Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket. Studie- och yrkesorientering Vad gör Skolverket inom området? Allmänna råd Regeringsuppdrag Kvalitet i studie-

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket. Studie- och yrkesorientering Vad gör Skolverket inom området? Allmänna råd Regeringsuppdrag Kvalitet i studie-"— Presentationens avskrift:

1 Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket

2

3 Studie- och yrkesorientering Vad gör Skolverket inom området? Allmänna råd Regeringsuppdrag Kvalitet i studie- och yrkesvägledningen BRUK Utbildningsinfo – webbplats för elever, föräldrar och vägledare

4 Allmänna råd

5 Skolverkets utvärderingar Regeringsuppdrag, Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005 Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan 2007

6 Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005 Beskrivning och utvärdering av vägledningen inom det offentliga skolväsendet – hur den genomförs och är organiserad Enkät och statistik Resultat: Minskade resurser för vägledning i grundskolan Hälften av grundskolorna har utbildade vägledare Ojämn verksamhet Kommunernas styrning svag

7 Granskning inom grundskolan 2006 Syfte att kartlägga vägledningens kvalitet i grundskolan Skaffa en fördjupad bild av skolans studie- och yrkesorientering Sammanfattande resultat: Avsaknad av mål för studie- och yrkesvägledningen, centralt och lokalt i kommunen Ingen systematisk uppföljning eller utvärdering av verksamheten Resursfördelningen varierar stort Svagt samarbete mellan skola – arbetsliv Svagt samarbete med gymnasieskolan Studie- och yrkesvägledning viktigt – men diskussion och planering saknas

8 Allmänna råd Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Ett allmänt råd utgår från en lag eller författning. Råden anger hur man bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden ska följas såvida skolan inte kan visa att den uppfyller bestämmelserna på annat sätt. Gäller kommuner, landsting och staten då de är huvudmän för skolverksamhet

9 Styrdokument Skollagen Läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 (förordningar) Förordning om kommunal vuxenutbildning (2002)

10 Skolformer Den obligatoriska skolan Gymnasieskolan Vuxenutbildning

11 Råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden Studie- och yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov

12 Struktur Inledning Styrning och ledning Personal och kompetens Skolan och arbetslivet Information och vägledning

13 Studie- och yrkesorientering Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och omfattar all personal i skolan.

14 Studie- och yrkesorientering Studie- och yrkesorientering innefattar information och vägledning om utbildningsvägar och arbetsliv. Eleven ska få möjlighet att i undervisningen utveckla kunskaper om detta och få egna upplevelser av hur arbetslivet fungerar.

15 Studie- och yrkesvägledning Vägledning handlar om att stödja eleven i att själv utforska, identifiera och formulera sina intressen och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studievägar och yrken.

16 Styrning och ledning På såväl kommun- som skolnivå bör det finnas system och rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesorienteringen, resultaten av uppföljningar och utvärderingar användas till att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen och till en genomtänkt resursfördelning.

17 Styrning och ledning Rektorn bör ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesorienteringen blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval, tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesorienteringen är fördelat och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorienteringen samt i samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesorienteringen ska genomföras, följas upp och utvärderas.

18 Personal och kompetens Det är viktigt att rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja övriga personalgrupper, studie- och yrkesvägledaren nära samarbetar med lärarna så att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen, kompetensutvecklingsbehovet inom skolans studie- och yrkesorientering fortlöpande kartläggs och analyseras,

19 Personal och kompetens Det är viktigt att… personalen har kompetens när det gäller behörighets- och urvalsregler såväl till gymnasieskolan som till vidare studier och har kunskaper om arbetslivet samt att personalen inom särskolan, gymnasiesärskolan och särvux har kompetens och får kompetensutveckling så att de särskilt kan uppmärksamma elevernas möjligheter när det gäller fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

20 Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskaper inom området.

21 Skolan och arbetslivet Det är viktigt att eleven får möjlighet att möta yrkesverksamma vuxna och ställas inför olika uppgifter i arbetslivet, skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter att ta med sig inför kommande studie- och yrkesval, skolan organiserar studie- och yrkesorienteringen så att elever med funktionsnedsättning får erfarenheter från arbetslivet,

22 Skolan och arbetslivet Det är viktigt att… undervisningen bidrar till att utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter, elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt att undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar.

23 Information och vägledning Det är viktigt att studie- och yrkesorienteringen innefattar vägledningssamtal där eleverna ges möjlighet att ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval, bidrar till att elevernas studie- och yrkesval baseras på en balans mellan personliga intressen, preferenser och förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden, leder till att eleverna lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval,

24 Information och vägledning Det är även viktigt att organiseras så att informationsinsatserna når alla elever och att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när eleverna behöver den samt bedrivs så att personalen vid information och vägledning ser till de specifika behoven hos en elev med funktionsnedsättning och till elevens möjligheter till framtida studier och yrken. studie- och yrkesorienteringen i den obligatoriska skolan är utformad på ett sådant sätt att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan och om vilka val inom den obligatoriska skolan som kan ha betydelse för vidare studier,

25 Information och vägledning Det är även viktigt att eleverna i gymnasieskolan får information om valmöjligheter i form av inriktningar och kurser samt om vilka konsekvenser ett byte av studieinriktning och kurser medför, eleverna inom och sökande till vuxenutbildningen får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sitt studiemål samt att den individuella studieplanen ges en central roll vid vägledning i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen.

