Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riskbedömning av förorenade områden Riktvärden för förorenad mark Riskreduktion vid efterbehandling Celia Jones, Mark Elert Kemakta Konsult 2009-05-27.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riskbedömning av förorenade områden Riktvärden för förorenad mark Riskreduktion vid efterbehandling Celia Jones, Mark Elert Kemakta Konsult 2009-05-27."— Presentationens avskrift:

1 Riskbedömning av förorenade områden Riktvärden för förorenad mark Riskreduktion vid efterbehandling Celia Jones, Mark Elert Kemakta Konsult

2 Riskbedömning av förorenade områden  Syfte och metodik  vilka frågor ska besvaras?  vad ska skyddas och i vilken omfattning?  utgångspunkter  Arbetsgången – riskbedömningsprocessen  Förenklad riskbedömning  När krävs fördjupad riskbedömning?  Osäkerheter

3 Att välja efterbehandlingsåtgärd Övergripande åtgärdsmål Undersökning Riskbedömning Åtgärdsutredning Riskvärdering Mätbara åtgärdsmål  Riskbedömning – Vetenskaplig bedömning av hälso- och miljörisker. Underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering.  Riskvärdering – Miljömässig, teknisk, ekonomisk och politisk värdering av risker och åtgärder. Återkoppling – riskreduktion

4 Riskbedömning i efterbehandlingsprocessen Underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering:  Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden?  Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen?  ”funktionskrav” på åtgärden  Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen?

5 Vad ska skyddas och till vilken nivå?  Hälsa  Miljö  Naturresurser

6 Utgångspunkter - Tidsperspektiv och hälsa 1.Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv  planerad markanvändning (utgångspunkt i riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år  mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar 2.Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa

7 Utgångspunkter - vattenmiljö 3.Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda 4.Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte långsiktigt riskera att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser 5.Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas

8 Utgångspunkter - mark 6.Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen 7.Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde

9 Riskbedömningsmetodik – strukturerat angreppssätt Problembeskrivning Bedömning av halter, spridning och exponering Bedömning av effekter Sammanvägd riskbedömning

10 Avgränsning i tid och rum Föroreningskällor och föroreningarnas karaktäristik Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Konceptuell modell Kunskapsluckor Undersöknings- och analysprogram Problembeskrivning – alltid viktig start Problembeskrivning Bedömning av halter, spridning och exponering Bedömning av effekter Sammanvägd riskbedömning

11 Konceptuell modell  Sammanfattar föroreningssituationen  Identifierar potentiella spridningsvägar  Identifierar skyddsobjekt Förorenings- källa Transportväg Skydds- objekt LäckageSpridningExponering

12 Exempel på konceptuell modell Riktvärden för förorenad mark

13 Mer komplicerad konceptuell modell

14 Metodik – förenklad riskbedömning Problembeskrivning Bedömning av halter, spridning och exponering Bedömning av effekter Sammanvägd riskbedömning Representativa halter Föroreningmängder Spridning och belastning Exponering Riktvärden

15 Representativ halt  Den halt som bäst representerar risksituationen i kontakt- och spridningsmedier utan att risken underskattas  Objektspecifikt  Påverkas av  vilka exponeringsvägar som dominerar  bedömning av långtidsrisker eller akuta risker  hur stort dataunderlaget är  hur pass representativa mätdata är  vilken säkerhet man ha i jämförelsen  val av statistisk metod  vilken förhandskunskap och annan information som finns om området

16 Representativ halt forts. – långtidsrisker *UCLM = övre konfidensgränsen för medelvärdet *

17 Förenklad eller fördjupad riskbedömning?  Flytande övergång  En fördjupad riskbedömning motiveras av flera skäl, till exempel:  omfattande och komplicerad föroreningssituation och spridningsförhållanden  flera förorenade medier bidrar till risken  generella riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas för det förorenade mediet  riktvärden finns, men är inte tillämpliga på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt  stora osäkerheterna avseende riskernas storlek  Kan omfatta fördjupningar inom olika områden:  direkt skattning av hälsorisker  spridning till olika medier samt belastning  fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt skattning av risk för skyddsvärda djur  kombinationseffekter av föroreningar

18 Metodik – fördjupad riskbedömning Problembeskrivning Bedömning av halter, spridning och exponering Bedömning av effekter Sammanvägd riskbedömning Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Riktvärden Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologiska data Epidemiologiska data

19 Riktvärden förorenad mark  Förutsättningar för riktvärden  Modellens uppbyggnad  Data och urval av ämnen  Generella riktvärden  Platsspecifika anpassningar

