Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland."— Presentationens avskrift:

1 Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland

2 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil energi Utsläpp från inköpta varor

3 Idisslarnas fodersmältning Metan bildas för att ta hand om väte: CO H  CH H 2 O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: Djurets energibehov Fodrets smältbarhet och sammansättning

4 Stallgödselhantering Metan: Bildas i syrefri miljö. Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner. Tillgång till kväve och kol Ammoniak  indirekta lustgasemissioner Emissionerna ökar vid hög temperatur och/eller lång lagringstid  Flytgödsel ger mer metan  Fastgödsel ger mer lustgas  Djupströ ger metan och lustgas

5 Lustgas från mark Bildas i (nitrifikations-) och denitrifikationsprocessen. Styrs av: Tillgång kväve (nitrat) Grödupptag och tillförsel av N Tillgång organiskt material Syretillgång (syrebrist, men inte syrefritt) Tillförsel – konsumtion av syre Markpackning, dränering, struktur Mikroorganismerna i marken

6 Kol i mark + Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel – Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar kan ge mycket höga emissioner av koldioxid och lustgas

7 Insatsvaror Fossil energi (diesel, olja) Koldioxid från förbränning Mineralgödsel (framför allt kväve) Koldioxid från fossil energi Lustgas (kvävetillverkning) – går att reducera med katalysator Importerat foder Emissioner från växtodling Koldioxid från långväga transporter Koldioxid från (direkt eller indirekt) avskogning och förändrad markanvändning

8 Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) 1 kg koldioxid (CO 2 ) = 1 kg CO 2 e 1 kg metan (CH 4 ) = 25 kg CO 2 e 1 kg lustgas (N 2 O) = 298 kg CO 2 e Referens: IPCCs (FNs klimatpanels) fjärde utvärderingsrapport, 2007 Gemensam ”valuta” för växthusgaser, eller mått på hur effektiva ”glas” växthusgaserna är

9 Klimat = nytt perspektiv Övergödning, ekotoxicitet, försurning Lokalt/regionalt miljöproblem Hektaret/arealen och närmiljöns känslighet har stor betydelse Det som sker på gården har stor påverkan Klimatpåverkan Globalt miljöproblem Utsläppen flyttas om produktionen ändras  Relevant se till mängden produkter Det som sker utanför gården har också stor påverkan Skillnad mot hur vi tidigare jobbat med miljöfrågor i jordbruket

10

11 Vad är en åtgärd?

12 En åtgärd är… En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthus- gasutsläppen från en gård 1.Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka

13 Tre kategorier av åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet  Resurseffektiv, hög och jämn produktion.  Litet spill  Fokusera på KVÄVE, energi och foder. II. Byte av insatsvaror och teknik  Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N- gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja  Mer energieffektiv teknik  Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt III. Genomgripande ”systemändringar”  Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein  Produktion av bioenergi

14 Vad är en åtgärd, egentligen?! 1.Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka 2.Minska utsläppen per vadå? Per djur, per ha, per kg produkt, per gård? En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthus- gasutsläppen från en gård

15 Fyra situationer där man kan säga att en förändring även är en åtgärd:

16 1. Gårdens växthusgasutsläpp minskar, Mängden produkter den samma

17 2. Gårdens växthusgasutsläpp de samma, Mängden produkter ökar

18 3. Gårdens växthusgasutsläpp de samma, Men även nya produkter

19 4. Gårdens växthusgasutsläpp ökar, Men mängden produkter ökar mer

20 Vad är en åtgärd, egentligen?! 1.Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka 2.Minska utsläppen per vadå? - per enhet produkt 3.Och om jag inte kan kvantifiera eller verifiera förändringar i klimatavtrycket? En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthus- gasutsläppen från en gård

21 Det är svårt sätta siffra om: 1.Det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla effekter av en åtgärd. Exempel reducerad jordbearbetning: Dieselförbrukning  Lustgas från mark  ELLER  Mullhalt  ?? Skörd per hektar?? Totalt: +? 2.Mängden eller typen av produkter ut ändras Exempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm 3.Ett mål ger konsekvenser på många områden och nås på olika sätt. Exempel sänkt inkalvningsålder: Vad? Ändrad utfodring, arbeta med kalvhälsan, brunstkoll etc. Konsekvenser: Djurplatser, foderbehov, gödselproduktion etc.

22 Beskriv strategier för att minska växthusgasutsläppen på gården –”Viktigt med bra kväveutnyttjande, och lite restkväve kvar i marken när det inte finns en växande gröda  minskar risken för lustgasavgång” Om möjligt: Redovisa utsläppsförändringar fram till gårdsgrinden + förändringar av mängden produkter ut

23 Rangordna åtgärder och lägg upp en strategi Exempel: Mindre lustgas från mark Åtgärder Betydelse Påverkar Högt kväveutnyttjande Gödselgiva Teknik och tidpunkt Stor N och C i mark Optimerat utnyttjande av stall- gödsel och annat organiskt kväve N och C i mark Bra markstrukturVattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå Bra dräneringVattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå KalkningpH Bra växtföljdMarkstruktur, skördenivå, kvävegiva Minimerad jordbearbetningVattenhalt, markpackning Val av mineralgödselproduktAmmonium eller nitrat Nitrifikationshämmare Liten oxidation av NH 4 +

24 Produktionsnyckeltal = Klimatnyckeltal… Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel resp kg N organisk gödsel ) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)  Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning!

