Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lärares lederskap i klassrummet och andra innsatser när skolan förebygger Katrineholm, 10.november 2010 Terje Ogden “Atferdssenteret – Unirand” Norwegian.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lärares lederskap i klassrummet och andra innsatser när skolan förebygger Katrineholm, 10.november 2010 Terje Ogden “Atferdssenteret – Unirand” Norwegian."— Presentationens avskrift:

1 Lärares lederskap i klassrummet och andra innsatser när skolan förebygger Katrineholm, 10.november 2010 Terje Ogden “Atferdssenteret – Unirand” Norwegian Center of Child Behavioral Development Universitetet i Oslo

2 Vad vill vi med skolan? Hur påverkar skolan elevernas inlärning och utveckling? Hur påverkar lärare elevernas inlärning och utveckling? Skolans förebyggande roll Ledarskap i klassrummet Socialt lärande i skolan

3 Hva skal förebyggas? Det vanligste är att förebygga drogmissbruk, psykiska hälsoproblem, kriminalitet, våld och aggressivt beteende i hem, skola och fritid Det vanligste är att förebygga drogmissbruk, psykiska hälsoproblem, kriminalitet, våld och aggressivt beteende i hem, skola och fritid Skolan skal också förebygge at elever inte misslyckas i skolan på grund av innlärningssvårigheter, motivationsbrist och beteendeproblem (våld och hot, skolk, mobbning) Skolan skal också förebygge at elever inte misslyckas i skolan på grund av innlärningssvårigheter, motivationsbrist och beteendeproblem (våld och hot, skolk, mobbning) Förebyggande innsatser: Förebyggande innsatser: –Situationsförebygging (”Target hardening”, ”Hot spot policing”) –Sosial och individuell förebygging (förebygga problembeteende, stärka social kompetens och individuella ressurser, kompensa- torisk undervisning).

4 Att förebygga = att bygga Att kartlegga och utveckla barn och ungdomars ressurser och talanger, Att kartlegga och utveckla barn och ungdomars ressurser och talanger, Att fremja barn och ungdomars kompetens för att mestra stress, motgång och kriser, Att fremja barn och ungdomars kompetens för att mestra stress, motgång och kriser, Redusera riskfaktorer för utveckling av problem, Redusera riskfaktorer för utveckling av problem, Hälsofrämjande åtgärder (matvanor, motion etc), Hälsofrämjande åtgärder (matvanor, motion etc), Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: –”coping” og ”resilience” –”Hjelp til självhjelp” – ”empowerment”.

5 Analys av förebyggande arbete ”TING HENGER I HOP”: Barn och ungas riskbeteende har över tid en tendens till att konvergera: alkohol och drogmissbruk, kriminalitet och psykiska problem, ”TING HENGER I HOP”: Barn och ungas riskbeteende har över tid en tendens till att konvergera: alkohol och drogmissbruk, kriminalitet och psykiska problem, GEMENSAMA RISKFAKTORAR: Det är ofta dom samma underliggande sociala och psykologiska processer som leder till utveckling av barn och ungas problem, GEMENSAMA RISKFAKTORAR: Det är ofta dom samma underliggande sociala och psykologiska processer som leder till utveckling av barn och ungas problem, FRAGMENTERADA INNSATSER: Det förebyggande arbetet föregår ofta innan isolerade problemområden (droger, kriminalitet, våld, mobbning, rökning, matvanor) och sektorer (skola, social barnavård, somatisk och psykisk helsa) FRAGMENTERADA INNSATSER: Det förebyggande arbetet föregår ofta innan isolerade problemområden (droger, kriminalitet, våld, mobbning, rökning, matvanor) och sektorer (skola, social barnavård, somatisk och psykisk helsa) HELHETLIG FÖREBYGGANDE: Det förebyggande arbetet bör riktas mot hela spekteret av problem och fokusera på dom felles underliggande risk-faktorene för att ha tilrekkelig kontinuitet, brädd och intensitet. HELHETLIG FÖREBYGGANDE: Det förebyggande arbetet bör riktas mot hela spekteret av problem och fokusera på dom felles underliggande risk-faktorene för att ha tilrekkelig kontinuitet, brädd och intensitet.

