Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Introduktion till Teoretisk Filosofi vt-15 Föreläsning III: EPISTEMOLOGI Susanna Andersson, FLoV, GU.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Introduktion till Teoretisk Filosofi vt-15 Föreläsning III: EPISTEMOLOGI Susanna Andersson, FLoV, GU."— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till Teoretisk Filosofi vt-15 Föreläsning III: EPISTEMOLOGI Susanna Andersson, FLoV, GU.

2

3 Vad är epistemologi? Termen epistemologi syn. med kunskapsteori. Från grekiskans episteme (kunskap) och logos (läran om) Några centrala frågor i epistemologi : Vad kan vi veta? Och vad kan vi inte veta? Finns gränser för vad människor kan veta? Vad är kunskap? Vad skiljer kunskap från tex att bara tro? Finns det olika sorters kunskap? Praktisk/teoretisk; implicit/explicit kunskap, osv? Vad är kunskapens källor? Hur och från vad får vi kunskap? Är kunskap strukturerad på något särskilt sätt?

4 Varför bry sig om dessa frågor? Som alltid i filosofi, bör ni först och främst ställa frågan till er själva och söka era egna svar…

5 … men här är några (mycket allmänna) förslag: -Självinsikt: fördjupar vår förståelse av oss själva. Människan till sin natur kunskapssökande. Varje dag gör vi bruk av förmågor som är essentiella för mänskligt liv. -Kunskap och makt: kunskap är en förutsättning för utveckling och kontroll/makt, såväl för enskild individ som i samhället. Vi lever i ett ”kunskapssamhälle”. -En del i kampen mot förtryck och annat ont Genom historien har filosofer försvarat sin syn på kunskap som ett led i kampen mot förtryckande regimer och ideologier och för demokratisering. Ex: Wienkretsen mot nazismen. Upplysningsfilosofer mot kyrkan. Så vad vi tror är kunskap, vem vi tror besitter kunskap och hur kunskap antas förvärvas spelar mycket stor roll… Och kunskap är så centralt i våra liv att vi inte kan förstå oss själva utan att ställa frågor om kunskap – och okunskap!

6 Dagens föreläsning: ett utdrag ur Descartes Betraktelser över den första filosofin (1641) Varför just detta verk? -ett tidigt, klassiskt verk som behandlar centrala epistemologiska frågor - filosofisk i sin metod -kortfattat och lättillgängligt (även för nybörjare) -Med Descartes introduceras flera centrala epistemologiska begrepp (mer om detta senare...)

7 Vad gör Descartes i sina betraktelser? Ställer filosofiska frågor: Vad vet jag? Hur vet jag att allt det som jag tror mig veta verkligen är (säker) kunskap? osv Frågar senare : Finns Gud? Vad är jag (människan) för något? osv

8 Descartes söker efter den yttersta grunden för vår kunskap. Antar att all säker kunskap vilar på ett säkert fundament – precis som i Euklidisk geometri. ”Jag insåg … att jag någon gång i livet bör rasera allt och på nytt bygga upp från första grunden, om jag någonsin skall komma fram till något fast och bestående i vetenskapen” (ur Första betraktelsen)

9 Hur hitta den säkra grunden (om den nu finns)? Tvivlets metod: allt som kan betvivlas skall förkastas och (provisoriskt) betraktas som falskt! Descartes: ”förkasta alla åsikter, om jag i var och en av dem finner någon grund för tvivel” (Första Betraktelsen)

10 Tvivla systematisk och generellt… Tvivlet är systematiskt Tvivlet tar ett ”allmänt grepp” genom att rikta in sig på de allmänna betingelserna för all kunskap Descartes i första betraktelsen: ”jag skall i stället – eftersom byggnaden störtar samman av sig själv, då dess grund undermineras – med en gång rikta mitt angrepp mot själva principerna, på vilket allt jag tidigare trott stödjer sig.” (min kursivering)

