Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kant (1724-1804) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kant (1724-1804) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."— Presentationens avskrift:

1 Kant (1724-1804) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Grundläggande idéer 1.Rationalism: Kants Kopernikanska revolution 2.Moraliska plikter måste vara syntetiska a priori omdömen (kategoriska imperativ) 3.Förnuftet är praktiskt (inte ”the slave of the passions” med andra ord, kan ge oss mål) 4.Deontologi/pliktetik: vissa handlingar är absolut förbjudna 5.Absolut frihet (förnekande av determinism) 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

3 Kants epistemologi Humes skepticism: Vår erfarenhet sätter begränsningar för vad vi kan veta. (Vi har ingen erfarenhet av exempelvis kausalitet, ett jag, moraliska fakta - metafysik spekulation). Kants uppgift: Förklara hur vi kan få kunskap om världen utan att behöva använda oss av erfarenhet? (syntetisk a priori). Centrala begrepp: Analytiska omdömen/sanningar: begreppslig sanning (en triangel har tre sidor, en ungkarl är ogift) (Hume: demonstrative reason) Syntetiska omdömen/sanning: icke-analytisk sanning (Hume: matters of fact) A priori sanning: något vi kan veta utan att ta hjälp av erfarenheten A posteriori sanning: något vi vet i kraft av erfarenheten 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

4 ”intuitions without concepts are blind, concepts without intuitions are empty” Hume (och Kant): vi kan inte få kunskap om kausalitet utifrån erfarenheten (a posteriori). Humes empirism: Vår enda källa till kunskap är erfarenhet. Rationalister: Vår källa till kunskap är förnuftet och den kunskap vi får genom förnuftet är helt oberoende av vår erfarenhet (exempel: två parallella linjer kommer aldrig att korsas). Kant: Kunskap beror på två oberoende källor: (a) intuitioner (≈sinnesintryck) och (b) förståelse (organiserar (a) utifrån tolv olika kategorier (t.ex. kausalitet, nödvändighet, enhet). 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

5 Kants 12 kategorier 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

6 Kants kopernikanska revolution Hur kan vi få kunskap om världen som inte är beroende av vår erfarenhet? Kant: Eftersom vi skapar vår empiriska värld utifrån vissa regler så kan vi har a priori kunskap om dessa egenskaper hos världen. Allt i vår erfarenhetsvärld organiseras utifrån 12 kategorier och två åskådningsformer – vi kan inte tänka på saker och ting utan dessa. Genom att blicka inåt snarare än utåt kan vi upptäcka de egenskaper vi påtvingar världen. Istället för att tro att stjärnorna rör sig så visade Kopernikus att det är vi som rör oss snarare än stjärnorna (jorden snurrar runt solen). Analogin Kant har i åtanke är att världen i sig inte har de egenskaper vi tillskriver den, utan att de beror på oss och vår psykiska beskaffenhet (mänskligheten i centrum). 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

7 Vad är det vi får kunskap om? Fenomenvärlden och tingen i sig Fenomenvärlden: den empiriska världen som till en viss del är vår skapelse. Om fenomenvärlden kan vi ha kunskap. Världen i sig (the noumenal world): så som saker är utan att de underkastas den mänskliga organisationsprocessen. Om världen i sig kan vi inte veta nått! 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

8 Kants mål i Groundwork Mot empirism: Erfarenheten kan inte ge oss all kunskap, utan viss kunskap måste komma från förnuftet, dvs., vara a priori. Mot rationalism: Självevidenta principer eller analys av begrepp (relationer mellan idéer) kan inte ge oss kunskap om kausalitet, moral, etc, utan måste syntetisk. Kants mål (på moralområdet) är att visa att det kan finnas en syntetisk a priori princip (något rent formellt (formen av lag) som kan ge oss substantiella begränsningar, dvs., det kategoriska imperativet). 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

9 Varför syntetiskt a priori? Kant avser att utgå ifrån våra vanliga moraliska uppfattningar och ska försöka hitta den underliggande principen. Moral: erfarenheten ger oss inte kunskap om hur det bör vara, utan enbart hur det är. Moralomdömen måste därför vara a priori. Moralomdömen är inte heller analytiska eftersom vi inte kan avgöra moraliska frågor genom att analysera begrepp. Alltså: moralomdömen måste vara syntetiska a priori omdömen. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

10 Den goda viljan ”It is impossible to conceive anything at all in the world, or even out of it, which can be taken as good without qualification, except a good will” Det enda som är ovillkorligt gott är den goda viljan, men vad är det som gör en vilja ovillkorligt god? 1.Konsekvenser? (Motargument: vi finner vissa handlingar berömvärda även om de har dåliga konsekvenser) 2.Ett visst mål (hälsa, lycka)? (Motargument: ett nobelt mål kan uppnås på ett högst klandervärt sätt). 3.Motiv? Om utfört från rätt motiv tillskriver vi en handling ovillkorligt värde (det är motivet som är upp till oss; jmf Stoicism). 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