6 Verksamma elementer i förebyggande åtgärder Föreldrakompetens: Föreldrastöd, uppdragelsesfärdigheter, hemma- hos arbete, utvidgat hem-skola samarbete och att stärka föreldrarnas tillsyn med sina barn, Föreldrakompetens: Föreldrastöd, uppdragelsesfärdigheter, hemma- hos arbete, utvidgat hem-skola samarbete och att stärka föreldrarnas tillsyn med sina barn, Barn och ungas kompetens: Ge möjligheter för at lära sig färdigheter för att bemestra viktiga utvecklingsuppgifter, att ta bättre beslut, lösa problem, hävda sig, och utveckla en positiv självuppfatning, Barn och ungas kompetens: Ge möjligheter för at lära sig färdigheter för att bemestra viktiga utvecklingsuppgifter, att ta bättre beslut, lösa problem, hävda sig, och utveckla en positiv självuppfatning, Lärarkompetens: Pedagogisk kompetens, lädarskap i klassrummet, med verksamme regler och beskjeder samt utveckla positiva relationer och en god kommunikation med hela klassen, Lärarkompetens: Pedagogisk kompetens, lädarskap i klassrummet, med verksamme regler och beskjeder samt utveckla positiva relationer och en god kommunikation med hela klassen, Utveckla prosociala jamnåringsmiljö som förmedlar informell social kontroll, positiva rollmodeller, socialt accepterande och och vänskap. Utveckla prosociala jamnåringsmiljö som förmedlar informell social kontroll, positiva rollmodeller, socialt accepterande och och vänskap.

7 Verksamma elementer i förebyggande åtgärder Arbetsliv: Kontakt med arbetslivet med utplassering, arbetslivserfarenhet och yrkesutbildning, Arbetsliv: Kontakt med arbetslivet med utplassering, arbetslivserfarenhet och yrkesutbildning, Skola: Utveckla en skola som främjer båda den sociala och den ämnesmessiga kompetensen och som fremjer elevernas fysiska och psykiska hälsa (skolans klimat), Skola: Utveckla en skola som främjer båda den sociala och den ämnesmessiga kompetensen och som fremjer elevernas fysiska och psykiska hälsa (skolans klimat), Skolorganisationen: att förbettra samarbetsrelationer mellan lärare och skolledning, etablera gemensama normer och regler samt involvera föreldrarna, Skolorganisationen: att förbettra samarbetsrelationer mellan lärare och skolledning, etablera gemensama normer och regler samt involvera föreldrarna, Lokalmiljö: Involvera barn och ungdomar på et sådant sätt att dom får ansvar och innflytande, blant annat i skolan, i produktionsverksamhet och kulturella aktiviteter. Lokalmiljö: Involvera barn och ungdomar på et sådant sätt att dom får ansvar och innflytande, blant annat i skolan, i produktionsverksamhet och kulturella aktiviteter.

8 Den förebyggande universalmedisinen: Vänner

9 Att låta forskningen handleda praktiken a&n, nr.2, 2007 Låta forskningen handleda praktiken och anvenda program, metoder, och åtgärder som gennom utvärdering har visat sig vara värksamma, Det räcker inte med kasusstudier, anekdoter och brukarvärderingar – man måste ha mätbara resultatindikatorer som reduserad problembeteende, økad sosial kompetens och god hälsa.

10 Skolan förebygger Det är möjligt att skolan bäst tar tillvara sin förebyggande och hälsofrämjande insats genom att göra det den skall göra: främja elevernas lärande och utveckling genom skolorganisation, läroplan och pedagogisk praktik. Det är möjligt att skolan bäst tar tillvara sin förebyggande och hälsofrämjande insats genom att göra det den skall göra: främja elevernas lärande och utveckling genom skolorganisation, läroplan och pedagogisk praktik.