20 Vad är riktvärden i ebh- sammanhang?  Ett av flera verktyg i riskbedömningen:  förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika)  Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark  Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel:  inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser  halter över riktvärden innebär automatiskt inte risk  Rekommendationer (inte är juridiskt bindande)  Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen

21  Skydd av människors hälsa  Direkt kontakt med jord  Spridning via ångor, grundvatten och växter  Skydd av markmiljön  Växter, djur och processer på området  Skydd av grundvatten  Skydd av grundvatten som resurs  Skydd av ytvatten  Effekter på miljön i närbeläget ytvattn  Haltökning av ej nedbrytbara ämnen Riktvärden för förorenad mark Vad ska de skydda?

22 Exponeringsvägar som beaktas

23 Hälsoeffekter  Modeller för generella förhållanden  Försiktiga men inte orimliga antaganden om exponering av individer  Åldersgrupper  Barn (0 – 6 år)  Vuxna (7 – 80 år)  Mest exponerade grupp jämförs med tolerabelt dagligt intag, TDI  Genomsnittlig livstidsexponering  Används för att beräkna livstidsrisk för ämnen som skadar arvsmassan (genotoxiska ämnen)  Acceptabel livstidsrisk 1 extra cancerfall på

24 Beräkning av hälsoriktvärde Intag = C FF DF EXP C = sökt koncentration i jord: Intag = TRV C = TRV / (EXP DF FF)  TRV = toxikologiskt referensvärde [ mg/kg kroppsvikt,dag ]  EXP = exponering för kontaktmedium [ kg/kg kroppsvikt, dag ]  FF = fördelning i kontaktmedium [ halt i kontaktmedium/halt i jord) ]  DF = utspädning i kontaktmedium [ halt i kontaktpunkt/ halt i källa ]

25 Relativ biotillgänglighet  Biotillgänglighetsfaktor:  Andel som tas upp i förhållande till vad som gäller för den toxikologiska bedömningen (där vanligen mindre än 100% gäller)  Varierande beroende på:  Ämne – kemiska form  Exponeringsväg (mag-tarmkanalen, huden, lungorna)  Kemisk form kan vara olika för olika exponeringsvägar, förorening i jord, vatten, växter  Svår att bestämma –  Validerade standardmetoder saknas  Generella riktvärden beräknade med faktorn 1

26 Sammanvägning av hälsorisker  Samtidig exponering via alla transportvägar  Endast en del av TDI får komma från det förorenade området  Generellt 50%  Pb, Cd, Hg 20%  Dioxin och PCB 10%  Speciell hänsyn till ämnen som ger akuta hälsoeffekter  Arsenik och cyanid

27 Transport av föroreningar  Jämviktsfördelning av förorening i jorden  Jordpartiklar  Porvatten  Porluft  Transport av föroreningar  Transport av ångor  Transport i grundvatten  Transport i ytvatten  Upptag i växter

28 Transport av ångor  Diffusion av ångor i marken  Läckage av markluft in i byggnaden  Luftomsättning i byggnaden  Modell även för spridning till utomhusluft

29 Utlakning av föroreningar  Utlakning från förorenade massor  Föroreningar lakas ut med genomströmmande vatten  Konstant källterm  Spridning med mobilt organiskt kol (organiska ämnen) NYTT!  Bedömning av lakegenskaper  Jämviktsförhållanden antas (Kd-värden)  Metaller – försiktigt valda generella Kd-värden REVIDERADE!  Organiska ämnen Kd-värdet relateras till föroreningens egenskaper (Kow) och halt organiskt kol i jorden Grundvatten

30 Skydd av grundvatten  Skydd av grundvatten beaktas även om brunnar inte finns  Enkel modell som endast bygger på utspädning i grundvattenzonen  Ingen hänsyn till fastläggning och nedbrytning av föroreningar  Haltkriterier i grundvatten 50% av dricksvattennorm  KM grundvatten i området  MKM grundvatten 200 m från området

31 Skydd av ytvatten  Utspädning av vatten som passerar genom förorenade massor i ett ytvatten  Modell anpassad till små vattendrag ( 1 miljon m 3 /år, 30 l/s )  Antar fullständig omblandning  Ingen ackumulation i sediment  Små mängder föroreningar släpps ut  Förångning och nedbrytning av föroreningar i ytvatten beaktas inte