11 Den goda viljan fortsättning Kant: Vad som ger en moralisk handling sitt speciella värde är motivet bakom handlingen? I Kantianska termer: Vad som ger en handling sitt speciella värde är principen, eller maximen, utifrån vilken handlingen utförs. När vi vet vilken slags princip, eller maxim, utifrån vilken en god handling utförs, vet vi också (a) vad som gör en person god och (b) vad som gör en handling rätt. Den goda viljan ≈ att handla utifrån rätt princip eller maxim 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

12 Olika slags maximer: plikt, intrinsikal önskan och instrumentell önskan A.Plikt: För att en handling är rätt. B.Intrinsikal önskan: För att du önskan något för sin egen skull (för att du gillar utföra handlingar av en viss typ). C.Instrumentell önskan: För att du önskar något för något annats skull. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

13 Kants psykologi Vår natur ger oss incitament, dvs., vi frestas att handla på olika sätt: önskan att spela tv-spel, önskan att äta bullar etc. Incitamenten fungerar som överväganden som vi använder när vi ska besluta oss för vad vi ska göra. När vi bestämmer oss för att handla utifrån ett visst incitament gör vi det till vår maxim (principen för vår handling). Om jag bestämmer mig för att spela tv-spel för att jag vill det är principen för min handling att spela tv-spel när jag vill det. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

14 Varför är plikten det motiv som ger en handling värde? Ex: Att rädda någon för att hon håller på att drunkna Jämför någon som utför handlingen utifrån plikt och någon som utför handlingen därför att hon vill göra det. Samma motiv (rädda den som håller på att drunkna), men olika maximer Maxim (A): Räddar personen för att det är en skyldighet! Maxim (B): Räddar person för att jag vill göra det! 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

15 Den goda viljan: Sammanfattning Att utföra en handling därför att man ser det som sin skyldighet är detsamma som att motiveras av tanken att handlingsmaximen har formen av en lag. Uppfattningen att en maxim har formen av en lag är i sig själv något som motiverar till handling (Kant kallar detta respekt för lagen). En handling utförd av plikt får sitt speciella värde från det faktum att agenten handlar utifrån respekt för lagen. En god person motiveras av tanken att hans eller hennes maxim har formen av en lag. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

16 Kategoriska och hypotetiska imperativ Hypotetiskt imperativ: Om du vill uppnå x så gör y! Ex. Om du vill vara frisk, så bör du träna! Kategoriskt imperativ: Gör x! Ex. Ljug inte! Hur kan ett hypotetiskt imperativ förpliktiga oss: Om man är rationell och vill x så vill man också medlet till x (analytiskt). Hur kan ett kategoriskt imperativ förpliktiga oss? Målet ges inte analytiskt, utan måste vara syntetiskt. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

17 Det kategoriska imperativet Formula of Universal Law: Handla bara enligt en maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den blir allmän lag. There is […] only a single categorical imperative and it is this: act only in accordance with that maxim through which you can at the same time will that it become a universal law ”AK 4: 421). Hur kan ett kategoriskt imperativ ge oss några skyldigheter? - De maximer kan upphöjas till allmän lag är tillåtna. - De maximer som inte kan upphöjas till allmän lag är förbjudna (och ger oss skyldigheter). Alltså, vi måste testa om vi kan vilja att maximen för en viss handling kan upphöjas till allmän lag (naturlag) i en värld där vi själva existerar. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

18 Kategoriska imperativet i praktiken: att ljuga för att få pengar Formulera maximen: exempelvis att man ska utföra handling H för att uppnå ett visst mål M. EX: Jag ska ljuga för att få pengar Formulera motsvarande naturlag: Var och en som behöver lite pengar ska ljuga. Test: Tänk om alla gjorde så! Vad du måste tänka dig är en värld där du försöker få lite pengar genom att ljuga och där alla som behöver pengar försöker få pengar genom att ljuga (det är en naturlag). För att maximen ska vara god måste man kunna upphöja den till allmän lag utan att den genererar en motsägelse. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

19 Olika slags motsägelser Praktisk motsägelse: Maximens effektivitet skulle undermineras givet att den universaliserades. Logisk motsägelse: att upphöja maximen underminerar möjligheten att avge löften, vilket gör maximen omöjlig att föreställa sig. Teleologisk motsägelse: Falska löften strider mot naturen hos löften, dvs., tillit och samarbete. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

20 For, the universality of a law that everyone, when he believes himself to be in need, could promise whatever he pleases with the intention of not keeping it would make the promise and the end one might have in it itself impossible, since no one would believe what was promised him but would laugh at all such expressions as vain pretence (AK 4:422). But communication of one’s thoughts to someone through words that yet (intentionally) contain the contrary of what the speaker thinks on the subject is an end that is directly opposed to the natural purposiveness of the speaker’s capacity to communicate his thoughts, and is thus a renunciation of the speaker of his personality, and as such a speaker is a mere deceptive appearance of a human being, not a human being himself (MM 6:429). 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

