Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Namn Efternamn Datum och ort.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Namn Efternamn Datum och ort."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Namn Efternamn Datum och ort

2 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Använd potentialen - effektivare grisproduktion Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft.

3 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Svenska Pig AB ägs av:

4 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Målsättning med träffen Att diskutera, utvärdera och skapa egna besättningsrutiner för hullbedömning och foderjustering

5 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Att ha dagliga rutiner för foderkontroll och foderjustering, som alla kan följa, är en av förutsättningarna för att få ersättningen för extra djuromsorg Rutiner måste inte vara lika i alla besättningar, men - alla som arbetar i en besättning måste följa samma rutin Därför - i villkoren för ”suggpengen” är det ett krav att rutinen finns nedskriven Nedskrivna rutiner

6 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Det är ett krav att den dagliga foderkontrollen ska protokollföras Det ska framgå datum och av vem som har skött rutinen den dagen Hur/var registreras/protokollförs den dagliga foderkontrollen?

7 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Foderkontroll Finns grundfodergivor till alla sugg-grupper och hullklasser tydligt nedskrivna? –Var finns fodergivorna nedskrivna? –Är de lätta att hitta för alla?

8 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Foderkontroll Foderkontrollen genomförs lämpligen vid samma tidpunkt varje dag –När, på dagen i förhållande till utfodring görs foderkontrollen och foderjusteringar? –Skiljer rutinerna varma sommardagar? –Vilken är turordningen mellan djurkategorier? –Hur/var görs noteringarna i stallet?

9 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Källa: Lantmännen Hullklasser mm kräver MJ OE

10 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning

11 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Utfodring Sinsuggor StalltempBetonggolvDjupströbädd 15°C31 MJ / 2,4 kg 10°C+ 2,52 MJ / 0,2 kg 5°C+ 5,04 MJ / 0,4 kg +-0°C+ 7,56 MJ / 0,6 kg -5°C+ 10,08 MJ /0,8 kg -10°C+ 15,12 MJ / 1,0 kg -15°Cosv. AllaSuggor med normalhullMagra suggor Avv till betUnder dräktighet Så mycket det kan äta eller MJ per dag Utfodras efter hull, MJ OE per dag till dag 85 i dräktigheten, därefter max 31 MJ OE fram till grisning Minst 36 MJ OE under dräktigheten tills de uppnår normalhull. Sänk givan till max 31 MJ senast 1 vecka före grisning.

12 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Ett jämnt hull lönar sig Suggor som kraftigt svänger i hull har ca 1200 MJ ökad foderåtgång per producerad kull, jämfört med suggor som har ett jämnare hull!

13 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hullbedömning –Hur utförs hullbedömning, med eller utan späckmätare? –Hullbedömning, gör alla på samma sätt? Länk till hullbedömningsfilm, tid 9:36 minuter

14 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Verktyg för dokumentation vid hullbedömning Stalltips hullbedömnings- schema Listor i PigWin Sugg

15 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hullbedömning, avvänjning Efter avvänjning är suggorna i olika kondition och hull. Därför är gruppering av suggorna att rekommendera efter hullbedömningen –I vilka kategorier grupperas suggorna lämpligen? –Hur grupperas suggorna? Boxar/grindar? –På vilka kriterier, storlek, ålder, späck mm, grupperas suggorna? –Vilka fodergivor tilldelas suggorna i respektive grupp innan betäckning? –Hur många utfodringar per dag, 1 eller 2 eller 2 direkt efter varandra …? –I storbox, hur märks suggorna, extra torrfodergiva till vilka och hur mycket?

16 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hullbedömning, dräktighet För att suggorna ska vara i lämpligt hull innan grisning, varken för fet eller för tunn, kontrolleras hullet igen under dräktigheten –När görs hullbedömningen? –Hur stor fodergiva tilldelas suggor i hullklass under klass 3? –Hur stor fodergiva tilldelas suggor i hullklass 3? –Hur stor fodergiva tilldelas suggor i hullklass över klass 3? –Följs ”avvikande” suggor på något sätt?

17 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Förslag märkning av dräktiga suggor Extra magra Magra Acceptabla röd sprayblå spray grön spray + ? MJ/dag + ? MJ/dag ? MJ/dag

18 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hullbedömning innan grisning Veckorna innan grisning är fostertillväxten som störst samtidigt som juvret utvecklas och råmjölk fylls i juvret –När hullbedöms suggorna innan grisning? –Hur stor fodergiva, beroende på hull, storlek, ålder mm, tilldelas suggorna under veckan innan grisning? –När sker övergång från sinsuggfoder till digivningsfoder? –Hur ”koncentrerat” är digivningsfodret, MJ/kg foder? –Inte för fet och inte för tunn innan grisning – mm späck? (15-19 mm späck kan det vara lagom?)

