Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Välkomna! 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riskbedömning av laboratoriekemikalier Välkomna! 1."— Presentationens avskrift:

1 Riskbedömning av laboratoriekemikalier Välkomna! 1

2 Vem är jag? Tina Almström Branting Miljökonsult på Goodpoint, ett konsultbolag för hållbar utveckling Toxikolog (arbetar med att bedöma farligheten hos kemikalier och riskerna med användning) Utbildad på Karolinska Institutet, har arbetat laborativt i ett antal forskargrupper på KI 2

3 Dagens utbildning kommer bl.a. att handla om Varför riskbedömning? Hur ska man tänka? Vad betyder märkningen på förpackningen? Fara, risk och exponering – vad är skillnaden? Hur man hittar relevant information för en riskbedömning i ett säkerhetsdatablad 3

4 Vad är en kemikalie? Ett kemiskt ämne = antingen ett grundämne eller en kemisk förening som är naturligt förekommande eller som har framställts industriellt. En ”kemikalie” = ett kemiskt ämne eller en kemisk produkt En kemisk produkt = kan bestå av ett enda ämne eller en blandning av fasta, flytande och /eller gasformiga kemiska ämnen. 4

5 Vad är ett farligt kemiskt ämne? Enligt AFS 1997:10: Ett ämne som genom sina toxikologiska eller fysikalisk- kemiska egenskaper kan föranleda ohälsa eller olycksfall. T ex ämnen som är giftiga, hälsoskadliga, frätande, allergiframkallande, irriterande, CMR, brandfarliga, explosiva, oxiderande eller kemiskt instabila.

6 Hur vet man att kemikalien är farlig? 6

7 Eller så här 7

8 Kemikalieinventering Görs i början av varje år genom användandet av KLARA Ger underlag för vilka kemiska ämnen/kemiska produkter som finns i verksamheten Kemikalieförteckningen i KLARA ger ett underlag för riskbedömning 8

9 Bikupa 9 Diskutera två och två under 3 minuter: Hur görs riskbedömningar av metoder där kemikalier används i er forskargrupp/på er institution?

10 Varför genomföra en riskbedömning? FÖR DIN OCH DINA KOLLEGORS EGEN SÄKERHET! Riskbedömning bidrar till: Säkrare arbetsmiljö Ökat riskmedvetande

11 Lagstiftning om riskbedömning på lab AFS 1997:10 ”Laboratoriearbete med kemikalier” (föreskrift från Arbetsmiljöverket) Reglerar bl.a.: Att riskbedömningar ska göras När riskbedömningar ska dokumenteras

12 Ur AFS 1997:10 om riskbedömning Vid planering av laboratoriearbete där ett eller flera farliga ämnen används eller bildas skall en riskbedömning göras. de aktuella ämnenas inneboende farlighet ska vägas samman med riskerna vid utförandet av de olika arbetsmomenten. slutsatser ska dras om vilka riskreducerande åtgärder som behöver vidtas för att arbetet skall kunna utföras säkert. Innan arbete påbörjas ska de riskreducerande åtgärder som behövs vara utförda och erforderlig beredskap vid olyckshändelse ska finnas. Vid riskbedömningen skall det bedömas om arbetet är antingen: a) icke riskfyllt eller måttligt riskfyllt, eller b) riskfyllt eller mycket riskfyllt.

13 När dokumentera riskbedömningen? När arbetet bedöms som riskfyllt eller mycket riskfyllt (lagkrav, i AFS 1997:10) Dokumentet ska innehålla: - en beskrivning av arbetet - riskbedömningen - de riskbegränsande åtgärderna Underlag till beslut om åtgärder Informationsunderlag Imorgon ska vår nya ex-jobbare få göra experimentet…

14 Vem ska göra riskbedömningen? en person som är väl insatt i hanteringen och har goda kunskaper om kemiska risker. med fördel ska andra personer med goda kunskaper delta i bedömningen eller kvalitetssäkra den. Forskningsgruppledaren eller annan ansvarig chef ska godkänna riskbedömningen

15 Vem ska ta del av riskbedömningen? Alla som ska arbeta med metoden – innan arbetet påbörjas! En av sakerna att gå igenom, utöver praktiskt handhavande, vid introduktion till en ny metod Forskningsledaren eller annan ansvarig chef ska godkänna riskbedömningen

16 Bikupa 16 Diskutera två och två under 3 minuter: Ni har gjort få eller inga riskbedömningar på ert lab – hur ska ni prioritera för att komma igång med fortsatta riskbedömningar?

