Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvalitetsarbete i skollagen och i praktiken Implementering och kvalitetsförbättring Inger Börjesson, projektledare RUC 2011-05-05 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvalitetsarbete i skollagen och i praktiken Implementering och kvalitetsförbättring Inger Börjesson, projektledare RUC 2011-05-05 1."— Presentationens avskrift:

1 Kvalitetsarbete i skollagen och i praktiken Implementering och kvalitetsförbättring Inger Börjesson, projektledare RUC

2 Generella kvalitetsfaktorer  Trovärdighet  Förtroende  Pålitlighet  Kommunikationsförmåga  Inlevelseförmåga  Flexibilitet/snabbhet  Återställarförmåga  Samhällsansvar Kvalitetstänkande skola, Margareta Eriksson, GME Förlag AB,

3 Vem avgör vad som är kvalitet?  Brukarperspektivet - behov / förväntningar  Professionellas perspektiv - upplevelse av delaktighet, trivsel  Politiska perspektivet - hög produktivitet, god måluppfyllelse 3

4 Skolverkets definition av kvalitet Hur väl verksamheten: - uppfyller nationella mål - svarar mot nationella krav och riktlinjer - uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella - kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar 4

5 Hög kvalitet = ständig förbättring Kunskap om uppdraget och om nuläget Tolka mål och skapa kriterier Planera och genomföra Följa, analysera och lära Planera för förbättring 5 Utvärdering Uppföljning Åtgärder

6 Kvalitet och inflytande i ny skollag  Kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning  Kapitel 4 Kvalitet och inflytande  Kapitel 26 Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering 6

7 Ansvar på huvudmannanivå, kap 2+4  Övergripande ansvar för utbildningen och kvalitetsarbetet  Ansvar för personalens kompetens  Rutiner för klagomålshantering  Analysera variationer mellan skolors resultat och måluppfyllelse  Analysera likvärdigheten i skolornas bedömning och betygsättning 7

8 Ansvar på enhetsnivå, kap 2+4  Rektors och förskolechefs viktiga roll  Ansvar för att utbildningen utvecklas  Krav på inflytande och samråd  Rutiner för klagomålshantering  Systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete  System för kontinuerlig rapportering ”uppåt” 8

9 Ansvar på lärarnivå  Planera, genomföra och utvärdera undervisningen (kap 2)  Anmälningsplikt till rektor gällande elever i behov av särskilt stöd och vid kränkande behandling (kap 6)  Individuell utvecklingsplan (IUP) varje termin med skriftliga omdömen i alla de ämnen som eleven får undervisning i (kap 10)  Hålla utvecklingssamtal och skriva en individuell och framåtsyftande utvecklingsplan minst ett per termin - vid behov upprätta åtgärdsprogram (kap 10)  Sätta betyg (kap 10) 9

10 Kvalitet och inflytande, kap 4  Nationell nivå - tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning  Huvudmannanivå - systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen  Enhetsnivå - som ovan, rektor ansvarig, lärare och elevers medverkan, föräldrar möjlighet att medverka 10

11 Tidigare krav som nu försvinner  Kvalitetsredovisning  Skolplan  Lokal arbetsplan Istället  Krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete  Utökad inspektionsverksamhet  Fler nationella prov 11

12 Det systematiska kvalitetsarbetet  Ska riktas mot nationella mål och ha struktur, rutiner, processer och resurser  Ska dokumenteras – krav på lättillgänglighet och transparens  Åtgärder ska vidtagas då brister upptäcks eller klagomål framkommer  Skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål – krav på att informera om detta 12

13 Tillsyn m.m. Kap 26 Skolinspektionen  Starkt och tydligt lagstöd, kvalitetsgranskning regleras  Förtydligande och reglering av genomförandet - besök, tillträde, rätt till uppgifter  Ökade sanktionsmöjligheter vid tillsyn – lika för kommunala och fristående huvudmän 13

14 Kvalitetsgranskning  oberoende och självständig granskning och bedömning av kvaliteten i skolväsendet samt inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen  ska bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.  Ett skolämne eller ett särskilt problemområde Tillsyn & granskning 14

15 Kvalitetsarbetsgranskning kunskapsutveckling  I vad mån tar rektorn det övergripande ansvaret?  I vad mån är arbetet systematiskt? SkolnivåGrupp- nivå Individ- nivå Uppföljning Utvärdering Åtgärdsarbete 15