11 Argumenten för att vi kan tvivla på kunskap vi får genom sinnena Illusionsargumentet säger att sinnena bedrar oss ibland. Descartes, första betraktelsen: ”Det är ju så att allt jag hittills har betraktat som mest sant har jag mottagit från sinnena eller medelst från dem. Men nu har jag kommit underfund med att de ibland bedrar oss, och det är klokt att aldrig helt lita på sådant som bedrar oss, det må vara blott en gång” (min kursivering)

12 Hmmm… bör vi då förkasta all sinneskunskap? Nja, se Blackburns invändning (se s 22-24): ”But worse, the fact that we can detect occassions of deception is surely presupposed by Decartes own argument” (s 24) Vi får försöka med andra argument….

13 Fort. argument för att vi kan tvivla på sinneskunskapen Drömargumentet Descartes: ”Men – låt vara att sinnena ibland bedrar oss i avseende på små och mer avlägsna föremål, så tycks det dock finnas mycket annat som man alls inte kan tvivla på, fastän det härstammar från samma källor. Så tex att jag nu är här, att jag sitter vid brasan iklädd en vinterrock, att jag håller detta papper i min hand o. dyl. Ja, att just dessa händer är mina, att hela denna kropp är min – på vilka grunder skulle det kunna förnekas?... Men är jag inte en människa och brukar jag inte sova om natten… Hur ofta händer det inte att jag vid min nattliga vila inbillar mig just sådana vanliga ting som att jag är här, att jag har en rock på mig, att jag sitter vid brasan, medan jag ändå ligger avklädd i sängen!” ”…Tänker jag närma härpå, så inser jag klart att det vakna livet och drömmen aldrig kan skiljas åt medelst säkra kriterier” (Första betraktelsen)

14 Hur förhåller det sig då med förnuftskunskapen…? Descartes skriver: ”Ty vare sig jag är vaken eller drömmer, är det sant att 2+3=5 och att kvadraten inte har fler sidor än fyra; och det tycks vara omöjligt att misstänka så uppenbara sanningar som falska.”

15 Hypotesen om den onde demonen ”En gammal uppfattning är inpräglad i min själ, att det finns en Gud som är allsmäktig och av vilken jag har blivit skapad sådan jag är. Men hur kan jag veta att han inte ordnat det så, att det över huvud taget inte finns någon jord, någon himmel, några utsträckta ting, någon form, storlek, plats, och ändå allt detta precis som nu förefaller mig att finnas till? Och än mer: hur kan jag veta att han inte ordnat så, att – liksom andra enligt min mening ibland tar fel i sådant som de anser sig veta fullkomligt säkert – även jag själv tar fel var gång jag adderar 2 och 3 eller räknar kvadratens sidor eller föreställer mig något om möjligt ännu enklare?” ”Jag skall således anta att inte en allgod Gud, sanningens källa, utan en ond ande, som på en gång är högst mäktig och förslagen, har använt all sin energi på att bedra mig….”

16 Finns det det då något kvar som vi inte kan betvivla…? ”… denna sats jag finns till, jag existerar är nödvändigt sann var gång jag uttalar eller tänker den.” (Andra betraktelsen) Den första principen formulerad på latin i Principia Philosophiae (1644): ”Cogito, ergo sum” ”Jag tänker, alltså finns jag till”

17 Inte så här…:

18 Hmmm, invändningar… Kan vi verkligen härleda existensen av ett ”jag”?? Varför inte bara anta att ”det finns tankar”? (Lichtenberg: ”det tänker”)

19 Ännu värre (?) problem: hur tar vi oss vidare?! Kan vi ta oss vidare efter onde demonen?? Descartes menar att vi kan: Första gudsbeviset (Se Blackburn ”the trademark argument”) Ur tredje betraktelsen: ”Endast gudsidén återstår således vid vilken jag bör undersöka huruvida den är något som kan ha kommit från mig själv. Med namnet ”Gud” förstår jag en oändlig, a annat oberoende substans som har högsta insikt och största makt och som har skapat såväl mig själv som allt annat existerande – om något annat över huvud taget existerar. Allt detta är förvisso sådant att ju noggrannare jag uppmärksammar det, desto omöjligare synes det mig att det skulle ha kommit endast från mig själv. Alltså bör man av det sagda dra slutsatsen att Gud nödvändigt existerar.”

