Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PROGNOSTISERING AV KOMPETENSBEHOV Heidi Backman 20.3.2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PROGNOSTISERING AV KOMPETENSBEHOV Heidi Backman 20.3.2009."— Presentationens avskrift:

1 PROGNOSTISERING AV KOMPETENSBEHOV Heidi Backman

2 Prognostiseringen av kompetensbehov o ger en vision om framtida förändringar i arbetslivet, om arbetsuppgifter i olika yrkesgrupper och om den kompetens som krävs i olika yrken o kan utnyttjas när examina, utbildningsprogram, examensgrunder, läroplaner och undervisning utvecklas o ger också information till dem som står inför studie- och yrkesvalet och till arbetsplatser, som vill vara steget före o ger viktig bakgrundsinformation för prognostiseringen av kvantitativa utbildningsbehov o kallas ibland kvalitativ prognostisering, eftersom den har en kvalitativ karaktär, men resultaten kan ofta kvantifieras och klassificeras

3 Ett projekt för prognostisering av kompetensbehov (VOSE) Utbildningsstyrelsen genomför med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) ett riksomfattande tvåspråkigt projekt för prognostisering av kompetensbehov (VOSE) under tiden – Målet är att utveckla en nationell modell för prognostisering av kompetensbehov. Modellen ska omfatta Prognosmetoder Prognosprocesser Prognosnätverk Ett system för informationsförmedling

4 Prognosmodellen ska gälla yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning utbildning för unga och vuxna behov på kort, medellång och lång sikt

5 De viktigaste åtgärderna inom projektet Kartläggning av metoder som använts i Finland och EU under de senaste tio åren Utveckling av en prognostiseringsmodell Utveckling av ett verktyg för realtidsprognostisering i social media (arbetsnamn Prognos 2.0). Modellen och verktyget utvecklas och testas av två piloter En finsk pilot inom byggbranschen En svensk pilot inom social- och hälsovården Resultat från de två pilotbranscherna rapporteras våren 2011

6 METODER Foredata Oy

7 Metoder i Finland, t.ex. TKTT ammattibarometri (Egentliga Finlands TE-central) Klusteriennakointi, klusterprognostisering (en finsk specialitet) Baronetti (Utbildningsanordnare i Satakunta) SOTENNA (Social- och hälsovård) Yritysharava + Kotti (Östra Finlands TE-centraler)

8 Metoder inom EU Modeller i Storbritannien, Frankrike, Holland, Tyskland och Sverige beskrivs Den kvantitativa prognostiseringen är ofta nationell, prognostiseringen av kompetensbehov är ofta regional (Storbritannien, Holland). Också privata aktörer finns (Storbritannien, Frankrike) I Frankrike och Storbritannien görs inom centraladministrationen regelbundna studier av yrkens kvalifikationskrav Arbetsgivarnas roll är central inom vuxenutbildningen och kompetensbehoven (staten finansierar) Delfoi- och scenariemetoderna används allmänt samt förfrågningar, intervjuer, statistik- och litteraturanalys. Klusterprognostiseringen är en finsk specialitet Arbetsgivarförfrågningar görs av varierande slag och i hög grad utgående från nutida brister i kunnandet Kön ingår i några länders prognostisering Andra länder har inte ESF-finansierad prognostisering

9 Den svenska piloten Social- och hälsovård Kartläggning av prognosresultat, undersökningar, aktörer, nätverk och projekt (våren 2009) Piloten och ett nätverk bildas våren 2009 – T.ex. Edu Vuxen, Sifko, Sydkusten, Folkhälsan, Kompetenscentret, Esbo stad, branschgrupp inom yrkesutbildningen,högskolorna. Idrottsorganisationer Arbetsseminarier Utveckling och testning av prognosmodell, metod, verktyg Resultat maj 2011 STM i VOSE:s styrgrupp, Stakes i VOSE:s samarbetsgrupp Kontakt skapas till utbildningskommissionen samt till Norra Karelens ESF-finansierade Sotenna-projekt och andra finska projekt

10 PROGNOSTISERING I REALTID I SOCIALA MEDIER ? Prognos 2.0 Heidi Backman

11 SOCIALA MEDIER (socialt nätverk eller webb 2.0) En ny kultur för produktion och användning av information En medieform som är tillgänglig för alla Innehållet produceras huvudsakligen av användarna (eng. user/community generated content) Innehållet produceras tillsammans, kollaborativt, med öppen källkod (eng. open source) Samma person kan både konsumera och producera innehåll. Användarna är inte bara konsumenter, utan aktiva aktörer. Tröskeln att publicera och producera information är låg Informationen sprids direkt och innehållet granskas i regel inte före publiceringen