25 Påminn om att växthusgaser ≠ andra gaser vi pratat om i miljörådgivningen. Fokus på det lantbrukaren kan påverka = egna gården Hur undvika responsen ”allt vi gör är ändå bara fel!” – hitta rätt ingång

26 ”Allt är så osäkert!” Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om… ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret …

27 Kom ihåg!

28 1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka! CO 2 Foder Vegetabilier Humus Kött etc CO 2

29 Räkneexempel: 1 kg TS grovfoder till mjölkko Utgått från 1 kg TS hemmaproducerat grovfoder: Fodret odlas : 1 kg TS innehåller ca 0,42 kg kol, d v s 1,54 kg CO 2 * har bundits in via fotosyntesen i grödan Användning av insatsvaror (diesel, gödsel) och lustgas som bildas i marken ger utsläpp om ca 0,25 kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e) (erfarenheter från tidigare livscykelanalyser)  Totalt -1,29 kg CO 2 e från grovfoderodlingen Fodret konsumeras av en ko - kolet går tre olika vägar: 1.Blir mjölk, ger tillväxt eller kalv: Antar här att det blir 1,3 kg ECM/kg TS. Mjölk innehåller 0,07 kg kol/kg ECM, vilket motsvarar 0,35 kg CO 2 per kg TS grovfoder. 2.Blir gödsel: Runt hälften av kolet från fodret hamnar i gödsel, varav en liten del blir metan (0,0037 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,12 kg CO 2 e*), lite blir mull i marken (antar 5 % av kolet) och resten bryts ner till koldioxid i lagret eller i marken efter spridning (totalt 0,19 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,69 kg CO 2 ). 3.Andas ut som metan eller koldioxid: ca 0,016 kg kol/kg TS foder blir metan i vommen, vilket motsvarar 0,54 kg CO 2 e. Resten, d v s det kol som inte hamnat i gödsel, mjölk, kött, kalv eller andats ut som metan blir koldioxid, totalt 0,12 kg kol eller 0,43 kg CO 2 e.  Totalt +1,79 kg CO 2 e från andningen och gödseln. * Omräkningsfaktorer: 1 kg kol (C) = 3,667 kg koldioxid (CO 2 ) 1 kg kol som metan = 33 kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e)

30 Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder - inklusive flöden av ”biogent” kol Den ljusblå negativa stapeln motsvarar kol som exporterats som mjölk

31 Kommentarer Mycket kol binds in i grödor, men det allra mesta återgår som koldioxid till atmosfären via utandningsluften eller när gödsel bryts ner i lager eller i mark. En del kol återgår som metan, vilket är en kraftig växthusgas och ger därmed stor inverkan på klimatet. En del kol exporteras från gården, t ex som mjölk, vilket med detta räknesätt drar ner gårdens klimatavtryck. Den som dricker mjölken ska då belastas med koldioxidutsläppen som bildas när mjölken smälts. Obs! Gårdar som köper in mycket foder skulle på motsvarande sätt belastas med koldioxid och metan som bildas när kolet i det importerade fodret smälts. Förbättrad fodereffektivitet är bra ur klimatsynpunkt! Då ökar mängden mjölk (och kol) som exporteras per kg TS foder samtidigt som utsläppen från fodersmältningen och stallgödseln per kg ECM minskar.

32 2. Gränsen går vid gårdsgrinden…

33 Djurhållning, stallgödsel Växtodling gårdsgräns Försåld vara systemgräns Insatsvaror och inköpta tjänster Foder?! Energi?! Livsmedel?! Råvara?! ??? … så ge inte ohämmat ”kred” för förändringar i omvärlden

34 3. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer!

35 4. Använd rätt termer!

36 5. LCA ger information om en produkts miljöpåverkan Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning  Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska ”Carbon Footprint”)  Kan inte säga ”produkten innehåller X kg CO 2 -ekv”

37 6. ”Om resultatet är osannolikt bra är beräkningarna sannolikt inte så bra…” Har du fått med allt på gården? Diesel, el, olja, inköpta tjänster All areal, även naturbete Har du med hela kedjan? Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot Eller om resultatet är alldeles för dåligt, kolla då: Mulljordarna (ska inte vara med i grundalternativet) Skördenivån (TON per HEKTAR) Djurantal = antal (fyllda) platser


Ladda ner ppt "Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland."

Liknande presentationer


Google-annonser