16 Varje skolas utveckling, Lgr 11 kap 1 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. 16

17 Uppföljning Situations- anpassad Planerad Fokusallt möjligtvissa faktorer Informations- insamling spontan, tillfällig upprepad, rutiner Bedömningomedelbaranalyserar och jämför Konsekvenssnabba korrigeringar bestående förbättringar 17

18 Utvärdering kräver mål och kriterier Att utvärdera innebär att granska och värdera utvalda delar av verksamheten gentemot överenskomna kriterier. Kriterier = indikatorer, kännetecken, synliga avtryck i verkligheten som tyder på god måluppfyllelse och som möjliggör en kvalitativ bestämning. 18

19 Målstyrningens idé Nationell nivå, läroplan Lokal nivå, pedagogisk planering Undervisningens innehåll 19

20 Processmål anger önskad utveckling Skolans mål är att varje elev: successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan… (Lgr 2011 kap 2.3) Kriterier/observerbara bevis: 1. Elev öppnar dialog med läraren om lektionens innehåll 2. Elev ställer frågor när han inte förstår 3. Elev söker stöd för sitt lärande hos kamrat 4. Elev föreslår alternativa tillvägagångssätt för sitt lärande 5. Läraren efterfrågar elevernas syn på undervisningens innehåll 20

21 En utvärderingsplan  Vad? särskilt utvalda delar av verksamheten  Varför ? för vem, behov, beställare  Hur? metoder, modeller  Vem ? vem deltar, vem ansvarar och genomför  När? nedskriven tidsplan med hålltider 21

22 Vad? Mål Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten Exempel på kriterier/indikatorer: 1. Flickor och pojkar visar lyhördhet för varandras synpunkter och förslag 2. Flickor och pojkar visar prov på gemensamma normer för beteende 3. Både flickor och pojkar framför synpunkter på verksamhetens innehåll 4. Pedagogerna efterfrågar flickors och pojkars syn på verksamhetens innehåll 22

23 Varför - kontroll eller utveckling?  Extern/yttre uppföljning och utvärdering Skolinspektionen, Skolverket, Internationella utvärderingar  Intern/inre uppföljning och utvärdering – självvärdering Vad och hur bestäms av de professionella, verksamhetens behov styr 23

24 Hur? En bred och nyanserad bild  Enkäter  Frågeformulär  Samtal och intervjuer  Självskattning  Dokumentanalyser  Observationer 24

25 Analysen – en lärandefas Självkritisk granskning och reflektion  Jämförelser: över tid, med andra  Tolkning och orsaksförklaringar  Problematiseringar  Åtgärdsförslag 25

26 Kvalitetsarbete i praktiken Var är vi ? nuläge, kartläggning, självvärdering, underlag Vart ska vi ? Uppdraget, målen Hur gör vi ? planera, pröva, erfara observera, dokumentera Hur blev det ? reflektera, värdera, nytt avstamp 26

27 Att förändra framgångsrikt  Väl förankrade modeller i den lokala organisationen  Rektor och lärare  Stödfunktioner; tydligt uppdrag, kommunicerade förväntningar, stöd 27

28 Kvalitetsverktyg - BRUK  Strukturkvalitet - yttre förutsättningar, resurser  Processkvalitet - det inre arbetet, hur vi jobbar  Resultatkvalitet - det vi uppnår med vårt arbete 28

29 Framgångskoncept  Enda sättet att förbättra resultatet är att förbättra undervisningen  Nationell framgång beror på förmågan att säkerställa att varje skola klarar av att ge hög kvalitativ undervisning till varje enskild elev  Kvaliteten på verksamheten är aldrig högre än kvaliteten på dess lärare Mc Kinsey & Company,

30 Att fundera och prata kring  Vilka underlag tas fram och vilka sammanställningar görs?  Hur, med vilka metoder analyserar och utvärderar ni?  Exempel på åtgärder som uppföljning och utvärdering lett fram till? Effekter av dessa?  Hur kan lokala pedagogiska planeringar ”användas” i ett lokalt förbättringsarbete? 30


Ladda ner ppt "Kvalitetsarbete i skollagen och i praktiken Implementering och kvalitetsförbättring Inger Börjesson, projektledare RUC 2011-05-05 1."

Liknande presentationer


Google-annonser