11 Skolebetyg, utbildning och risker Medel- betyg Årskurs 9 LågLåg/medelMedel/högHög Pojkar (N = ) 22%37%31%10% Flickor (N = ) 11%29%40%20% Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. Socialstyrelsen, Social rapport 2010

12 Skolebetyg, utbildning och risker Barn med låga betyg från grundskolan är en riskgrupp för framtida psykosociala problem, oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund, Allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder var 8-10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/höga betyg i alla socioekonomiska grupper, Bland barn med svaga skolprestationer är priviligerad social uppväxtbakgrund ingen betydande skyddsfaktor mot ogynnsam utveckling, Orsaker til dålige skolresultat kan vara individrelaterade, familje- relaterade, men också skolrelaterade. Socialstyrelsen, Social rapport, 2010

13 Kvinnor Låg betyg (Alla) Män Låg betyg (Alla) Narkotikamissbruk f.o.m. 20-årsdagen 3,6% (1,0)8,1% (3,2) Alkoholmissbruk f.o.m. 20-årsdagen 1,4% (0,4)8,6% (3,6) Lagförd för brott f.o.m. 15 årsdagen 20,9% (8,9)49,7% (28,6) Allvarlig kriminalitet f.o.m. 20-årsdagen 2,4% (0,5)12,5% (4,7) Tonårsförälder 10,1% (2,7)1,6% (0,6) Något ekonomisk bistånd vid 25 år 23,5% (7,3)14,5% (6,3) Lever på ekonomiskt bistånd vid 25 år 5,0% (1,1)4,8% (1,7) Förekomst av psykosociala problem i betygsgruppen ”låg” (Barn födda )

14 Barn som växer upp i samhällets vård Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med ekonomiskt bistand har mycket höga risker för ogynnsam utveckling över tid. En hög förekomst av ”skolmisslyckande” är en nyckelfaktor för att förklara och förstå detta, Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 var den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem, Omvänt var frånvaron av ”skolemisslyckande” den starkaste skyddande faktorn. Socialstyrelsen, Social rapport, 2010

15 Konsekvenser för interventioner Om samhället vill förbättra framtidsutsikterna för utsatta barn är det sannolikt nödvendigt att ge dem ett kraftfullt stöd under skolgången. Skolmisslyckande är en faktor som kan påverkas, i motsats til exempelvis kön eller erfarenheter från tidig barndom, Satsningar inom forskning och praktik på att utveckla effektiva metoder som kan förbättra utsatta barns skolprestationer, En bra förskoleverksamhet kan göra skillnad för utsatta barn, Att socialtjänsten gör placerade barns skolgång till ett högprioriterat område. Socialstyrelsen, Social rapport, 2010

16 Strukturella problem Motivationsproblem Relevansproblem Tidproblem Sociala problem Beteendeproblem

17 Effektiva skolor 1) Kontext: Ett avvägt elevintag; adekvata resurser, stöd från lokalmiljön och politikerna 2) Skolorganisation: Professionellt ledarskap med strategiska vyer; gemensamma visioner och mål hos personalen 3) Skolans ethos: En ordnad atmosfär; attraktiv arbetsmiljö; höga, men realistiska förväntningar; eleverna får ta ansvar; positiva belöningar och rättvis disciplin, fokus på prestationer och positivt beteende; goda lärar- elevrelationer 4) Effektiv utvärdering och tillsyn: regelbunden mätning av elevprestationer, utvärderingar av lärareffektivitet och skolans samlade prestationer 5) Gruppledning i klassrummet och pedagogisk kvalitet: skydda inlärningsaktiviteterna; engagemang av elevernas intressen; effektiv undervisning; struktur; god ämneskunskap hos lärare. Rutter & Maughan, 2002

18 Skolövergripande normer och förhållningsett Utveckla positiva relationer til lärare och medelever som social anknytning och vennskap, Utveckla positiva relationer til lärare och medelever som social anknytning och vennskap, Klara regler och förventningar till positivt beteende, och konsekvent anvending av beröm för ”norm och regelstyrd” beteende. Klara regler och förventningar till positivt beteende, och konsekvent anvending av beröm för ”norm och regelstyrd” beteende. Små och negativa konsekvenser på negativt beteende som observeras och rapporteras på et systematisk sätt, Små och negativa konsekvenser på negativt beteende som observeras och rapporteras på et systematisk sätt, Informell social kontroll som förmedlas av medelever och personalen, Informell social kontroll som förmedlas av medelever och personalen, Gemensama värden, normer och förventningar i skolans personal, Gemensama värden, normer och förventningar i skolans personal, Utvidgat samarbete och kommunikation mellan hem och skola. Utvidgat samarbete och kommunikation mellan hem och skola.