17 Så många metoder, så lite tid… Hur prioritera rätt? I vilka metoder hanteras de farligaste kemikalierna (Riskkategori A ”Mycket hög risk” i KLARA)? I vilka av ovan identifierade metoder används störst mängder/är det störst risk för exponering eller daglig? Vilka av ovan identifierade metoder är det många som arbetar med eller som utförs dagligen/flera gånger per vecka? Var flera som gör riskbedömningarna och se till att alla har grundläggande kompetens för uppdraget! Person med vana av metoden ska delta i riskbedömningen

18 Att tänka på vid riskbedömning av en metod Bestäm vilka moment som ingår i metoden och således ska ingå i riskbedömningen. Ingår t.ex. förberedelsearbetet (spädning, uppvägning av pulver etc.)? Hur hanteras de kemikalier som ingår i metoden (överföring av kemikalier mellan olika kärl, blandning, upphettning, vakuumdestillering, kokning, pipettering, vägning av pulver etc.)? Förhållanden under användningen (labbänk, dragskåp etc)? Vilka farliga egenskaper har ämnena som hanteras? Dela in i - hälsofarlighet vid inandning - hälsofarlighet vid hudkontakt - hälsofarlighet vid förtäring - brandfarlighet - speciella risker såsom farliga reaktioner med andra ämnen. Kan farliga ämnen bildas under hanteringen (reaktionsprodukter)?

19 Att tänka på vid riskbedömning av en metod (forts) Var och när i metoden kan ämnena medföra risker? - bildas ångor eller damm? - förekommer hudkontakt? - kan gnistor bildas? När är det störst risk för att något kan gå fel, t.ex. spill på väg från kylen till dragskåp, vägning av pulver eller upphällning? Behövs skyddsåtgärder? - är exponeringen minimerad tillräckligt i förhållande till hälsofaran? - är risken för brand eller explosion förebyggd? - vilka felhändelser behöver man gardera sig mot? Ta beslut om arbetsmetod, utrustning, plats, skyddsåtgärder, instruktioner, beredskap och information. Dokumentationen ska dateras och bör undertecknas av ansvarig chef och ha uppgift om vilka som deltagit i bedömningen.

20 Hur riskbedöma ”okänd” farlighet? AFS 1997:10 3 § Riskbedömning av hantering av kemikalier med okända egenskaper skall göras som om kemikalierna är farliga, med hänsyn till de egenskaper som kan vara aktuella. 20

21 Riskbedömning i KLARA Karolinska Institutet använder sig idag av kemikaliehanteringssystemet KLARA för att bl.a: -föra kemikalieförteckningar -göra riskbedömning av kemikalier. Mer om riskbedömningsmodulen i KLARA senare denna eftermiddag! 21

22 Fara, exponering, risk– vad är skillnaden? En kemikalie kan vara farlig utan att det behöver innebära en stor risk för den som arbetar med den. Den inneboende farligheten är konstant, den toxiska effekten beror av dosen* Exponering är när en organism utsätts för en substans, företeelse eller ett smittämne. Om man hanterar den farliga kemikalien på rätt sätt och använder korrekt skydds- utrustning/åtgärder så kan man begränsa/ undvika exponering och därmed minskar risken för att bli skadad. 22 Fara * För CMR-ämnen finns oftast inga tröskelvärden för effekten

23 Skilj på fara och risk Risken består av två faktorer: de inneboende egenskaper som kemikalien har (faran) det sätt som kemikalien används eller hanteras på (exponeringen).

24 Exponeringsvägar Tre huvudsakliga exponeringsvägar: Hud – Lungor – Mage/tarm 24

25 Fara – Risk Faro Farobedömning - analys av ett ämnes potential att skada hälsan eller miljön, grundat på ett ämnes inneboende egenskaper (giftighet) Risk Riskbedömning – analys av sannolikheten att skada ska uppkomma och av skadans möjliga omfattning 25

26 Var hittar jag informationen? Du eller dina kollegor kan metoden, och har därmed kunskap om när hanteringen kan leda till exponering för kemikalierna Information om farorna med kemikalierna återges: genom märkningen på förpackningen i säkerhetsdatabladet 26

27 Farosymboler, risk- och skyddsfraser Alla farliga kemikalier ska enligt lag vara märkta med farosymboler, riskfraser och skyddsfraser (undantag finns dock) En farosymbol är tänkt att på ett snabbt sätt åskådliggöra faran med kemikalien Det finns olika farosymboler, som beskriver produktens farlighet Men symbolen säger inte allt – därför finns det kompletterande text, s.k. risk- och skyddsfraser, som hör ihop med farosymbolerna (eller står ensamma) 27

28 Farosymboler 28

29 CLP- ett nytt märkningssystem CLP står för Classification, Labelling och Packaging EG-förordning – gäller direkt i Sverige Rena ämnen (t ex etanol, borsyra) ska vara klassificerade och märkta enligt CLP from 1 dec 2010 Nya begrepp mot ”gamla” klassificeringssystemet: Faropiktogram Signalord Faro- och skyddsangivelser 29

30 Faropiktogram 30

31 Skillnader mellan gammal och ny märkning KIFS 2005:7 FAROSYMBOL FAROBETECKNINGAR Miljöfarlig, Giftig, Hälsoskadlig RISK & SKYDDSFRASER RXX: Mycket giftig SXX: CLP FAROPIKTOGRAM SIGNALORD Varning, Fara FARO & SKYDDSANGIVELSER HXXX: Dödligt vid förtäring PXXX: 31

