Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Att ifrågasätta normer och skapa jämlika möjligheter att utveckla god hälsa Normkritik och hälsobudskap Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare Maria.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Att ifrågasätta normer och skapa jämlika möjligheter att utveckla god hälsa Normkritik och hälsobudskap Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare Maria."— Presentationens avskrift:

1 Att ifrågasätta normer och skapa jämlika möjligheter att utveckla god hälsa Normkritik och hälsobudskap Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare Maria Magnusson, med. dr, dietist, sjuksköterska

2 Bekräfta och förmedla kunskap Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete Underlätta för spridande av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens

3 Hälsa Biomedicinskt perspektiv: - Avvikelse från det normala WHO- definition -Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och social välbefinnande, där med inte bara frånvaro av sjukdom, Ojämlikhet i hälsa – ett globalt problem -Closing the Gap -Folkhälsan i Sverige -Göteborg/ sociala skillnader i hälsa

4 Ram åk 1 (VT 2014)

5 Bild: FHI Text: Donna Haraway (1991)

6 Normer När man granskar mångfald fästs uppmärksamheten ofta på undantagen: Normativiteten osynliggörs och blir rådande. Det betyder att de som avviker från normen ofta glöms bort/negativ fokus. Detta för i sin tur med sig att det är svårt att berätta om det som är viktigt för en själv.

7 Vad är normkritik?

8 Samtala utan att utelämna någon och förstärka normbilder Är frågorna/ budskapet anpassat till målgruppen Finns det någon som riskerar att bli exkluderad Är de begrepp du använder relevanta för sammanhanget -pojke, flicka, hen, -barn, ungdom, vuxen, -utlandsfödd, invandrare, flykting -funktionsnedsatt, -kristen, troende, -flickvän, pojkvän, partner -sexuellt aktiv, heterosexuell, homosexuell

9

10 KällorInspiration och samarbeten Kunskapscentrum för jämlikvård West Pride Ungdomsmottagningen Mänskliga Rättigheter i Göteborg

11 BETYDELSEN AV SAMTALSMETODIK OCH PROFESSIONELL KOMPETENS

12 1996

13 KRITISK MEDVETENHET - INTERKULTURELL KOMPETENS

14 Vi lever i ”ett socialt sammanhang där olika och ojämlik tillgång till makt och resurser spelar stor roll för hälsa och sjukdom, för tillgång till vård, och bemötande. Eftersom vi alla är en del av samhället måste vi förstå något om vår egen roll, vår egen position och hur vi handlar utifrån den. På så sätt kan vi skaffa oss en kritisk medvetenhet…” (Westerståhl 2012, s 142) …uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra, utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003) …bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön, etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning (Kumagai & Lypson 2009) Den medicinska kulturen… Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland ”Skall jag verkligen börja med gluten idag tycker ni?”

15 …uppfattar traditionellt sig själv, inte som en kultur bland andra, utan som bärare av absoluta sanningar (Taylor 2003) …bör kunna identifieras med jämlik vård till alla, oavsett kön, etnicitet, samhällsklass, religion och sexuell läggning (Kumagai & Lypson 2009) Den medicinska kulturen… Kärnan i begreppet bör vara kritisk medvetenhet och ett distanserat förhållningssätt till egna fördomar, antaganden och värderingar (Kumagai & Lypson 2009) …beskrivs ofta som ”förmåga att stödja multikulturella befolkningar” (Vaughn 2008) …kritiseras för att förenkla identitetsbegreppet och bidra till stigmatisering (Lee & Farrell 2006, Kleinman & Benson 2006) Interkulturell kompetens… …ömsesidig respekt och förståelse …utvecklande av terapeutisk relation …respekt för individens rättigheter, värden och uppfattningar (McCance et al 2009) Personcentrerad rådgivning kännetecknas av… Maria Magnusson 9 maj 2014, DRF Uppland

16 Vi kan ha brister i kunskap och förutfattade meningar när det gäller avvikelser från normen eller vårt eget perspektiv Det kan leda till att den vi möter inte känner sig förstådd, i värsta fall inte respekterad, och att vi inte ger de mest adekvata råden för just den personen.

17 Nr IOm vi går tillbaka lite till maten, tänkte jag på, lagar du i ugnen maten eller steker du den i friterar. 157.MJag lagar den i ugn. 158.IJa, det är ju mycke bättre i ugnen som du vet. 159.MJa, mycke bättre. 160.IFör där har du inte det feta. (M: Fettet, ja) Neej. 161.Sen får man inte glömma att kroppen behöver lite fett också. 162.MFett också. Jaa. (Hmhm…) Samtalsutdrag (studie av skolsköterskors samtal med överviktiga elever och deras föräldrar)

18 …ni äter ju så mycket grönsaker i er kultur…. (sagt av från skolsköterska till familj med ursprung i Medelhavsområdet, utan föregående undersökning av hur familjens matvanor såg ut)

19 EXEMPEL PÅ BETYDELSEN AV INKOMST (MAT)

20 Rydén & Hagfors (2011) : Data från den svenska studien Riksmaten barn (2003) visar att de barn som äter en dyrare kost också äter hälsosammare Maillot et al. (2010): Det är svårt att i längden äta billigt och hälsosamt om man skall välja mat som de flesta anser ”normal” RAO, M., AFSHIN, A., SINGH, G. & MOZAFFARIAN, D Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy options? A systematic review and meta-analysis. BMJ Open, 3, e

21 Vad kostar kalorierna? Livsmedel Kalorier per krona (kronor per dag för 2000 kalorier) Broccoli 5 (400) Kolja10 (200) Kycklingfilé10 (200) Morötter22 (91) Pizza24 (83) Smågodis50 (40) Baguette med vitlökssmör70 (29) Havregrynsgröt199 (10)

22

23 NE platsen, Göteborg. Augusti 2013.

24 Referenser Kumanyika, S.K. (2008) Environmental influences on childhood obesity: ethnic and cultural influences in context. Physiol Behav, 94(1), Magnusson, M. (ed.) (2013) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa, Studentlitteratur, Lund. Maillot, M., Darmon, N. & Drewnowski, A. (2010) Are the lowest-cost healthful food plans culturally and socially acceptable? Public Health Nutr, 13(8), Mintz, S. (1996) Tasting food, tasting freedom, Beacon Press, Boston. Rao, M., Afshin, A., Singh, G. & Mozaffarian, D. (2013) Do healthier foods and diet patterns cost more than less healthy options? A systematic review and meta- analysis. BMJ Open, 3(12), e Rostila, M. & Toivanen, S. (2012) Ojämlikhet i hälsa, Liber, Stockholm. Rydén, P.J. & Hagfors, L. (2011) Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? Public Health and Nutrition, 14(9), WHO (1986) Ottawa Charter for Health Promotion, 1986 World Health Organization, Ottawa.

25 TACK FÖR IDAG!


Ladda ner ppt "Www.gu.se Att ifrågasätta normer och skapa jämlika möjligheter att utveckla god hälsa Normkritik och hälsobudskap Moa Hallmyr Lewis, folkhälsovetare Maria."

Liknande presentationer


Google-annonser