32 Upptag i växter  Metaller  Empiriska upptagsfaktorer  Organiska föroreningar  Modell som beräknar upptag i roten, transport till ovanjordsdelar upptag och avgång mellan bladytor och omgivande luft  Empiriska upptagsfaktorer för dioxin och PCB

33 Effekter på markmiljön  Känslig Markanvändning 75% skydd av arter  Fältdata finns för vissa föroreningar som visar att vid denna nivå påverkas inte markprocesserna  Mindre Känslig Markanvändning 50% skydd av arter  Förutsättningar för markfunktioner av betydelse för mindre känslig markanvändning, växter och djur som vistas i området  Uppdaterade haltgränser baserade på data från Nederländerna, Kanada och USA

34 Skydd av arter  Sammanställning av data från ekotoxtester  långtidstester  olika typer av skador  flera organismtyper  Statistisk behandling  fördelningskurva för andel påverkade arter  Säkerhetsfaktormetoden när endast få data finns  NOEC eller LOEC genom säkerhetsfaktor (10 – 1000)

35 Generella riktvärden SkyddsobjektKMMKM Människor som vistas på området HeltidsvistelseDeltidsvistelse Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten intill området skyddas Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten

36 Exponeringstider  KM vistelse på området:  Barn och vuxna 365 dagar per år  MKM vistelse på området:  vuxna 200 dagar per år  barn 60 dagar per år  mindre intensiv exponering

37 Metaller och oorganiska ämnen  Nya ämnen  Antimon  Barium  Molybden Antimon Arsenik Barium Bly Kadmium Kobolt Koppar Krom totalt Krom (VI) Kvicksilver Molybden Nickel Vanadin Zink Cyanid total Cyanid fri

38 Organiska ämnen  Vissa förändringar i indelning av klorfenoler och klorbensener  PCB ges som summa 7 PCB- föreningar Summa fenol och kresoler Summa klorfenoler (mono – penta) Summa mono- och diklorbensener Triklorbensener Summa tetra- och pentaklorbensener Hexaklorbensen Diklormetan Dibromklormetan Bromdiklormetan Triklormetan Koltetraklorid 1,2-dikloretan 1,2-dibrometan 1,1,1-trikloretan Trikloreten Tetrakloreten Dinitrotoluen (2,4) PCB-7 Dioxin (TCDD-ekv WHO-TEQ)

39 Petroleumkolväten  Nya indelning PAH i tre grupper:  PAH-L med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen  PAH-M medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren  PAH-H med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren  PAH-M och PAH-H cancerogena med viktningsfaktorer  Ny indelning av aromatfraktioner PAH L PAH M PAH H Bensen Toluen Etylbensen Xylen Alifat >C5-C8 Alifat >C8-C10 Alifat >C10-C12 Alifat >C12-C16 Alifat >C16-C35 Alifat >C5-C16 Aromat >C8-C10 Aromat >C10-C16 Aromat >C16-C35 MTBE

40 Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogram  Excelmodell vidareutveckling av remiss 2005  Konceptuell modell för riskbedömningen dokumenteras  Utökade möjligheter/krav på dokumentation av antaganden och platsspecifika data  Två arbetslägen  Arbetsläge - utveckling av beräkningsfall  Rapportläge – krav på dokumentation av förändringar

41 Riktvärdesmodellens uppbyggnad Hälsorisker Markmiljö Spridning Integrering Koll mot bakgrundshalter

42 Typer av indata  Scenarioparametrar  Beskriver exponering, spridning och recipienter  Ofta platsspecifika  Ämnesparametrar  Beskriver ämnenas fysikalisk-kemiska, toxiska och ekotoxiska egenskaper  Mer sällan platsspecifika  Modellparametrar  Nära kopplade till valet av beräkningsmetodik  Normalt inte platsspecifika

43 Konceptuell modell

44 Inmatning

45 Inmatning, scenarioparametrar Exponeringstider Jord- och GV-parametrar, spridningsmodeller Exponeringsvägar

46 Uttagsrapport Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46 Kommentar saknas!

47 Envägskoncentrationer

48 Halter i olika medier beräknade från representativ halt i jord

49 Spridning och belastning

50 Risker med föroreningsspridning Förorenings- källa Transportväg Skydds- objekt Förorening i mark, grundvatten, sediment, mm. Löslighet Lakbarhet Spridning i mark, vatten eller luft Fastläggning Nedbrytning Människa Miljö Bioackumulation Biotillgänglighet Toxicitet Ekotoxicitet

51 Frågeställningar för riskbedömningen  Hur höga halter kan uppkomma i:  Grundvatten  Sjöar och vattendrag  Hur stort blir utsläppet (belastningen)?  Hur stor är källan?  Var kan utsläpp förväntas?  När kan utsläpp förväntas?  Hur effektiva är olika åtgärder?  Bedömning av effekter på människa och miljö  Jämföra med belastning från andra källor  Hur länge kan det pågå?  Vilka drabbas?  Hur akut är åtgärden?  Vilken åtgärd skall väljas?

