 Stockholm-957Grästorp2 092 Partille-943Ljusnarsberg2 096 Lomma-860Vilhelmina2 215 Nacka-856Ydre2 258 Danderyd-839Högsby2 479

11 Förändring av kostnadsutjämningen i Jönköpings län med förslaget, kr/inv TotaltBarnomsorgIFOÄldreoms.Hälso o-sj. Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Landstinget-735

12 Kostnadsutjämningens delmodeller

13 Kostnadsutjämning för äldreomsorg -Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar också mest i utjämningen till följd av stora skillnader i andelen äldre mellan kommunerna. -Den genomsnittliga standardkostnaden uppgår preliminärt till kr/inv år Denna bestäms av kommunernas sammantagna kostnader enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

14 Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården -Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen -Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr -Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. -Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat -Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

15 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, nuvarande system -Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och Aktuella indikatorer (240 grupper) -Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) -Kön (man/ kvinna) -Civilstånd (gift/ ogift) -Yrkesbakgrund -Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

16 Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen? -Stora skillnader i åldersstrukturen -Av kommuninvånare är: i Knivsta 65+ år i Pajala 65+ år -181 i Riket 65+ år

17 Största avdrag respektive bidrag i nuvarande utjämning för äldreomsorg, kr/inv. Nykvarn-5026Dorotea11232 Håbo-4731Sorsele8273 Knivsta-4575Åsele8126 Värmdö-4428Ragunda7968 Botkyrka-4304Bjurholm7328 Haninge-4126Överkalix7155 Upplands-Bro-4067Härjedalen6891 Tyresö-4054Pajala6694 Huddinge-3986Strömsund6411 Salem-3953Bräcke6170

18 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, kommitténs förslag -Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. -Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, och Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: -Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. -Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. -Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och kr/inv. -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

19 Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny äldreomsorgsmodell, kr/inv Dorotea-867Överkalix1622 Lycksele-667Haparanda1155 Ragunda-627Pajala958 Östra Göinge-554Övertorneå928 Orsa-503Ydre915 Aneby-459Nordanstig906 Bengtsfors-434Vilhelmina783 Arjeplog-431Kramfors729 Markaryd-430Tanum698 Mark-405Robertsfors696

20 Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Jönköpings län med kommitténs förslag, kr/inv Bidrag/avgift 2011 Bidrag/avgift Förslag 2011 Differens Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo

21 Hemsjukvårdens effekt på kostnads- utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån prel. kostnadsutj Hemsjukvårdens andel av standardkostnad idagB/A hemsjkv idag Hemsjukvårdens andel av standardkostnad i framtiden B/A hemsjkv i framtidenFöränd B/A kr/inv Riket Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo

22 Problemet -Kostnaderna (räknat i kr/inv) ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. -Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård -Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet -Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner

23 Nationella samordnarens förslag -Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) -Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet -Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård -Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping -Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

24 Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: –Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) –Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

25 Andelen av befolkningen i den vårdtunga gruppen i riket åren , samt andelarna som ingår i gruppen genom huvud- eller bidiagnos.

26 Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008

27 Hemsjukvårdens betydelse för kostnadsutjämningen för Jönköpings läns landsting (kr/inv, 2011) Standard- kostnad Bidrag/ avgift B/A förslag Rikssnitt18757 Jönköping Utjämning för hälso- och sjukvård Effekt av kommunalisering hemsjukvård NuPå sikt Nuvarande utjämning-6-10 Med förslaget+4+6

28 Sammanfattning av den ekonomiska regleringen -Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft -Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen -Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling -Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna!


Ladda ner ppt "Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson"

Liknande presentationer


Google-annonser