Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förtroende genom interkulturell kompetens? Räddningstjänsten Syds arbete med att skapa förtroende för organisationen i mångkulturella bostadsområden.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förtroende genom interkulturell kompetens? Räddningstjänsten Syds arbete med att skapa förtroende för organisationen i mångkulturella bostadsområden."— Presentationens avskrift:

1 Förtroende genom interkulturell kompetens? Räddningstjänsten Syds arbete med att skapa förtroende för organisationen i mångkulturella bostadsområden

2 -Utvecklingen som ledde till satsningen på interkulturell kompetens - Brand- och säkerhetsvärdarnas arbete - Beskrivningar av den interkulturella kompetensen - Funktioner av den interkulturella kompetensen för organisationen och individen - Några tankar på vägen om kulturbegreppet -Utvecklingen som ledde till satsningen på interkulturell kompetens - Brand- och säkerhetsvärdarnas arbete - Beskrivningar av den interkulturella kompetensen - Funktioner av den interkulturella kompetensen för organisationen och individen - Några tankar på vägen om kulturbegreppet

3 Räddningstjänsten Syd En sammanslagning av Räddningstjänsterna i Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö Ledord: ”Vi accepterar inga olyckor inom vårt område” Arbetar operativt med drunkningsolyckor, bränder och trafikolyckor, stormskador, översvämningar, ras och farliga utsläpp, men utför även utbildning, tillsyn, samhällsplanering, information och rådgivning. År 2009 var 9% av 492 anställda i förbundet kvinnor, och 2008 (innan ESF-projektets genomförande) var 0,9% av brandmannastyrkan ”utomnordisk”. Räddningstjänsten Syd är enligt MSB ”bäst i Sverige på mångfald” (www.rsyd.se).www.rsyd.se Räddningstjänsten Syd En sammanslagning av Räddningstjänsterna i Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö Ledord: ”Vi accepterar inga olyckor inom vårt område” Arbetar operativt med drunkningsolyckor, bränder och trafikolyckor, stormskador, översvämningar, ras och farliga utsläpp, men utför även utbildning, tillsyn, samhällsplanering, information och rådgivning. År 2009 var 9% av 492 anställda i förbundet kvinnor, och 2008 (innan ESF-projektets genomförande) var 0,9% av brandmannastyrkan ”utomnordisk”. Räddningstjänsten Syd är enligt MSB ”bäst i Sverige på mångfald” (www.rsyd.se).www.rsyd.se

4 ”Stenkastning vid brand i Rosengård” Sydsvenskan ”Stökigt vid brand i Rosengård” Sydsvenskan ”Brandmän nära sjukskriva sig” Sydsvenskan ”Malmös brandmän har fått nog” Sydsvenskan ”Hjälp möts med stenar” Sydsvenskan ”Nya stenattacker mot brandbilar i Malmö” HD ”Vi måste öka förståelsen för hur vi arbetar” Sydsvenskan

5 Källa: aftonbladet.se Den stora moskébranden 2003 ”Där hamnade vi i ett sammanhang som vi absolut inte var förberedda för. Personalen har ju berättat om hur, bara på några minuter, en kvart, så var hela gårdsplanen fylld av alla människor, och det var ju människor som hade satsat delar av sin lön, sin livsförmögenhet på att bygga den här moskén, dom upplevde att hela deras livsverk och hela deras samlingspunkt…. Var otroligt frustrerade och ledsna. Vilket vi tolkade som nästan upphetsning, aggression. Men egentligen ett uttryck för ”gör nånting, och vi vill hjälpa till, ser ni inte vad som händer?”/…/ Alltså när det brinner i ett svenskt villaområde, så står alla svenskar där borta och tittar och håller tyst, medan här ville man hjälpa till”. (Strateg)