26 Opartisk vägledning Studie- och yrkesorienteringen ska vara opartisk. Eleven ska kunna lita på att studie- och yrkesorienteringen inte styrs av olika särintressen t.ex. när en viss föreslagen utbildning har en organisatorisk koppling till den skola som eleven går i eller till företag och organisationer som skolan samarbetar med.

27 Framgångsfaktorer Tydlig styrning på alla nivåer Att studie- och yrkesorientering blir hela skolans uppdrag Mer forskning

28 Vinster med detta Eleverna gör mer hållbara val, färre avhopp Eleverna blir mer motiverade Individ och samhälle

29 Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar

30 Utveckla kvalitet i studie- och yrkesvägledning Uppdraget: Skall avse grundskolan och elevernas val till gymnasieskolan. Särskola och särvux, övergången till vuxenliv och arbetsliv Samtidigt bör den metodutveckling som sker, kunna överföras till gymnasieskolan och även i vuxenutbildningen

31 Bakgrund Kvaliteten ska höjas och verksamheten kvalitetssäkras med tydliga mål och planer. Helhetssyn inom skolan och samverkan mellan olika personalgrupper och omgivande samhället och arbetslivet. Process under elevernas hela grundskoletid, ökat behov - komplext utbildningssystem, snabba förändringar på arbetsmarknaden och internationalisering. Metodutveckling - integrering i undervisning, praktisk arbetslivsorientering individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal.

32 Kvalitet i SYV- från person till funktion Utvecklings- samtal och IUP - F-9 Kvalitets- redovisning - Rektors ansvar Arbetslaget -Samverkan mellan olika personalgrupper SYV- väglednings -samtalet Eleven i fokus Tydliga mål och samsyn i SYV Samverkan med samhälle och arbetsliv Kunskaper och kompetenser Syo integrerad i undervisningen Prao som ger egna konkreta erfarenheter Väl underbyggda val inför gymnasiet

33 Lärande exempel grundskola skolor/kommuner Start 2007 våren Pågår under 2007 – 2008 (2009)

34 Lärande exempel – särskola och särvux Övergången till vuxenliv och arbetsliv 11 skolor/kommuner Start 2007 hösten Pågår

35 Lärande exempel 2007

36 Utvecklingsområden inom Syv uppdraget: Mål och planer för kvalitetsutveckling av studie och yrkesvägledning Helhetssyn inom kommunen och skolan Samverkan inom skolan mellan olika personalgrupper Samverkan sker med omgivande samhället och arbetslivet. Annorlunda nytänk i planerat utvecklingsarbete med eventuell forskningsanknytning. Integrering av studie och yrkesvägledning i undervisningen Information och vägledning ger underlag till elevernas gymnasieval Praktisk arbetslivsorientering, ger eleverna egna konkreta erfarenheter Utvecklingssamtal. Individuella utvecklingsplaner som underlag till val

37 Lärande exempel grundskola Botkyrka Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och arbetslagen. Utveckla innehåll och former kring undervisning av studie- och yrkesvägorienteringen. Länka samman entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning, till att genomsyra utbildningen i våra skolor. Ekerö Mål och planer för kvalitetsutveckling för studie- och yrkesvägledare Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter Andra innovativa idéer och metoder i studie- och yrkesvägledning Falköping Helhetssyn på vägledning utifrån ett entreprenörskapsperspektiv Falun Samverkan inom skolan mellan olika personalgrupper Information och vägledning som ger underlag till elevernas gymnasieval Arbetslivskontakter som ger eleverna konkreta erfarenheter Göteborg Att utveckla vägledningssamtalet via metoden samtalsanalys Att utifrån Vägledningscentrums (VLC) arbetsplaner utveckla och underlätta det arbete som sker ute på grund- och gymnasieskolorna. Att undersöka möjligheten att starta ett karriärcentrum för Göteborgare från 13 år, samarbete mellan andra vägledningsenheter och Vägledningscentrum Hallsberg Mål och planer för syo Samverkan kring syo mellan olika personalgrupper Studie- och yrkesvägledning och IUP Prao Samverkan med omgivande samhället Härjedalen Samverkan kring studie- och yrkesväglening Kumla Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning i kommunen Samverkan kring skola – arbetsliv Linköping Mål och planer för studie- och yrkesvägledning Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning i kommunen Ludvika Arbetslagsutveckling, Helhetssyn/Övergångar, Gruppvägledning/Pedagogiska rummet och Skola – Näringsliv Mark Skapa förutsättningar för elever att nå sina egna framtidsdrömmar genom att de är trygga i sig själva både vad det gäller kunskap om egna egenskaper, alternativa yrkesval inom arbetsmarknaden samt alternativa studievägar. Nacka Karriärutveckling för alla - förstärka och utveckla stödet till elever i Nackas skolor genom karriärutbildning, karriärinformation och karriärvägledning.