19 Så skapas arbetsro i skolan Goda lærer-elevrelationer i och utanför klassrummet, Goda lærer-elevrelationer i och utanför klassrummet, Ledarskap i klassrummet: Riktlinjer för att skapa produktiv arbetsro för att utöka den effektiva undervisningstiden, - etablera normer och regler, Ledarskap i klassrummet: Riktlinjer för att skapa produktiv arbetsro för att utöka den effektiva undervisningstiden, - etablera normer och regler, Målinnriktad och strukturerad undervisning och aktiviteter, Målinnriktad och strukturerad undervisning och aktiviteter, Effektiv och differensierad undervisning, Effektiv och differensierad undervisning, Socialt lärande, - social kompetensutveckling och medverkan, Socialt lärande, - social kompetensutveckling och medverkan, Induktion – att förklara hur elever och deres beteende påverkar andra Induktion – att förklara hur elever och deres beteende påverkar andra Goda kommunikationsfärdigheter: från reaktiv och bestraffande til proaktiv og bekräftande kommunikation, Goda kommunikationsfärdigheter: från reaktiv och bestraffande til proaktiv og bekräftande kommunikation, Att uppmuntra positivt beteende och stoppa eller förebygga problembeteende. Att uppmuntra positivt beteende och stoppa eller förebygga problembeteende.

20 Vad kan lärarna göra? Ledarskap i klassrummet Här fokuserar man på lärarens förhållningssätt i klassrummet och på kommunikationen mellan lärare och elever Här fokuserar man på lärarens förhållningssätt i klassrummet och på kommunikationen mellan lärare och elever Kompetens i att hantera störande och bråkiga elever och grupper, att arbeta med regler och att stärka det som är positivt, Kompetens i att hantera störande och bråkiga elever och grupper, att arbeta med regler och att stärka det som är positivt, Klassledning bygger på positiva relationer och har en stark anknytning till god undervisning, Klassledning bygger på positiva relationer och har en stark anknytning till god undervisning, Ett proaktivt förhållningssätt för att förebygga att problembeteende sprids och trappas upp. Ett proaktivt förhållningssätt för att förebygga att problembeteende sprids och trappas upp.

21 Inlärningsfrämjande relationer Läraren är tillgänglig, vänlig och hjälpsam Läraren är tillgänglig, vänlig och hjälpsam Läraren lär känna eleverna, hälsar på dom och använder deras namn Läraren lär känna eleverna, hälsar på dom och använder deras namn Läraren talar med elever på tumanhand Läraren talar med elever på tumanhand Behandlar eleverna med respekt: ”fair och rättvis” Behandlar eleverna med respekt: ”fair och rättvis” När eleverna förmedlar att dom respekterar och litar på läraren När eleverna förmedlar att dom respekterar och litar på läraren När läraren önskar att eleverna skall lyckas i skolan, berättar att hon bryr sig om dem – även om eleverna tycker det är svårt att höra det. När läraren önskar att eleverna skall lyckas i skolan, berättar att hon bryr sig om dem – även om eleverna tycker det är svårt att höra det.

22 Den lägsta effektiva ingripandenivån ’Lägsta effektiva ingripandenivå’ för att förebygga eskalering och spridning av problembeteende: Didaktisk nivå: Planerad undervisning och inlärningsaktiviteter med vikt på direkt undervisning och struktur, Didaktisk nivå: Planerad undervisning och inlärningsaktiviteter med vikt på direkt undervisning och struktur, Förebyggande nivå: Beteendekorrigering utan att störa aktiviteten i klassen med användning av regler, övervakning, uppmärksamhet, beröm, rörelse och signaler till eleverna, Förebyggande nivå: Beteendekorrigering utan att störa aktiviteten i klassen med användning av regler, övervakning, uppmärksamhet, beröm, rörelse och signaler till eleverna, Problemlösande nivå: Direkt beteendekorrigering med problemlösande praktiserande av regler och planerade konsekvenser. Problemlösande nivå: Direkt beteendekorrigering med problemlösande praktiserande av regler och planerade konsekvenser.