20 Nu kan vi veta att vi faktiskt har kunskap om en rad saker Gud är ingen bedragare, så vi kan lita på det vi inser klart och tydligt är sant (tex matematiska och logiska sanningar, men också drag i vår omvärld som vi inser klart och tydligt med vårt förnuft).

21 Men…cartesianska cirkel? När vi bevisat att Gud existerar, så vet vi också att det vi inser klart och tydligt är sant (eftersom Gud inte bedrar oss) Men för att bevisa Guds existens behövde vi förutsätta att det vi inser klart o tydligt är sant… = Cirkelresonemang??

22 Alternativ till Descartes…. Vad vilar kunskapen på? Principer/påståenden eller hellre förmågor/processer? Hume mot Descartes (se Blackburn (s 40-41)) There is a species of scepticism, antecedent to all study and philosophy, which is much inculcated by Descartes and others, as a sovereign preservative against error and precipitate judgment. It recommends an universal doubt, not only of all our former opinions and principles, but also of our very faculties; of whose veracity, say they, we must assure ourselves, by a chain of reasoning, deduced from some original principle, which cannot possibly be fallacious or deceitful. But neither is there any such original principle, which has a prerogative above others, that are self-evident and convincing. Or if there were, could we advance a step beyond it, but by the use of those very faculties, of which we are supposed to be already diffident. The Cartesian doubt, therefore, were it ever possible to be attained by any human creature (as it plainly is not) would be entirely incurable; and no reasoning could ever bring us to a state of assurance and conviction upon any subject.

23 Reabilism Reabilism: kunskap alstras genom pålitliga förmågor/processer. Externalism/ internalism med avseende på berättigande: Externalism - externa processer som subjektet inte behöver vara medveten om (tex perception) Internalism – interna processer som subjektet är medveten om (tex förnuftsresonemang) Leder till frågor om om vi vet att vi vet??

24 Fort. alternativ till Descartes: ”Fundamentalism” – koherentism Hur är kunskapen uppbyggd? Vilar den på en säker grund (”fundamentalism”) eller hänger den snarare ihop som ett nät (koherentism)?

25 Sammanfattning: viktiga begreppspar Skepticism kontra uppfattning att vi har kunskap Sinneskunskap kontra förnuftskunskap (jmf empirism kontra rationalism) Internalism kontra exernalism Fundamentalism kontra koherentism (Eng. foundationalism / coherentism)

26 Sammanfattning: några typiskt filosofiska drag hos Descartes De grundläggande och allmänna frågorna som engagerar honom existentiellt: vad kan jag veta, hur vet jag att jag vet, hur vet jag att det finns en Gud, vem är jag, etc.. Det anti-auktoritära, okonventionella och självständiga sökandet efter svar. Descartes vågar sätta alla invanda och allmänt accepterade ”sanningar” på spel. Han skapar också en egen metod. Det självmedvetna och förutsättningslösa: han erkänner sin okunskap, han reflekterar medvetet om sin metod. Metoden han använder för att besvara sina frågor: (i) systematiskt resonerande (ii) tankeexperimenten (iii) förhåller sig till tidigare filosofi Stilen. Skriver på en lättillgänglig och klar prosa, utan onödig eller esoterisk jargong.


Ladda ner ppt "Introduktion till Teoretisk Filosofi vt-15 Föreläsning III: EPISTEMOLOGI Susanna Andersson, FLoV, GU."

Liknande presentationer


Google-annonser