Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Aktuella kommunal- ekonomiska frågor Umeå den 21 april 2010 Niclas Johansson SKL.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Aktuella kommunal- ekonomiska frågor Umeå den 21 april 2010 Niclas Johansson SKL."— Presentationens avskrift:

1 1 Aktuella kommunal- ekonomiska frågor Umeå den 21 april 2010 Niclas Johansson SKL

2 VP 2010: Sveriges ekonomi – ”vintern är över, våren är här” -Regeringen ser ljust på framtiden -Svensk BNP beräknas öka med 2,2 procent i år och hela 4 procent nästa år enligt regeringens prognos. -En gynnsam utveckling av produktion och efterfrågan medför att läget på arbetsmarknaden förbättras. -Sysselsättningen (i timmar) väntas stiga med 1,3 procent 2011 och arbetslösheten vänder nedåt.

3 Regeringens mfl bedömning av BNP-tillväxt

4 4 Sverige Exporten utgör mer än hälften av BNP

5 5 Global konjunktur Tvärstopp följt av stabilisering! -Finanskrisen utlöste kollaps i världshandeln… -…som dock har börjat att återhämta sig -Världshandeln ligger fortfarande långt under nivåer före krisen

6 Världshandelsvolymen, t.o.m. nov 2009, säsongrensade värden

7 BNP-tillväxt , procentuell volymförändring

8 Bra förutsättningar för svensk tillväxt

9 Offentligt finansiellt sparande 2009, procent av BNP.

10 Rekordhögt hushållssparande Procent av disp. inkomst Eget sparande 1,01,92,95,68,36,35,74,94,6 Avtalspensioner, PPM 6,26,47,26,76,56,0 Sparkvot 7,28,310,112,314,812,3 11,710,910,6

11 11 Sverige Barometrarna vänder

12 Försörjningsbalans Hushållens konsumtion2,13,83,52,82,5 Offentlig konsumtion1,50,50,3 0,5 Staten2,6-0,1-0,8-1,0-0,5 Kommunsektorn1,00,70,60,8 Fasta bruttoinvesteringar1,47,77,16,96,0 Lagerinvesteringar*1,40,20,0 Export5,07,36,8 6,3 Import7,17,36,96,66,3 BNP (kalenderkorrigerat) 2,24,03,93,23,0 Regeringens prognos över försörjningsbalans, åren 2010–2014 Procentuell volymförändring

13 Jämförelser BNP Procentuell förändring av BNP (kalenderkorrigerat) BP10 –5,10,33,14,2 VP10 -4,9 2,24,03,9 SKL februari -4,3 3.32,73,0 - Ekonomin har utvecklats starkare - Återhämtningen har kommit tidigare - Hushållens konsumtion betydligt högre - Investeringstillväxten uppreviderad

14 Dock en viss nedåtrisk……

15 Antal personer varslade om uppsägning

16 Regeringens bedömning av arbetsmarknadsläget

17 Regeringens prognos över produktivitet och timlön

18 Nyckeltal Arbetade timmar (kalenderkorrigerat)-0,11,31,51,41,3 Sysselsatta-0,50,71,31,21,0 Arbetskraft0,40,30,4 0,3 Arbetslöshet (% av arbetskraften)9,28,98,07,36,7 Timlön2,32,52,93,33,4 KPI1,31,62,22,7 KPIX2,00,71,11,62,0 Offentligt finansiellt sparande (% av BNP)-2,1-1,00,41,32,2 Tabell 3. Nyckeltal Procentuell förändring om ej annat anges

19 Arbetslöshetens utveckling Regeringen tror nu på en lägre nivå och snabbare återhämtning!

20 Årlig procentuell förändring av timlönerna

21 Kapacitetsutnyttjande i industrin

22 Arbetsmarknadsgap – arbetade timmar och potentiella timmar

23 Skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring VP, apr 20101,01,93,34,14,415,5 ESV, mars 20102,01,72,93,24,114,7 SKL, feb 20101,41,71,93,84,614,1 SKL, april 2010?????? Tabell 4. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring - Sysselsättningsfallet dämpas 2010, antal arbetade timmar ökar Ökningstakten i skatteunderlaget tilltar - Den största skillnaden i prognoserna gäller utvecklingen Regeringen räknar med en större ökning av arbetade timmar och timlöner. Därtill beräknas pensionsinkomsterna att bli högre.