12 Öppen källkod eng. open source datorprogram där källkoden är tillgänglig för alla eller för många att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera.datorprogramkällkoden Användaren kan anpassa programmet enligt sina behov. I allmänhet erbjuds sådana förändringarna tillbaka till den ursprunglige upphovsmannen, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen. Arbetet görs av ett antal personer, organisationer och företag som koordinerar sitt arbete via Internet.Internet

13 Upphovsrätten i de sociala medierna Bara material, som man har rättigheterna till, kan användas och spridas. Tolkningen av upphovsrätten håller på att förändras: Creative Commons Det finns upphovsrättsliga licenser som befrämjar spridning och kollaborativ utveckling av textdokument och delning av material. Alla kan förändra och sprida verk så länge licensen bibehålls och alla som bidragit tillskrivs sin upphovsrätt.upphovsrättsliglicens Wikipedia använder GNU Free Documentation License (GFDL eller GNU FDL). Linux har utvecklats med öppen källkod med en GPL-licensLinux Läs mer, t.ex. Hietanen, Oksanen, Välimäki, Sosiaalisen median tekijänoikeuskysymyksistä ensimmäinen opas suomalaisille, Tampereen yliopistoSosiaalisen median tekijänoikeuskysymyksistä ensimmäinen opas suomalaisille

14 Sociala nätverk Individerna bildar nätverk (fi. verkosto, yhteisö, eng. community) i sociala medier. En ny kultur och kommunikation utvecklas i nätverken som formar samhället. T.ex. Facebook – från början för universitetsstuderande, nu en nätgemenskap för 160 milj. människor (jan 2009). Växer snabbast av alla sociala nätverk. Facebook MySpace – ett nätverk i hög grad för yngre med musikintresse MySpace IRC-Galleria – populärt nätverk för finländska unga IRC-Galleria LinkedIn – en nätverkstjänst för professionella LinkedIn Ning – en tjänst för mindre nätverk Ning Berusad.org, x3m:s community – communityn för finlandssvenska unga Andra sociala medietjänster, t.ex. Blogger ja Twitter (bloggtjänster) BloggerTwitter Wikipedia (öppen encyklopedi Wikipedia Flickr, YouTube (bild- och videotjänster) FlickrYouTube Second Life, Habbo Hotel (virtuella världar) Second Life

15 De sociala nätverken har olika karaktär Användare vill ofta hålla arbetsliv och privatliv åtskiljs. Detta är inte (ännu) möjligt på Facebook eller MySpace. Ning, som möjliggör olika nätverk, kan därför fungera bättre för t.ex. undervisning eller professionella ändamål. Nätgemenskaperna är reklamfinansierade. En reklamfri miljö kan byggas upp i vissa av nätverken.

16 Webb verktyg Webb 2.0-verktygen möjliggör att gemenskaper kan skapas på nätet och att innehåll kan delas enkelt, öppet och i allmänhet gratis Tim O'Reillys begrepp webb 2.0 avser de verktyg, den teknologi, som de sociala medierna utnyttjar. Sådana verktyg är t.ex. wiki, blogg, podcast, RSS-flöden, taggning Wiki wiki betyder snabbt på hawaianska. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. I praktiken behövs kontroll och begränsningar för att förhindra spamning. Taggning innebär att man märker något med ett kategoriserande begrepp, dvs att man klassificerar. Taggningen skapar en slags metadata.

17 Forskning om sociala medier i Finland Lietsala, Katri & Sirkkunen, Esa: Social Media: Introduction to the tools and processes of participatory economy. Hypermedialaboratorio. Tampereen yliopisto 2008 (painettu kirja ja wiki),Social Media: Introduction to the tools and processes of participatory economypainettu kirjawiki Melakoski, Cai & Sirkesalo, Sohvi & Tirronen & Helena (TAMK): "Himottaa, mutta pelottaa?" - Suomalaisen sisältötuotantoalan näkemyksiä osallistumistaloudesta ja sosiaalisesta mediasta (pdf)Melakoski, Cai & Sirkesalo, Sohvi & Tirronen & Helena (TAMK): "Himottaa, mutta pelottaa?" - Suomalaisen sisältötuotantoalan näkemyksiä osallistumistaloudesta ja sosiaalisesta mediasta (pdf) Salmenkivi, Sami & Nyman, Niko: Yhteisöllinen media ja muuttuva markkinointi 2.0, Talentum 2007 Erkkola, Jussi-Pekka: Sosiaalisen median käsitteestä. Lopputyö. Medialaboratorio, Taideteollinen korkeakoulu (pdf)Sosiaalisen median käsitteestäpdf Hietanen, Oksanen, Välimäki, Sosiaalisen median tekijänoikeuskysymyksistä ensimmäinen opas suomalaisille, Tampereen yliopistoSosiaalisen median tekijänoikeuskysymyksistä ensimmäinen opas suomalaisille Kalliala, Eija & Toikkanen, Tarmo: Sosiaalinen media opetuksessa. Finn Lectura, Teoksen verkkoversio.Teoksen verkkoversio