6 Kravallerna efter avhysningen från källarmoskén vintern 08/09 ”Sen har vi ju då 2008, december, då det är fullständigt kaos, när polisen tappar greppet fullständigt. Och vi för första gången i vår historia, beslutar att vi inte kan gå in och göra någon insats om inte dom här villkoren är uppfyllda, vilket gör att vi under några timmar här, en natt i december 2008, lämnar en hel stadsdel utan skydd, vare sig polis, räddningstjänst eller ambulans kan under några timmar göra någonting, för att den här pöbeln eller dom här ungdomarna eller vad det är, kriminella, har lagt beslag på det här området, och hindrar samhället att genomföra sitt uppdrag. Jag menar då blir det ju ett demokratiproblem plötsligt, då är det inte längre en teknisk fråga eller en fråga om hot och våld, utan då satt en hel stadsdel utan demokratiskt skydd. Och det tycker jag nog var det värsta. (Strateg) Källa: aftonbladet.se

7 Orsaker till social oro och konflikter med myndigheter: ”Det är inte stenarna som gör ont” (MAH) 1.Demografiska faktorer – många unga män 2.Levnadsvillkor – ekonomiska förutsättningar, trångboddhet, arbetslöshet etc. 3.Heterogenitet – bidrar till svårigheten att skapa sociala nätverk och gemensamma kommunikationsplattformer 4.Alienation – ingen större samhörighet med samhället och med myndigheter Den kollektiva förmågan att lösa vissa problem och att behålla social kontroll sviktar. Konfliktspiralen kan utlösas av en till synes mindre händelse. Rosengårdsproblem? Problem särskilt för Rsyd? Vad kan myndigheterna göra?

8 ” Vi behöver fler kvinnor, fler med mångkulturell kompetens och fler som pratar olika språk. Det är i det personliga mötet med våra medborgare vi kan minska dödsbränderna, informera hur den enskilde kan förebygga och agera vid olyckor samt skapa en relation som minskar risken för hot och våld vid framtida insatser. Förbundsdirektör Per Widlunds blogg ” Vi behöver fler kvinnor, fler med mångkulturell kompetens och fler som pratar olika språk. Det är i det personliga mötet med våra medborgare vi kan minska dödsbränderna, informera hur den enskilde kan förebygga och agera vid olyckor samt skapa en relation som minskar risken för hot och våld vid framtida insatser. Förbundsdirektör Per Widlunds blogg

9 Räddningstjänstens utveckling de senaste åren: - En omdefiniering av brandmannarollen - Från teknisk kompetens och styrka till kommunikativ kompetens, ”rätt” attityd och kunskap om andra kulturer - Från reaktivitet till proaktivitet - Från information till dialog - Från homogenitet till ”att spegla samhället” - Från att skydda insatser till att vara en dialoginriktad aktör på den sociala arenan - En ny lagstiftning 2003 om förebyggande arbete Räddningstjänstens utveckling de senaste åren: - En omdefiniering av brandmannarollen - Från teknisk kompetens och styrka till kommunikativ kompetens, ”rätt” attityd och kunskap om andra kulturer - Från reaktivitet till proaktivitet - Från information till dialog - Från homogenitet till ”att spegla samhället” - Från att skydda insatser till att vara en dialoginriktad aktör på den sociala arenan - En ny lagstiftning 2003 om förebyggande arbete

10 -24 elever - samtliga med ”mångkulturell kompetens” - 10 månader under personer fick anställning inom Rsyd - Operativt spår/brand- och säkerhetsvärd - Inspiration från England Huvudsyftet med projektet var att ”skapa förutsättningar att överbrygga det främlingskap och den kommunikationsklyfta som finns kring räddningstjänstens arbete i vissa delar av våra medlemskommuner – särskilt Rosengård” Räddningstjänsten Syds årsredovisning 2009 Källa: ESF-projektet ”En integrerad räddningstjänst

11 Från brobyggare till brand- och säkerhetsvärdar - Att skapa relationer - Att öka boendesäkerheten. Att nå ut med information och utbildningar till grupper som räddningstjänsten vanligen har svårt att nå - Att förändra den homogena sammansättningen inom Rsyd och leverera bättre service - Lagstiftning från 2003 om att arbeta förebyggande. Ett brett utåtriktat informerande och relationsskapande socialt förebyggande arbete: hembesök, samarbete med skolor och fritidsgårdar, utbildningar, besök på förskolor, deltagande i olika samverkansgrupper, arrangerande av events, agera förebilder etc. Andra förebyggande insatser: hembesök, RISK, samarbete med kommunen, bland annat.