24 Real ökning av skatteunderlag i ett lite längre perspektiv

25 Statens tillskott 25 November 2008 (regeringens krispaket) inget till kommunerna April 2009 (VÅP09) tillskott 7 mdkr 2010 och 5 mdkr 2011 September 2009 (BP10) tillskott 10 mdkr 2010, inget 2011

26 Trots krisen: Resultat 2009 för sektorn 11,7 + 2,8 miljarder = 14,5 miljarder 1.Krismedvetande 2.Skatteunderlagsprognosen förbättras från april till december med knappt 3 miljarder. 3.På grund av lägre sjukskrivningstal minskade AFAs premie med drygt 5 miljarder 4.Återbetalning från SKL 1 miljard 5.Finansnettot ökar dessutom med ytterligare 4 miljarder 6.Reavinster 7.85 procent av kommunerna klarade balanskravet

27 Kommunernas resultat vid olika antaganden om volymförändring

28 Landstingens resultat vid olika antaganden om volymförändring

29 I stora drag: Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting upphör – inga nya pengar Sänkt skatt för pensionärer Höjda flerbarnstillägg Satsning på sommarjobb och sommarskola Tillfällig satsning på Västra Götalandsregionen. 500 platser inom yrkesvux, yrkes- högskola och högskoleplatser. Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre Yrkeslegitimation för lärare, förskollärare, mentorer samt lektorer. Vårproposition 2010

30 Pengar till sektorn i VP10 -Nivån på det generella stadsbidragen ligger fast enligt BP10. Som tidigare aviserats tillförs anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning 5 Mdr från 2011 (jämfört med 2009), varav 3,5 till kommunerna och 1,5 till landstingen. -Sommarjobb i kommuner, landsting och ideella föreningar, 100 mkr. (Arbetsförmedlingen) -Anslaget för sommarskolor utökas med 20 mkr för att fler ska kunna få slutbetyg. -Kompensation för minskade skatteintäkter till följd av sänkt skatt för pensionärer i höstens budgetproposition, 5 miljarder. -Tillfälligt stöd till Västra Götaland för jobb, tillväxt och omställning.

31 Övrigt  I vårpropositionen 2010 saknas uppgifter om den kommande gymnasiereformens finansiering - Någon förhandling mellan regeringen och SKL om gymnasieskolans finansiering till följd av gymnasiereformen 2011 har ännu inte ägt rum. Det finns därför inte fog för några kommande statliga neddragningar till följd av reformen

32 32 Sektorn förändras: -Lagen om valfrihetssystem, LOV, from Ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som innebär att from är det obligatoriskt för landstingen att ha vårdval inom primärvården

33

34 Andel köpt verksamhet år 2008

35 Ny utredning  Stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Regeringen har beslutat om direktiv (dir. 2010:29) till en utredning. Utredningen ska analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, t.ex. avseende det kommunala balanskravet. Not. Torsdagen den 25 mars utsågs Clas Olsson, tidigare chefsekonom vid SKL, till särskild utredare.

36 Kommittédirektiv: slutbetänkande senast den 15 september Att främja stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln -Se över balanskravet -Regelverket i den kommunala redovisningen -Stabilisering av intäkterna över en konjunkturcykel (utan att krav finns på särskilda statsbidrag) -Ev. Kommunstabiliseringsfond -SKL : Kan balanskravet gälla under längre tid? -Kan man avsätta egna medel? -Ingen oproportionerlig inskränkning av det kommunala självstyret.

