FINANSMARKNADER I TEORI OCH PRAKTIK Klas Eklund HHS 7 september 1999.

En presentation över ämnet: "FINANSMARKNADER I TEORI OCH PRAKTIK Klas Eklund HHS 7 september 1999."— Presentationens avskrift:

1 FINANSMARKNADER I TEORI OCH PRAKTIK Klas Eklund HHS 7 september 1999

2 1. GLOBAL KAPITALMARKNAD - PÅ GOTT OCH ONT...

3 GLOBALISERINGREN Handelsexpansion Fria kapitalrörelser Ny teknik Kulturell integration Inget kontrollrum Skatteharmonisering Behovet av attraktionskraft EMU driver på - men räcker ej

4 NYA MARKNADER Öppenhet besegrade import-substitution Latinamerika ut ur skuggorna Asien: Japan, NIC, Kina Avregleringar Kommunismens död Den största ekonomiska omvälvningen i mänsklighetens historia?

5 DET FRIA KAPITALET “Shareholder value”, “junk bonds” - ökad kapitalproduktivitet med början i USA Den nya tekniken drev på Avregleringar Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för “insjö” Räntan är “betyget” från marknaden: RS = RT + VXK + RP Rörlig växelkurs ger inte så stor handlingsfrihet som man kanske tror

6 INGET KONTROLLRUM Globaliseringen öppnar för friare upplåning - men bara för den som har kreditvärdighet Räntan ingen självklar handlingsparameter Finanspolitiken mer begränsad Växelkursregimen: Välj mellan helt rörligt eller helt låst - “fast men justerbar” har visat sig bli dyrt… “The credibility game” can ge perversa effekter Slutsats: Det är dyrt att gå emot marknaden “När jag var barn drömde jag om att bli återfödd som basebollstjärna eller president. I dag drömmer jag om att återfödas som obligationsmarknaden. Då kan man hunsa vem som helst” James Carville

7 ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERAR Planekonomiernas kollaps Den “skandinaviska modellens” problem Den “asiatiska modellens” problem Den “anglosaxiska modellens” framgångar Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion Snart bara en valuta i Västeuropa

8 FINANSMARKNADERNAS FUNKTION Flytta resurser från personer/företag/sektorer med sparöverskott till dem med underskott - direkt eller indirekt Därmed överbrygga likviditetsproblem och effektivisera resursallokeringen - vilket ger högre tillväxt Mäta, hantera och handla med risker av olika slag - vilket ger företag/personer möjlighet att välja en för dem optimal kombination av risk och avkastning

9 GLOBALA FINANSMARKNADER - I TEORIN... Snabbt växande volymer, avregleringar och lättrörlighet har en rad positiva effekter Ett rationellt instrument för att höja kapitalets produktivitet, fördela om sparande och hantera (prissätta) risk Jämviktspriser baserade på fullständig information Rationella aktörer Random walk, fundamental info och dess spridning viktig Derivat som försäkring - och risktagande

10 …OCH I PRAKTIKEN Vanligt med aktörer som agerar på ofullständig information och har bristande kunskaper om instrumenten Stora volymer och lättrörlighet ger stora kast i tillgångspriser Overshooting vanligt - också enligt teori med rationella aktörer Ger reala effekter - direkt och indirekt Förstärks i praktiken av buffelhjordsbeteendet: Att gissa rätt på andras reaktioner är ofta viktigare än att ha “korrekt” fundamental analys Beteendet förstärks av kortsiktiga belöningssystem, baserade på index “Reflexivitet” ger multipla jämvikter Resultat: Stora kast, hög volatilitet - som ofta är svår att förklara med fundamentala faktorer

11 FLER PROBLEM Spridningseffekterna (“smittan”) har blivit starkare, snabbare och svårare att förutsäga - pga psykologi och riskpositioner Samma störning kan ge helt olika effekter Medför ibland onda cirklar Ibland torkar likviditeten upp just när den behövs mest Kan komma i konflikt med sund makro. Alla måste spela “the credibility game” Den grundläggande (filosofiska) frågan: Hur rationella är vi egentligen? Random Walk på börsen eller systematiska överreaktioner? Agerar vi olika (asymmetriskt) beroende på utgångspunkten? Loss-averse istf risk-averse?

12 BRANSCHINTERNA, TEKNISKA PROBLEM Kompetensen att använda derivat är ofta för låg Komplexa produkter ger svåröverskådliga risker Riskvärderingsmetoder som syftar till stabilitet - VAR, marked-to-market etc - ger ibland högre volatilitet… Utveckling från traditionell banking till marknad och värdepapperisering ser bra ut i teorin - men gör det svårare att sortera ut betalningskriser Makroprognosmakarna har misslyckats totalt...

13 POLITISKA REAKTIONER Politisk motvikt till marknaderna formerar sig Kraven på återregleringar - från Mahatir till Krugman. Konspirationer och Prozac Synen på IMF: Libertarianer, reglerare och en “tredje väg” Hjälper “transparens”? Arkitektur vs rörmokeri Vart går Europa? Kommer Keynes tillbaka? Vaknar inflationen? Globaliseringen fortskrider, men även politiken blir global Hur svarar finansmarknaderna på utmaningen?

14 2. GÖR BANKEKONOMER NÅGON NYTTA?

15 BRANSCHEN Finansmarknaderna har expanderat snabbt Globaliseringen har gett nya arbetsfält, större krav, hårdare konkurrens Större volymer, högre tempo, fler produkter Mer sofistikerade kunder - från olika håll Mer differentierade produkter Krav på högre kunskaper - både bredd och spets - och högre tempo

16 EKONOMERNA 1950-60-talen: Professorliga rådgivare 1970-80-talen: Självständiga sekretariat 1990-talet: Blixtsnabba allroundekvilibrister Ca 100 personer Man i 30-årsåldern Civilekonom Erfarenhet från KI, Fi-dep, RB Nära marknaden

17 VAD GÖR DE? Serva interna och externa kunder Väntevärden Konjunkturbedömningar Centralbanksanalys Politisk analys Specialstudier Kundmöten, föredrag Publikationer Högt tempo, långa dagar. Stor lönespridning

18 EKONOMERNA I DEBATTEN På några håll är ekonomerna språkrör Olika mediastrategier hos olika aktörer; den som syns mest är inte alltid bäst Skilj mellan svenska och utländska aktörer; utländska har status här - men kan inte Sverige “Marknadens röst”? OBS att ekonomerna inte är marknaden! Debattdeltagande: Vem syns? Inte forskare! Komparativa fördelar hos pratsamma chefekonomer