18 En prognosmetod inbyggd i en databas på UBS server med en mekanism som ger en realtidsanalys Ett dynamiskt, flexibelt, modulärt gränssnitt LinkedIn Ning, FB … Ensti OPH.fi Olika fronter, sociala nätverk, plattformer, som verktyget lanseras på för att nå målgrupperna smidigt och för att uppnå en snabb process t.ex. En kartlägg- ning av prognos- metoder Användarna producerar kunskapen Prognos ett verktyg för en användarskapad realtidsprognostisering Övrig info

19 Möjligheter Snabbhet, realtid, informationen föråldras inte. En låg tröskel och god tillgänglighet. Möjlighet att nå stora mängder användare. Prognostiseringen får en genomskinlighet Förenar metod, processer, nätverk och informationsförmedling Användarna kan registreras och identifieras, vilket möjliggör att materialet kan grupperas enligt t.ex. olika användargrupper, region, språkgrupp, bransch, yrke, utbildningsområde, utbildningsnivå Tjänsten kan göras mångspråkig. Internationalisering möjlig? Kan globala behov beaktas?

20 Fler möjligheter Ett dynamiskt, flexibelt, modulärt gränssnitt möjliggör att material från olika källor kan förenas Prognosresultat om kvantitativa utbildningsbehov och resultat om kompetensbehov Kort- och långsiktiga utbildningsbehov Ungdoms- och vuxenutbildning Uppgifter om olika utbildningsstadier, utbildningsområden, branscher, språkgrupper Kvalitativ information kan kvantifieras enligt en klassificering av kompetensbehov. Helt kvalitativ information kan också samlas in, t.ex. svaga signaler, Delfoi, scenarier Taggning kan möjliggöra klusterbildning av prognosmaterial enligt en officiell klassificering. Klustren utgör då metadata. Information kan visualiseras och olika alternativ kan simuleras Olika moduler kan byggas till

21 Hur täckande blir resultatet? Alla branscher är inte välrepresenterade i sociala medier. Hur får vi tillförlitlig information? Risk för lobbning och spamning. Kan vi garantera att industrihemligheter inte sprids? Hur upprätthålla användarnas intresse så att materialet hålls up to date? Tjänsten måste beakta också användarnas intressen Lansering och marknadsföring Tjänsten måste regelbundet förnyas Är myndigheter redo att öppna för total genomskinlighet? Juridiska hinder? Krav på reklamfria miljöer? Att agera i sociala medier håller dock på att bli lika viktigt som att agera gentemot traditionella medier. UBS finns redan i Second Life. Upphovsrättsfrågor kan begränsa. Hinder för det tekniska förverkligandet. UBS ITK-arkitektur och kommunikationsstrategi Finansieringen? Resurser för upprätthållandet För innovativt? För utmanande? Risker och hinder

22 Generations Online in Sydney Jones, Susannah Fox, PEW INTERNET & American Life Project Online teens (12-17) Gen Y (18-32) Gen X (33-44) Younger Boomers (45-54) Older Boomers (55-63) Silent Genera- tion (64-72) G. I Genera- tion (73+) All Online Adults Use social networking sites 65 %67 %36 %20 %9 %11 %4 %35 %

23 Prognos 2.0 – en tidtabell 1)Ett allmän koncept våren 2009 Riskerna och möjligheterna samt metodkartläggningen beaktas 2)En konceptplan hösten 2009 Köptjänst, samarbete eller anställd person 3)Tjänsten planeras och utvecklas vidare 2010 I samarbete med piloterna och nätverk 4)Resultat maj 2011 Pilotbranscherna

24 Konceptplaneringen En ansvarig, arbetsgrupp, piloter Möten, arbetsseminarier Metod, klassificering, webb 2.0-verktyg, socialt nätverk Vad önskar användarna? Hur hantera riskerna? Finns redan något liknande? Lansering Namn

25 Kontaktperson för den svenskspråkiga delen i VOSE Undervisningsrådet Heidi Backman VOSE:s projektchef Ulla Taipale-Lehto VOSE:s projektassistent Seija Saari (talar svenska)


Ladda ner ppt "PROGNOSTISERING AV KOMPETENSBEHOV Heidi Backman 20.3.2009."

Liknande presentationer


Google-annonser