21 Perfekta och imperfekta plikter Perfekt plikt: Uppstår från maximer som inte kan upphöjas till allmän lag (contradition in conception test). Ex. Lögn – det är därför absolut fel att ljuga! Imperfekt plikt: Uppstår från maximer vi kan upphöja till allmän lag utan motsägelse, men ändå inte kan vilja (contradiction in the will test). Ex. Hjälpa andra och förverkliga sina talanger. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

22 Mänskligheten – det objektiva målen 1. Alla handlingar har ett mål. 2. De flesta handlingar får sitt mål från våra önskningar. 3. Vanliga önskningar verkar ha villkorligt värde – de är värdefulla på grund av något i vår natur (vi ger dem värde). 4. Olika mål för olika personer. 5. Om det finns ovillkorliga plikter som binder alla rationella varelser så måste det finnas något mål gemensamt för dessa varelser. 6. Eftersom vi eftersträvar dessa mål måste de vara viktiga och eftersträvansvärda. 7. Detta visar att vi behandlar oss själva som mål. Mänskligheten är det objektiva målet. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

23 Kategoriska imperativet: Formula of Humanity Formula of Humanity: Handla så att du alltid behandlar alla rationella varelser, oavsett om det är dig själv eller någon annan, som ett mål i sig och aldrig enbart som ett medel. ”So act that you use humanity, whether in your own person or in the person of any other, always at the same time as an end, never merely as a means” (AK 4: 429). Alla rationella varelser existerar som mål i sig själva (och har absolut värde) och inte enbart som medel för något annat. Detta måste speglas i vårt handlingsliv. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

24 Formula of Humanity i praktiken Att respektera någon som en rationell varelse medför bland annat att respektera hennes val vad gäller liv och handlingar. Detta verkar utesluta tvång och bedrägeri – förklaringen är att exempelvis lögn verkar vara att just använda någon som blott ett medel (instrument) för sina egna mål. Genom att tala sanning gör vi det möjligt för andra att resonera självständigt samtidigt som vi bjuder in dem att resonera tillsammans med oss, vilket leder till Kants vision om ett ändamålens rike där människor tillsammans funderar över vad man bör göra. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

25 Formula of Autonomy Formen hos Forumla of Universal Law och innehållet i Formula of Humanity implicerar en tredje formulering av det kategoriska imperativet. Formula of Autonomy: Handla alltid på ett sådant sätt att vi kan se oss själva som stiftandes universella lagar genom våra maximer. Att följa principen ovan är att se sig själv som lagstiftare i ändamålens rike. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

26 Heteronomi och autonomi: två slags motivation Heteronomi: Att göra som lagen därför att det främjar något av våra syften (att undvika straff). Autonomi: Att göra som lagen säger vi accepterar lagen När vår motivation är heteronom binds vi av något utanför oss själva (till detta räknas även våra önskning). För att handla moraliskt måste vi vara autonoma. För att moralen ska få bindande kraft måste vi fritt stifta våra lagar. Om moralen existerar (ska kunna binda oss) måste vi kunna handla och motiveras autonomt (”bör” implicerar kan). 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

27 Moralen bindande kraft (normativa grund) Vart hittar vi moralens bindande kraft? Inte utanför oss som Kants föregångare hade föreslagit, utan vi måste titta inåt – det är i den mänskliga förmågan till att skapa sina egna lagar som vi hittar moralens normativa grund. Kant sista uppgift är att visa att vi är autonoma och förmögna till att motiveras av vår föreställning av oss själva som lagstiftare i ändamålens rike. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

28 Är vi autonoma på det sätt som krävs för att morallagen ska binda oss? Återstående problem: Kant måste visa att vi är rationella varelser som autonoma på det sätt som krävs, dvs., att vi kan motiveras av lagen själv och inget annat (moralisk motivation måste vara autonom). Varför? Om Kant inte lyckas visa det kan han inte visa att moralen har någon bindande kraft (eller finns överhuvudtaget).. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

29 Fri vilja Det är viljan hos en rationell varelse som ligger till grund för (orsakar) hennes handlingar och hur hon påverkar världen. För att vara autonoma eller fria menar Kant att våra handlingar inte får vara styrda av något externt (vilket inkluderar våra egna önskningar). För att viljan ska vara fri måste den ha sin egen lag eller princip som den ger sig själv. Morallagen är den autonoma viljans lag. Kant menar att ”a free will and a will under moral laws are one and the same” (AK 4: 447) 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn

30 Är vi fria? Givet att vi är rationella så handlar vi nödvändigtvis utifrån föreställningen att vi är fria (under the idea of freedom AK: 4: 448). Förnuftet kräver att vi handlar under föreställning att vi är fri och frihet är att styras av morallagarna. Alltså, förnuftet kräver att vi ser oss själva som styrda av morallagarna. Fenomenvärlden: Mänskligt handlande är (precis som allt annat) underkastat orsak/verkan-kategorin. Detta betyder dock inte att vi inte är fria, ty frihet kan tillskrivas oss i den noumenala världen. 2015-03-21Institution enhet avdelning | Namn


Ladda ner ppt "Kant (1724-1804) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."

Liknande presentationer


Google-annonser