23 Proaktivt ledarskap i klassrummet UPPMÄRKSAMHET – ÖVERBLICK - när läraren är uppmärksam på vad som försigår i klassrummet och eleverna är medvetna om det, UPPMÄRKSAMHET – ÖVERBLICK - när läraren är uppmärksam på vad som försigår i klassrummet och eleverna är medvetna om det, ÖVERLAPPNING – hanterar flera händelser samtidigt, ÖVERLAPPNING – hanterar flera händelser samtidigt, AKTIVITETSFLYT – aktiviteterna skyddas mot yttre ellre inre avbrott och störande händelser, AKTIVITETSFLYT – aktiviteterna skyddas mot yttre ellre inre avbrott och störande händelser, ”MJUKA ÖVERGÅNGAR” när klassen byter från en aktivitet till en annan ”MJUKA ÖVERGÅNGAR” när klassen byter från en aktivitet till en annan MOMENTUM - god progression och tempo under lektionen MOMENTUM - god progression och tempo under lektionen GRUPPFOKUS – så många elever som möjlig är uppmärksamma och engagerade. (Kounin, 1970/1977) GRUPPFOKUS – så många elever som möjlig är uppmärksamma och engagerade. (Kounin, 1970/1977)

24 Utvecklingsuppgifter ur elevernas perspektiv Social kompetens: Social kompetens: –att komma överens med jamnåriga: kontakt, vänskap och socialt accepterande, –Att lyckas i kontakten med vuxna, hemma och i skolan, Akademisk kompetens: att lyckas med skolgången och skolämnena, Akademisk kompetens: att lyckas med skolgången och skolämnena, Beteende: Följa normer och regler i familj och samhälle. Beteende: Följa normer och regler i familj och samhälle. (Masten m.fl., 2002) (Masten m.fl., 2002)

25 Personligkompetens FysiskkompetensSocialkompetens Kognitivkompetens Backe-Hansen,E. & Ogden,T. (1998). 10-åringer i Norden, Kompetanse, Risiko og oppvekstmiljø, Rapport Nordisk Ministerråd, København, Forlag Nord Helse

26 Social kompetens är barn och ungas kapacitet till att integrera tänkande, känslor och beteende för att lyckas med sociala uppgifter och utveckla sig positivt (Weissberg & Greenberg, 1998) Social kompetens går som en röd tråd genom framgångsrika förebyggande insatser

27 Betydelsen av social kompetens – vad säger forskningen? Utökar möjligheterna att bemästra viktiga utvecklingsuppgifter Utökar möjligheterna att bemästra viktiga utvecklingsuppgifter –Att lyckas i skolan –Att få vänner –Att utveckla positiva relationer til vuxna (Masten et al., 1995) Vaccination mot psykosociala problem (resiliens) (Garmezy, 1990) Vaccination mot psykosociala problem (resiliens) (Garmezy, 1990) Förebygger alkohol- och drogmisbruk (Ennet m.fl., 2003) Förebygger alkohol- och drogmisbruk (Ennet m.fl., 2003) Bidrar till socialt inkluderande i skolan (Gresham, 1987) Bidrar till socialt inkluderande i skolan (Gresham, 1987) Förebygger social isolering och tillbakadragelse (Ogden, 1995) Förebygger social isolering och tillbakadragelse (Ogden, 1995) Förebygger aggressivt beteende genom att peka på positiva alternativ (Walker et al.,2004; Webster-Stratton & Hammond, 1997). Förebygger aggressivt beteende genom att peka på positiva alternativ (Walker et al.,2004; Webster-Stratton & Hammond, 1997).