52 Modellering av transport Ytvatten Utbyte med ytvatten Grundvattenflöde Infiltration Avdunstning Ytavrinning Utlakning Utlakning/mobiliseringUtlakning/mobilisering TransportprocesserTransportprocesser Omvandling och nedbrytningOmvandling och nedbrytning Förändrade förhållandenFörändrade förhållanden ÅtgärderÅtgärder Grundvattentransport

53 Metoder att beräkna spridningen  Enkla modeller  Riktvärdesmodellen - utspädning  Komplexa transportmodeller  fysikalisk-kemiska processer  fastläggning/omvandling-nedbrytning  Problemområden  Stor variation i egenskaper HydrologiHydrologi GeokemiGeokemi  Stora variationer i tiden VattenflödenVattenflöden Kemiska förhållandenKemiska förhållanden  Stor mängd (svårtillgängliga) data krävs

54 Riktvärdesmodellen  Beräknar halter i den förorenade marken som medför att halter i grundvatten eller ytvatten underskrider givna kriterier  Generella krav på det förorenade området:  Medelhalter, totala vattenflöden, lakbarhet  Svarar inte på frågorna VAR eller NÄR utsläpp sker Förorenat område Maxhalt grundvatten Maxhalt ytvatten Spridningsmodell

55 Riktvärdesmodell Ytvatten Utbyte med ytvatten Grundvattenflöde Infiltration Avdunstning Ytavrinning Utlakning Utspädning Konstant utlakning Halter i ytvatten Halter i grundvatten Transport med strömmande vattenTransport med strömmande vatten Konstant utlakning bestämd av Kd-värdeKonstant utlakning bestämd av Kd-värde Ingen fördröjning av transportIngen fördröjning av transport Maximalt – konstant - utsläppMaximalt – konstant - utsläpp Beskriver inte tidsförloppetBeskriver inte tidsförloppet

56 Uppskattning av spridning med enkla modeller  Grundvattenflöde  Uppskattat från grundvattengradienten och markens genomsläpplighet Slugtester Antas utifrån markens beskaffenhet (kornstorlek)  Uppskattat grundvattenbildning från områdets nedbörd och avdunstning/ytavrinning  Föroreningshalt i grundvatten  Uppmätta föroreningshalter  Uppskattat från laktester Val av laktester  Uppskattat utifrån Kd (oorganiska ämnen) eller Koc (organiska ämnen) och totalföroreningshalt i marken Organiskmaterialhalt mäts i jordprov Kd beroende på markens beskaffenhet.

57 Interpolerade grundvattennivåer (totalhöjder) från nivåmätning

58 Grundvattennivåer (mumy; meter under markytan)

59 Interpolerade grundvattennivåer

60 Beräkning av grundvattenflöde

61 Föroreningshalter i grundvatten Föroreningar i grundvatten kan vara  Löst  Sorberade till partiklar  Kolloider/komplexer Filtration 0,45 µm Kolloider, upp till någon µm Vilken storlek kan transporteras? Vilka former är biotillgängliga?

62 Hantering av grundvattenprover  Filtrering i fält  Arsenik Vid provtagning av anaerobt grundvatten, oxideras Fe 2+ till Fe 3+. Utfällning av Fe 3+ oxider. Arsenik sorberar till järnoxiderna, som fälls ut. Filtrering of fält för att ta bort utfällningar – As kvar i provet.  Men – arsenik i partikelform (som kan vara rörliga) filtreras bort  Filtrering i lab  Ofiltrerad, med uppslutning (metaller)  Värdeful information, jämförelse filtrerad och ofiltrerad  Organiska ämnen – generellt ofiltrerad  sorption till DOC/POC.