19 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Energi i foder Fodrets sammansättning av näringsämnen baseras på energiinnerhållet (MJ) Fodrets energiinnehåll avgör hur stor mängd (antal kg) suggan behöver ca 31 MJ för underhåll –beroende på suggans storlek och vikt För att producera 1 kg mjölk behöver suggan 8 MJ foder 1 kg spädgristillväxt kräver 4,5 kg suggmjölk 1 kg suggmjölk innehåller 5,3 MJ

20 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Beräkningsexempel, jämförelse MJ och kg Näringsbehov för suggans underhåll: –OM ett torrt digivningsfoder innehåller 13 MJ OE per kg behöver suggan för underhåll: 31 MJ OE/13 MJ per kg= 2,4 kg torrfoder

21 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Spädgrisarnas tillväxt Födelsevikt 1,5 kg/gris Avvänjningsvikt ca 10 kg/gris Total tillväxt 8,5 kg/gris Antal grisar i kullen 10 stycken Ditid ca 34 dagar Exempel: –8,5 kg x 10 grisar = 85 kg tillväxt –85 kg per kull/ 34 dagar = 2,5 kg tillväxt/kull och dag –8,5 kg per gris/34 dagar = 250 g tillväxt/gris och dag

22 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Utfodring Exempel: –10 smågrisar i kullen som tillsammans behöver växa 2,5 kg per dag – 10 grisar x 2,5 kg tillväxt x 4,5 kg mjölk x 8 MJ = 90 MJ för energiproduktion –90 MJ + 31 MJ för underhåll –121 MJ för att näringsförsörja både suggan och de diande grisarna

23 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hullutveckling under digivningen Efter grisning startar suggans produktion av suggmjölk. Produktionen ökar och grisarna växer. Det är en balansgång mellan aptit och tillräcklig mängd foder –Hur sker ökningen av fodergivan per dag? –När kontrollerades/justerades foderkurvan senast? –Läggs näringsvärden på komponenter in i foderdatorn vid leverans av foder? –Tilldelas någon typ av ”spetsfoder” under digivningen och i så fall till vilka suggor och på vilka grunder samt när? –När är ökningen av fodergivan avslutad? –Hur stor är slutfodergivan? –Görs någon paus i ökningstakten och i så fall när?

24 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Digivning Rutiner för foderjustering under digivningen ska innehålla kontroller så att till exempel en neddragning inte resulterar i att en sugga står på för låg fodergiva en längre period –På vilka grunder ökas eller minskas fodergivan? –Hur minskas fodergivan, % eller utebliven fodergiva eller på något annat sätt? –Hur tomt ska fodertråget vara mellan utfodringar? –När behöver tråget göras rent? –Hur stäms foderändringen av och hur ökas suggans fodergiva igen?

25 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Nu är rutinerna för hullbedömning och foderjustering diskuterade och värderade Finslipa och dokumentera besättningens egna rutiner till nästa träff

26 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Foder-, vatten och ströanalyser

27 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Analyser ska utföras av ackrediterade företag här finns lista på ackrediterade företag (några exempel; Eurofins, ALcontrol, SVA, Livsmedelsverket, Umeå Universitet) Finns fler godkända analysföretag för vattenanalyser än för foderanalyser

28 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Foder, vatten och strömaterial Minst tre analyser totalt per år (inte 3x3=9) Varje analys ska innehålla minst en av följande uppgifter: –Foderstruktur –Råproteinhalt –Hygienisk kvalitet –Mögelgifter, s.k. mykotoxiner Efter tre prover ska det finnas minst en analys av hygienisk kvalitet eller mögelgifter

29 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Förmalningsgrad och foderstruktur Rekommenderad optimal struktur av den malda spannmålen: <0,2 mm max 20 % 0,2-1 mm minst 60 % >1 mm max 20 % (mer information i stalltipset)

30 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Mögelsvampar som kan bilda toxiner Fusarium infekterar spannmål i fält och kan bl.a. bilda toxinerna –DON kallas också vomitoxin –ZEA kallas också ZON –T-2, TH-2 och DAS Aspargillus kan utvecklas under spannmålens lagringsperiod

31 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Riktvärden för DON och ZEA (även förkortas ZON) i spannmål och foder Tips: Kontrollera halmen först och därefter det största sädesslaget i foderblandningen. Källa: K. Sigfridson, Lantmännen

32 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Speciellt att notera vad gäller fusariumtoxiner Allmännt försämras grisarnas immunitet Ofta ses svansnekroser, hud- och slemhinneinflammationer samt suggor drabbas av aborter Toxinerna anrikas inte i kroppen och försvinner redan efter någon vecka om grisarna får nytt foder eller ny halm Få mögelsporer är ingen garanti för lite toxin

33 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hälsoeffekter, DON Akuta mag- och tarmbesvär Produktionsnedsättningar Försämrad aptit, matvägran, kräkningar Diarré

34 Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Hälsoeffekter ZEA (ZON) Östrogena effekter som påverkar fruktsamheten Utebliven brunst, omlöp, förlängda brunstintervall eller kvarstående löp, skendräktighet och minskad kullstorlek Ej könsmogna gyltor kan få svullna, rodnade könsorgan och juverutveckling Galtar får nedsatt sexualdrift Sogrisar föds med röd och svullen blygd Kan överföras via mjölk

35 Föreläsningsrubrik / tema Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR


Ladda ner ppt "Föreläsningsrubrik / temaFoderuppföljning och hullbedömning Namn Efternamn Datum och ort."

Liknande presentationer


Google-annonser