28 Dom ”bortvalda eleverna” En undersökning bland 1111 elever i årskurs 2 i 63 klasser ved 31 grunnskolor i Stockholm En undersökning bland 1111 elever i årskurs 2 i 63 klasser ved 31 grunnskolor i Stockholm Eleverna valde 3 medelever dom ville leka med og 3 elever som dom inte ville leka med Eleverna valde 3 medelever dom ville leka med og 3 elever som dom inte ville leka med 18% av elevene blev bortvald av medeleverna 18% av elevene blev bortvald av medeleverna Hvem blev bortvald? Hvem blev bortvald? –Stökiga pojker, generade och tilbakadragna flickor och pojker, elevar med innvandrarbakgrund Lärarna hadde identifierad hälften mens föreldrarna uppfattade varje femte som hadde kameratproblem – dom som var stökiga blev oftast identifierad Lärarna hadde identifierad hälften mens föreldrarna uppfattade varje femte som hadde kameratproblem – dom som var stökiga blev oftast identifierad Orsaksanalyser indikerade att det var bristande sociala föresetnader och färdigheter som ledde til att elever ble bortvalda och detta påvärkade indirekt skoleprestationene i negativ riktning Orsaksanalyser indikerade att det var bristande sociala föresetnader och färdigheter som ledde til att elever ble bortvalda och detta påvärkade indirekt skoleprestationene i negativ riktning  Sundell & Collbiörnsen, 1999

29 Varför socialt lärande i skolan? Skolan ställer stora sociala krav, men undervisar lite Skolan ställer stora sociala krav, men undervisar lite Förebygga problembeteende i undervisningen, Förebygga problembeteende i undervisningen, Stöd till social inkludering i skolan, Stöd till social inkludering i skolan, Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: –”coping” och ”resilience” –”Hjälp till självhjälp” – ”empowerment” Eleverna lär sig hur de själv kan reglera uppmärksamhet, känslor och beteende. Eleverna lär sig hur de själv kan reglera uppmärksamhet, känslor och beteende.

30 Socialafärdigheter Samarbete Självkontroll Självhävdelse Empati Ansvars-tagande Gresham & Elliott, 1990

31 Sociala färdighetsdimensioner för elever och lärare SAMARBETE – dela med sig och hjälpa andra – följa regler och instruktioner SAMARBETE – dela med sig och hjälpa andra – följa regler och instruktioner EMPATI – kunna se saker ur någon annans synvinkel och leva sig in i hur andra har det – ha omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter EMPATI – kunna se saker ur någon annans synvinkel och leva sig in i hur andra har det – ha omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter SJÄLVKONTROLL – bringa känslor under intellektuell kontroll SJÄLVKONTROLL – bringa känslor under intellektuell kontroll SJÄLVHÄVDELSE – uttrycka egna uppfatningar och rättigheter på positiva och tydliga sätt – ta initiativ, presentera sig och stå emot negativt grupptryck SJÄLVHÄVDELSE – uttrycka egna uppfatningar och rättigheter på positiva och tydliga sätt – ta initiativ, presentera sig och stå emot negativt grupptryck ANSVARSTAGANDE – hålla avtal – visa respekt for ägodelar och arbete ANSVARSTAGANDE – hålla avtal – visa respekt for ägodelar och arbete  (Gresham & Elliott, 1990)

32 Effektiva skolbaserade förebyggande program Ett interaktivt och deltakande innlärningssett Ett interaktivt och deltakande innlärningssett Förmedlar relevant kunnande som utmanar provåldelige attityder och åsikter Förmedlar relevant kunnande som utmanar provåldelige attityder och åsikter Fremjer perception av normer, prosociala attityder och värden Fremjer perception av normer, prosociala attityder och värden Fremjer generell livskompetens Fremjer generell livskompetens Stärker elevernas interpersonliga sociala färdigheter Stärker elevernas interpersonliga sociala färdigheter Undervisningsmetoder som engasjerar eleverna, fremjer anvending av lärostoffet i naturliga situationer och ändrar sättet att kommunisera på i problemsituationer Undervisningsmetoder som engasjerar eleverna, fremjer anvending av lärostoffet i naturliga situationer och ändrar sättet att kommunisera på i problemsituationer Multikomponent, flerårig, och iverkställes på flera nivå, där vänner, föreldrar och andra i det sociala nätverket uppmuntrar til att anvenda färdigheterna. Multikomponent, flerårig, och iverkställes på flera nivå, där vänner, föreldrar och andra i det sociala nätverket uppmuntrar til att anvenda färdigheterna. Ferrer-Wreder, Stattin m.fl. 2004