63 Variation i grundvattenhalter

64 Arsenik i grundvatten - Mälarstranden

65 Arsenikhalter i GV5 (ofiltrerat och filtrerat) vid referensprovtagningen under 2005 innan saneringsstart

66 Dioxinhalt (ng TEQ/l) i ofiltrerat, filtrerat, dekanterat och centrifugerat grundvatten

67 Spridning av organiska ämnen med organisktmaterial För ämnen som binds starkt till organiskt material kan transport med det rörliga organiska materialet vara betydelsefullt för spridningen. För att ta hänsyn till detta beräknas halten av rörlig förorening i marken såsom, C w_mob :  DOC är halt löst/mobilt organiskt kol i markvattnet [kg/l]  K DOC är fördelningskoefficient mobilt organiskt kol [l/kg]  K DOC kan ges som en ämnesspecifik parameter, men om inget värde ges beräknas den för organiska föroreningar som:

68 Spridning av organiska ämnen med organiskt material

69 Spridning beräknade från Koc- värdet, olika fraktioner

70 Spridning beräknat från olika fraktioner i grundvatten

71 Fördelning av föroreningar i mark Beräkning av Kd-värden för att beskriva graden av utlakning Kd-värden används bl.a. i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell och i flera spridningsmodeller Kd-värdet kan beräknas från kvoten mellan halt i jord (syralakbart) och halten i lakvätskan Kd [l/kg TS] = Cs [mg/kg TS]/Cw [mg/l] Kd-värdet används för att beskriva utlakning, ej sorption till oförorenad jord Målet är göra en rimligt konservativ uppskattning av den utlakning som kan ske från en förorenad jord i ett långtidsperspektiv

72 Uppskattning av Kd-värdet skaktest

73 Vilket laktest ska jag välja?  Skak- och/eller perkolationstester enligt standard  Bedöma lakbarheten av föroreningar  Ta fram indata till platsspecifika modeller  Ger information om styrande processer  Bestämning av ANC  Jordens syraneutraliserande förmåga/buffertkapacitet  Möjlig påverkan på utlakning på längre sikt på grund av förändringar i jordens buffringskapacitet  pH-statiska tester  Förändringar av pH-värdet i den naturliga miljön - utlakning på lång sikt  Tolkning av styrande processer

74 Att tänka på vid tolkning av resultat  Jämförelse med geokemiska förklarings- modeller för utlakning stämmer inte alltid!  Tidsskalan  kinetiska effekter i utlakningen (inverkan av kemisk reaktionshastighet) leder till att jämvikt ej hinner ställa in sig  halten i eluat kan underskattas  Extrapolation av resultat från laktester är osäkra  Tillämpning i riskbedömningen  Kinetiska effekter och löslighets-begränsningar; Kd-konceptet ej tillämpbart  Förändringar i pH eller redoxpotential kan påverka lakbarheten av många ämnen

75 Jämför laktester med andra metoder! Möjliga förändringar med tiden pH-statiska tester (lakning vid olika pH) Syraneutraliserande tester (ANC) ”In-situ Kd” beskrivande dagens situation i fält Lysimetertester Uppmätta halter i jord och grundvatten Geokemiska tolkningar

76 Hållbar Sanering rapporter

77 Jämförelse av föroreningshalter i eluat från laktester (L/S 10) med uppmätta halter i grundvatten

78 Jämföresle, halter i grundvatten beräknade utifrån Kd-värdet och totalhalter i mark med uppmätta hälter

79 Uppskattning av föroreningstransport i nuläget från Centrala Mälarstranden

80 Bedömning av föroreningsspridning  Riktvärden inte alltid lämpade för att bedöma spridningsrisker  Spridning beror på mängder och spridningsförutsättningar  Kan inte användas för att beräkna effekten av åtgärder som barriärer, stabilisering, mm  Svårt att beräkna belastningen och jämföra med andra utsläpp

81 Simulering av halter i mark- och grundvatten  Olika modeller  Enkel modell (riktvärdesmodellen)  Mer komplex modell (advektions- dispersionsmodell)  Den enkla modellen överskattar halter i grundvattnet (förväntat)  AD-modellen ger bra beskrivning för Ni, Zn (Cd), men underskattar spridningen av Cu och Pb.