12 Forskningsfrågor -- Hur beskrivs den mångkulturella kompetensen som brand- och säkerhetsvärdarna antas ha? -- Vilka funktioner kan man se i begreppet? Individ/organisation -- Vad finns det som talar för att den mångkulturella kompetensen leder till ökat förtroende? Material - Dokumentanalys - Observationer vid interna strategiska möten - 30 intervjuer med brand- och säkerhetsvärdar, strateger, brandmän och distriktschefer - Observationer av brand- och säkerhetsvärdarnas vardagsarbete sker under hösten

13 Brand- och säkerhetsvärdarna antas kunna överbrygga kulturella hinder – vad är det? - Inget förtroende för räddningstjänsten, tror att räddningstjänsten är en del av polis och militär - Uppträdande på skadeplatsen - Vana vid en annan byggnadsstandard - Språksvårigheter, svårigheten att veta om personer har förstått information - svårigheter att nå vissa grupper, i synnerhet hemmaarbetande kvinnor ”Så skulle dom då bära ner en kvinna /från en lägenhetsbrand/, jag vet inte om hon inte hade någon huvudduk eller sjal på sig, eller om det var att den hade åkt ned, så då uppstår det en situation där hennes släktingar och vänner då skulle hjälpa till och försöka rädda situationen på något sätt, så upplever man det som en hotfull situation, eller det blir väldigt kaosartat, dom börjar hålla i stegen och sånt. Och brandmännen, dom ”rör inte vår utrustning!” Strateg ”Så skulle dom då bära ner en kvinna /från en lägenhetsbrand/, jag vet inte om hon inte hade någon huvudduk eller sjal på sig, eller om det var att den hade åkt ned, så då uppstår det en situation där hennes släktingar och vänner då skulle hjälpa till och försöka rädda situationen på något sätt, så upplever man det som en hotfull situation, eller det blir väldigt kaosartat, dom börjar hålla i stegen och sånt. Och brandmännen, dom ”rör inte vår utrustning!” Strateg

14 Beskrivningarna av den mångkulturella kompetensen 1.En allmän flexibilitet, en erfarenhet av att ha levt i och anpassat sig tillolika miljöer 2.En mer kulturspecifik kunskap 3.En förmåga att skapa identifikation och en känsla av trygghet 4.Språkkunskaper Teman: Flexibilitet, tålamod, uttalad välvilja och omsorg samt identifikation Beskrivningarna av den mångkulturella kompetensen 1.En allmän flexibilitet, en erfarenhet av att ha levt i och anpassat sig tillolika miljöer 2.En mer kulturspecifik kunskap 3.En förmåga att skapa identifikation och en känsla av trygghet 4.Språkkunskaper Teman: Flexibilitet, tålamod, uttalad välvilja och omsorg samt identifikation

15 Mångkulturell kompetens – en fråga om attityd och inställning ? ”det finns en flexibilitet hos oss som också är svårt och få när man är född svensk, för att du är, du är född i majoritetssamhället, dina föräldrar är födda och du har lärt dig att följa linjen, och du behöver inte tänka på något annat, men som vår grupp, brand- och säkerhetsvärdarna. Vi är födda inom ett majoritetssamhälle, men vi har även fått kämpa inom minoritetssamhället, alltså att skapa en balans där emellan, och det spelet som sker däremellan, har fått oss att bli väldigt flexibla till sättet, att vi kan anpassa oss till miljön, till personen utifrån situationen. Och det är också en egenskap som är väldigt speciell, vi har brand- och säkerhetsvärdar som pratar flytande svenska, men när dom är ute och knackar dörr så kan dom börja bryta, alltså på svenska, bara för att den andra ska förstå,/…/ Brand- och säkerhetsvärd ”det finns en flexibilitet hos oss som också är svårt och få när man är född svensk, för att du är, du är född i majoritetssamhället, dina föräldrar är födda och du har lärt dig att följa linjen, och du behöver inte tänka på något annat, men som vår grupp, brand- och säkerhetsvärdarna. Vi är födda inom ett majoritetssamhälle, men vi har även fått kämpa inom minoritetssamhället, alltså att skapa en balans där emellan, och det spelet som sker däremellan, har fått oss att bli väldigt flexibla till sättet, att vi kan anpassa oss till miljön, till personen utifrån situationen. Och det är också en egenskap som är väldigt speciell, vi har brand- och säkerhetsvärdar som pratar flytande svenska, men när dom är ute och knackar dörr så kan dom börja bryta, alltså på svenska, bara för att den andra ska förstå,/…/ Brand- och säkerhetsvärd