32 Symboler för hälsofarlighet 32 Ökande fara för hälsoskador Fara Fara / VarningVarning

33 Symboler för brandfarlighet 33 Ökande brandfara En kemikalie som är klassificerad som ”Brandfarlig” saknar symbol Fara Varning

34 Symboler för oxidation och explosion 34 Oxiderande kemikalier är ämnen och produkter, som tillsammans med andra ämnen kan förorsaka en starkt värmeavgivande reaktion. Explosiva kemikalier är ämnen och produkter som utan externt syre kan förorsaka en reaktion där värme avges och gaser snabbt uppstår.

35 Symbol för miljöfarlighet 35 En kemikalie som är klassificerad som ”Skadlig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadlig långtidseffekter i vattenmiljön” saknar symbol, men är ändå att betrakta som miljöfarlig

36 Hur märkningen kan se ut – exempel 1 36 SUPERLIM MYCKET BRANDFARLIGT GIFTIGT VID INANDNING, HUDKONTAKT OCH FÖRTÄRING Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rökning förbjuden Undvik kontakt med huden och ögonen Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vatten och kontakta läkare Använd lämpliga skyddshandskar samt skyddsglasögon eller ansiktsskydd Vid olycksfall illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten RISKFRASER FAROSYMBOLER SKYDDSFRASER

37 Hur märkningen kan se ut – exempel 2 37 LÖSNINGSMEDEL Fara Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad. Förvaras oåtkomligt för barn. Får inte utsättas för gnistor/öppen låga – Rökning förbjuden Förvaras på väl ventilerad plats. Förpackningen ska förvaras väl tillsluten. Använd ögonskydd VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja. Innehåller: ämne x, ämne y SKYDDS- ANGIVELSER FAROPIKTOGRAMFAROANGIVELSER SIGNALORD

38 Säkerhetsdatablad Enligt lag så måste alla farliga kemikalier ha ett säkerhetsdatablad (SDB), som lämnas ut till yrkesmässiga användare av kemikalien Ett SDB har alltid 16 avsnitt Ger info om t ex vilka ämnen som ingår i den kemiska produkten, hur man skyddar sig, första-hjälpen åtgärder, hantering av spill och avfall osv. 38 Produktens märkning ger viss information men för att verkligen få kunskap om kemikaliens farlighet och hur man skyddar sig måste ni läsa säkerhetsdatabladet

39 Hur läser man ett säkerhetsdatablad? 39 FrågaLäs under följande rubriker Hur farlig är kemikalien för människa och miljön? 2. Farliga egenskaper (kort sammanfattning) 11. Toxikologisk information (hälsa) 12. Ekologisk information (miljö) 15. Gällande föreskrifter (klassificering/märkning) Hur skyddar jag mig själv och andra?8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd 4. Åtgärder vid första hjälpen Vad ska jag göra om platsen där kemikalien finns börjar brinna eller om jag spiller ut den? 5. Brandbekämpningsåtgärder (t ex släckmedel ) 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Hur hanterar jag produkten när den blivit avfall? 13. Avfallshantering (av kemikalie och förpackning) Ingående farliga ämnen och deras klassificeringar (+ samt CASnr/EGnr) anges under rubrik 3 ”Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar”. Info under övriga rubriker än ovan kan vara av intresse för den som t ex ska riskbedöma kemikalien eller transportera den.

40 Varför är det viktigt med rutiner vid kemikaliehantering? Förebygga risker och olyckor. Underlättar arbetet för alla som ska använda kemikalierna. Hålla reda på vilka kemiska produkter som används. Ha kunskap om förvaring, märkning, hantering och personlig hygien. Bidra till riskminskningsarbete vid inköp av kemikalier. 40

41 Hantering av kemikalier Skaffa alltid information (ex. säkerhetsdatablad) innan du använder produkten. Använd personlig skyddsutrustning om det krävs. Utnyttja tekniska möjligheter till lägre exponering Överblivna kemikalier tas om hand enligt vad som anges i säkerhetsdatabladet eller de rutiner som gäller på KI. Utrustning för ”första hjälpen” och hantering av nödlägen ska finnas tillgänglig och vara känd av samtliga på arbetsplatsen. 41

42 Märkning av kemikalier Ska normalt förvaras i sina originalförpackningar. Om en mindre mängd behövs så ska den nya förpackningen vara lämplig för ändamålet. Märkningen av den alternativa förpackningen ska vara samma som originalförpackningen. Det ska alltid gå att förstå vilket ämne den alternativa förpackningen innehåller och vilka risker som finns. 42

43 TACK! 43


Ladda ner ppt "Riskbedömning av laboratoriekemikalier Välkomna! 1."

Liknande presentationer


Google-annonser