38 Lärande exempel 2008 Enköping Mål och planer för kvalitetsutveckling Gävle Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Götene Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Hudiksvall Mål och planer för kvalitetsutveckling Kinda Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Kungsör Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningen Lidköping Samverkan sker inom skolan mellan olika personlagrupper Luleå Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan Norrtälje Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningen Sundsvall Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter Upplands-Bro Integrering av studie- och yrkesvägledning sker i undervisningen Uppsala Praktisk arbetslivsorientering som ger eleverna konkreta erfarenheter Vingåker Information och vägledning som ger underlag till elevens gymnasieval Ystad Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och skolan

39 Vad gör de kommuner och verksamheter som utses till lärande exempel? Tar emot besök och svarar på frågor Bjuder på erfarenheter och kunskaper Dokumenterar sina utvecklingsarbeten på webben Utvecklingsarbetet följs upp, utvärderas, rapporteras Anordnar och medverkar i regional konferenser för att sprida kunskaper och erfarenheter. Ekonomiskt bidrag utgår till anordnaren

40 Stöd för kvalitetsutveckling Kompetensutveckling Konferenser Regional och lokal spridning Stödmaterial Webb-info

41 Kvalitet i studie- och yrkesvägledning

42

43 Uppdraget avslutas 36 Lärande exempel slutrapportering december Lärande exempel slutrapportering juni 2009 Skolverket redovisar till regeringen den 4 maj 2009

44 Självskattningsverktyget BRUK Vägledningsprocess

45 Kvalitetsarbete i praktiken Kvalitet - vad är det? Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar

46 Idén med BRUK …medvetenheten om hur det borde vara i förhållande till hur det verkligen är leder till utveckling

47 Kvalitetsarbete i praktiken

48

49 När? Målformulering Genomförande Bedömning av måluppfyllelse Pågående utvecklingsprocesser Starta utvecklingsprocesser Del i det systematiska kvalitetsarbetet Underlag till kvalitetsredovisningen

50 HITTA SAMBAND! HUVUDOMRÅDEN STRUKTURERAR TÄNKANDET

51 Strukturen i BRUK – Sammanfattande exempel Process Pedagogisk verksamhet (A) Vägledningsprocess (A8) Studie- och yrkesvägledning (A7.1) Kriterium 1-11 (för A7.1) Exempel på kriterium: ”Vi har tydliga mål för skolans studie- och yrkesvägledning.” Indikator Delområde Indikatorområde Huvudområde

52

53 Att arbeta med BRUK - Självskattning En beskrivning av vad som är tänkt att belysas med indikatorn Kriterier att skatta och ta ställning till Ett par tomma rader för kriterier som den egna verksamheten anser vara relevanta att komplettera med för att kunna skatta god kvalitet

54 Att arbeta med BRUK - Analys Diskussion Nulägesbedömning Åtgärder

55 Kvalitetsarbete i praktiken

56 Fundera och reflektera: Hur kan BRUK vara användbart i er verksamhet? –När? –Hur? –Möjligheter och utmaningar?

57 Komma igång med BRUK Verktyget BRUK hittar du på Skolverkets webbplats: Här hittar du också en utförlig BRUKsanvisning.

58 Utbildningsinfo.se

59 En webbplats som ska fungera som ett stöd vid val av skola och utbildning.

60 Varför Utbildningsinfo? Många aktörer slåss om elevernas uppmärksamhet – reklam i tidningar, direktutskick, radio, bussar, tunnelbana, webbplatser … Vem ska man tro på?

61 På elevens sida Neutral Fakta och inspiration Anpassat till målgruppen En bas att stå på

62 Innehåll, gymnasieskolan

63 Resultat och statistik Gymnasieskolan

64 Jämför utbildningar och skolor

65 De nationella programmen

66 Nyheter Skolans senaste kvalitetsredovisning och inspektionsrapport för grund- och gymnasieskolor

67 Nyheter, forts. Översättningar av information om gymnasieskolans nationella program inkl. arbetsmarknadsprognoser till 15 språk

68 Översättningarna

69 Valet efter gymnasieskolan Att kunna söka bland alla utbildningsformer Högskola KY/YH Folkhögskola Kompletterande utbildningar Påbyggnadsutbildningar

70 Nyhet: fritextsök i index

71 Nyhet: att söka efter en utbildning Direktlänk till anmälan på studera.nu för högskoleutbildningar.

72 Vad tycker eleverna? Jag blev jättearg när jag fick veta att den här sidan fanns. Jag hade velat ha den tillhands när jag skulle välja skola.

73 Inte så krångligt, lätt att förstå

74 Jäkla bra sida. De har ju lagt in allting.

75 Vad är då problemet…? Eleverna vet inte att sidan finns!

76 Kampanjer

77

78 Vi behöver er hjälp! Hjälp oss att sprida att webbplatsen finns till elever och föräldrar!

79 Skolverkets nyhetsbrev

80 Har du frågor eller synpunkter?


Ladda ner ppt "Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket. Studie- och yrkesorientering Vad gör Skolverket inom området? Allmänna råd Regeringsuppdrag Kvalitet i studie-"

Liknande presentationer


Google-annonser