82 Mer komplex trnasportmodell Ytvatten Utbyte med ytvatten Grundvattenflöde Infiltration Avdunstning Ytavrinning Utlakning Utspädning Advektion- Dispersion Fördröjning Tidsberoende utlakning Halter i ytvatten Halter i grundvatten Tidsberoende utlakning bestämd från lakförsökTidsberoende utlakning bestämd från lakförsök Fördröjning av transport pga fastläggningFördröjning av transport pga fastläggning Tidsberoende utsläppTidsberoende utsläpp Källterm

83 Spridningsmodeller  Kan beräkna tidsberoende halter och utsläpp till recipienter  Kan ta hänsyn till varierande förhållanden inom ett förorenat område:  Halter, vattenflöden, lakbarhet  Betydelsen av olika delområden  Besvarar frågan VAR och kanske NÄR utsläpp sker Förorenat område Halt grundvatten Halt ytvatten Spridningsmodell Utsläpp

84 Spridning och riskreduktion

85

86 Hur utvärdera effekter av åtgärder?  Begränsning av källa  Begränsning av spridningsvägar:  Minskad infiltration  Barriärer  Enkel spridningsmodell som kan simulera åtgärder Ytvatten Utbyte med ytvatten Grundvattenflöde Infiltration Avdunstning Ytavrinning Utlakning Schakt

87 Vad kan vi acceptera för belastning på grundvatten och ytvatten?  Naturvårdsverkets utgångspunkter:  Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda  Ingen höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvatten  Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas

88 Bedömning av belastning  Uppskattning av halttillskott (nuvarande & framtida)  Avvikelse från bakgrund  Jämförelse med effektkriterier MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer Utländska kriterier (Kanada, Nederländerna)Utländska kriterier (Kanada, Nederländerna)  Kan vara svårt att mäta halttillskott Diffusa utsläppDiffusa utsläpp Stora variationer i flöden och läckageStora variationer i flöden och läckage Enskilda vattenproverEnskilda vattenprover Passiva provtagarePassiva provtagare

89 Svårigheter i bedömning av belastning  Påverkan på recipienten av andra orsaker:  Sekundära källor – förorenade sediment  Belastning från andra föroreningskällor  Andra orsaker till miljöeffekter  Jämförelse med andra källor  Bristande kunskap om olika källor (industri, AVR, dagvatten, diffust)  Olika typer av utsläppsgränser  Stora skillnader i möjligheten att åtgärda utsläpp  Annan utsträckning i tiden  Komplicerade samband mellan halter och faktisk miljörisk

90 Bedömning av belastning  Uppskattning av halttillskott (nuvarande & framtida)  Avvikelse från bakgrund eller effektkriterier  Kan vara svårt att mäta halttillskott Diffusa utsläpp Inlagring i sediment  Jämförelse med andra källor  Bristande kunskap om olika källor  Andra typer av utsläppsgränser  Stora skillnader i möjligheten att åtgärda källan  Annan utsträckning i tiden

91 Spridning från förorenade områden  Förorenade områden kan vara en betydelsefull lokal föroreningskälla  Stora områden kan även ha regional betydelse Vårmöte Renare Mark - 24 mars Hållbar riskbedömning ”Spridning och belastning”

92 Modell för spridning Förorenad Ytjord 1 Förorenad Ytjord 2 Förorenad Djupjord 1 Förorenad Djupjord 2 Grundvatten Ytvatten Konstant eller tidsberoende utlakning Konstant eller tidsberoende transport Utbyte med ytvatten  Max 21 delområden med olika föroreningsinnehåll, vattenflöden och lakegenskaper

93 Sedimentmodell  3 primärrecipienter  1 slutrecipient  I varje recipient  Vattenmassa  Ytsediment  Djupsediment

94 Exempel Grimstorp  Indelning i delområden  Transport över och under grundvattenytan  Delområdena avvattnas via grundvattnet eller via diken  Utlakning enligt Kd-konceptet  Transportmodell (i detta fall utan fastläggning)

95 Slutsatser  Laktester ett viktigt verktyg i riskbedömningen men…  Ändamålsenliga modeller för lakning och spridning  anpassade till tillgänglig datamängd och krav på noggrannhet  kombinera lakundersökningar och fältdata med modeller som ger ökad förståelse  Spridning bör bedömas med olika metoder  Avvikelse i halter - Effektbaserade gränser  Belastning

96 Slutsatser 2  Spridning från förorenade områden som belastningskälla:  Kan ge väsentlig belastning i lokal skala  Stora områden kan vara väsentliga även i regional skala  Utsläpp från förorenade områden kan pågå under mycket lång tid  Utredningsmetodik med samtidiga markmiljötekniska undersökningar på flera objekt i ett avrinningsområde  Bättre underlag för att bedöma acceptabel sammantagen belastning på recipienter  Underlag för jämförelser och prioritering av åtgärder vid olika objekt med samma recipient


Ladda ner ppt "Riskbedömning av förorenade områden Riktvärden för förorenad mark Riskreduktion vid efterbehandling Celia Jones, Mark Elert Kemakta Konsult 2009-05-27."

Liknande presentationer


Google-annonser