37 Utjämningskommittén.08 Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet Slutbetänkande senast 30 april 2011

38 Den kommunala skatteutjämnings- utredningen 1925 “Det kan nu möjligen göras gällande, att tiden borde vara mogen för att bringa reformspörsmålet beträffande skatteutjämningen ur världen.” Utredaren Carl W U Kuylenstierna

39 Utjämningskommittén.08 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Jörgen Johansson (C), Arboga Nina Lundström (FP), Sundbyberg Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Årjäng

40 Inkomstutjämning Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.

41 Kostnadsutjämning Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnads- utjämningen och öka stabiliteten. Utvärdera de förändringar som genomfördes Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.

42 Övriga frågor Bör strukturbidraget förändras eller avvecklas? Finns det specialdestinerade statsbidrag som i stället bör ingå i det generella statsbidraget? Oförhindrad att göra andra analyser inom ramen för uppdraget. Beakta konsekvenserna för utjämningssystemet av reformer i övrigt. Vid behov lämna förslag till hur bidrags- och avgiftsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av kommitténs förslag ska hanteras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2011

43 BOGRGYIFOÄOADMSumma Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuprod. kommuner Övriga, > inv Övriga, inv Övriga, < inv September 2007: Slutbetänkande 2005 års…

44 Vinnare och förlorare Störst negativ förändring kr/invStörst positiv förändring kr/inv Liding ö H ö gsby1 895 Danderyd F ä rgelanda1 781 Sollentuna Kinda1 753 Solna Gullsp å ng1 745 T ä by Aneby1 672 Nacka -985Tors å s1 625 Stockholm -980Robertsfors1 622 Sundbyberg -876Nordmaling1 580 Vellinge -663Ljusnarsberg1 525 Upplands V ä sby-649Essunga1 512

45 Avgifter och bidrag i utjämningssystemet (2007)

46 Framtidens utmaning Slutrapport från Programberedningen för välfärdsfinansieringen

47 47 Programberedningen för välfärdsfinansieringen Huvuddragen En samhällsekonomisk kalkyl med två alternativ för välfärdstjänsternas volymutveckling fram till år 2035 Demografi (oförändrad ambition per åldersgrupp) Demografi plus 1 procent (motsvarande tidigare utveckling) Finansieringen i fokus. Ingen beskrivning av verksamheterna. Programberedningen är överens om att vi på lång sikt står inför utmaningar vad gäller finansieringen av det offentliga åtagandet.

48 48 Programberedningen för välfärdsfinansieringen Antalet 85+ åren

49 Antalet invånare år samt demografisk försörjarkvot (20-64/totalbefolkningen)

50 Total volymutveckling av verksamheterna Demografi resp demografi samt jämförelse med faktisk tidigare utveckling. Index 2010=100

51 Varför utvecklas volymen mer än demografin? Nya uppgifter och åtaganden från staten Högre ambitionsnivå i kommunen Högre förväntningar från medborgarna

52 52 Total kommunalskatt Demografi resp demografi plus 1 %, procent Cirka 200 mdkr 2035

53 53 Effekter av olika åtgärder ÅtgärdMdkr 2010 Skattesats, % 1 års tidigare inträde på arbetsmarknaden**80,47 1 års senare utträde från arbetsmarknaden**60,35 Effektivisering med 3 %211,25 Avgift för mat inom gymnasieskolan10,07 En kraftig höjning av barnomsorgstaxan40,24 En kraftig höjning av äldreomsorgstaxan30,19 En höjning av slutenvårdsavgiften till 120 kr per vårddag00,02 Ökad sysselsättning bland dagens utrikes födda**80,50 Höjning av matmomsen till 25 %251,50 Höjning av momsen med 1 procentenhet100,60


Ladda ner ppt "1 Aktuella kommunal- ekonomiska frågor Umeå den 21 april 2010 Niclas Johansson SKL."

Liknande presentationer


Google-annonser