33 Socialt lärande i skolan: det räcker inte med strukturerade program Sociala färdigheter och kompetens kan undervisas på Sociala färdigheter och kompetens kan undervisas på samma sätt som skolämnen – strukturerad och autentiskt lärande Färdigheterna bör vara socialt verksamma för eleverna och anpassad til åldersgruppen, Färdigheterna bör vara socialt verksamma för eleverna och anpassad til åldersgruppen, Upplärningen påverkas av skolans övriga undervisning och bör integreras i denna - man kan inte ”kursa” eller ”träna” eleverna att bli socialt kompetenta (miljöåtgärder nödvändigt) Upplärningen påverkas av skolans övriga undervisning och bör integreras i denna - man kan inte ”kursa” eller ”träna” eleverna att bli socialt kompetenta (miljöåtgärder nödvändigt) Sociala färdigheter används när dom modelleras, efterfrågas, uppmuntras och bekräftas. Sociala färdigheter används när dom modelleras, efterfrågas, uppmuntras och bekräftas.

34 3/26/2015© The Norwegian Center for Child Behavioral Development Side 34 Våld som socialt inkompetent beteende Våld handlar om social inkompetens som samhället bör förebygga och redusera med långvarig utbildning och miljö åtgärder, Våld handlar om social inkompetens som samhället bör förebygga och redusera med långvarig utbildning och miljö åtgärder, Upplärningen eller utbildningen kan samanliknas med hur elever lär sig att läsa och skriva under tio års skolgång. Upplärningen eller utbildningen kan samanliknas med hur elever lär sig att läsa och skriva under tio års skolgång. Som i andre skolämnen lär inte alle sig like mycket, men alla kan lära något, oansett skillnader i individuella föresetnader, och skillnader i social och kulturell bakgrund. Som i andre skolämnen lär inte alle sig like mycket, men alla kan lära något, oansett skillnader i individuella föresetnader, och skillnader i social och kulturell bakgrund. Elevar som nekas social utbildning och möljligheter för att lära sig självreglering, hålls ansvarliga för socialt inkompetent beteende som våld, mobbning och utagerande beteende i ungdomsålder. Elevar som nekas social utbildning och möljligheter för att lära sig självreglering, hålls ansvarliga för socialt inkompetent beteende som våld, mobbning och utagerande beteende i ungdomsålder. Dodge, 2008

35 Litteratur Ogden,T.(2005):Skolans mål och möjligheter. Rapport, Folkhälsoinstitutet, Stockholm. Ogden,T.(2005):Skolans mål och möjligheter. Rapport, Folkhälsoinstitutet, Stockholm. Ogden,T.(2003):Social kompetens och problembeteende i skolan. Kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm, Liber forlag Ogden,T.(2003):Social kompetens och problembeteende i skolan. Kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm, Liber forlag Klefbeck,J. & Ogden,T.(2003):Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete med barn. Andra upplagan. Stockholm, Liber forlag Klefbeck,J. & Ogden,T.(2003):Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete med barn. Andra upplagan. Stockholm, Liber forlag Ogden,T.(1993):Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund, Studentlitteratur Ogden,T.(1993):Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund, Studentlitteratur Ogden,T. Asmervik,S. & Rygvold, A.L. (red.)(2001):Barn med behov av särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur Ogden,T. Asmervik,S. & Rygvold, A.L. (red.)(2001):Barn med behov av särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur Ogden,T. (1991): Specialpedagogik. Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund, Studentlitteratur Ogden,T. (1991): Specialpedagogik. Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund, Studentlitteratur


Ladda ner ppt "Lärares lederskap i klassrummet och andra innsatser när skolan förebygger Katrineholm, 10.november 2010 Terje Ogden “Atferdssenteret – Unirand” Norwegian."

Liknande presentationer


Google-annonser