16 Mångkulturell kompetens – en fråga om attityd och inställning ? ”om det är en kvinna i huset som inte vill öppna dörren, så har vi en förståelse för det, och vi har respekt för det också va, då kan vi liksom öppna luckan, alltså postfacket, och prata genom den utan att irritera oss över det, utan att tycka att det är konstigt, eller, och det är väldigt lätt att någon annan hade känt att ”jaja, men dra åt skogen, dra åt skogen, vill du inte veta så, fine. Så går dom därifrån. Men vi är väldigt måna om att informationen skall nå alla, och vi är väldigt flexibla i det, och därför går vi också två och två för att man ska kunna komplettera varandra, så klart kan vi inte alla språk, vi kan inte alla koder, vi kan inte allt det där, men fortfarande är den här flexibiliteten som vi har skapat oss genom att leva i olika kulturer och olika miljöer, är liksom nyckeln i det arbete vi gör.” Brand- och säkerhetsvärd ”om det är en kvinna i huset som inte vill öppna dörren, så har vi en förståelse för det, och vi har respekt för det också va, då kan vi liksom öppna luckan, alltså postfacket, och prata genom den utan att irritera oss över det, utan att tycka att det är konstigt, eller, och det är väldigt lätt att någon annan hade känt att ”jaja, men dra åt skogen, dra åt skogen, vill du inte veta så, fine. Så går dom därifrån. Men vi är väldigt måna om att informationen skall nå alla, och vi är väldigt flexibla i det, och därför går vi också två och två för att man ska kunna komplettera varandra, så klart kan vi inte alla språk, vi kan inte alla koder, vi kan inte allt det där, men fortfarande är den här flexibiliteten som vi har skapat oss genom att leva i olika kulturer och olika miljöer, är liksom nyckeln i det arbete vi gör.” Brand- och säkerhetsvärd

17 Mångkulturell kompetens – en fråga om attityd och inställning ? ”Dom /brand- och säkerhetsvärdarna/ är mycket mer på, dom är orädda liksom. Jag hade en fantastisk kväll med xxx, jag var ute med henne när hon hade en grupp om 8 kvinnor på Rosengård, och lärde dom HLR, hjärt- och lungräddning. Till en början sa dom ”jag vill inte prova, nej nej, inte armarna, nej usch, jag har så många armband, nej usch jag kan inte”. Men hon gav sig inte förrän alla hade provat. Jag satt och tänkte att herregud, nu får du ge dig, liksom! ”Nej, ner på golvet, nu gör du det, ner på golvet, nu ska du trycka på den dockan! Minst tre gånger” Jag ska göra att det klickar tre gånger annars så får du inte gå!”Strateg

18 Mångkulturell kompetens – en fråga om attityd och inställning ? Det handlar om att skapa förtroende för boende, att vi som räddningstjänstens personal, vi är ödmjuka folk, vi tycker om er, vi är här för er skull, vi är här för att ni ska förstå att ni ska ha en brandvarnare, så att det handlar om hur man är som en människa och hur man beter sig” Brand- och säkerhetsvärd Det handlar om att skapa förtroende för boende, att vi som räddningstjänstens personal, vi är ödmjuka folk, vi tycker om er, vi är här för er skull, vi är här för att ni ska förstå att ni ska ha en brandvarnare, så att det handlar om hur man är som en människa och hur man beter sig” Brand- och säkerhetsvärd

19 …eller mer specifika kunskaper? ”Ja, alltså nånstans så hittar dom in i föreningar som vi inte har en chans, vi har inte ens letat. Medan dom här personerna: ”Jag vet var jag ska leta nånstans. Jag letar där.” Också hittar man och tar kontakt, och sen går man dit, sen gör man en utbildning, sen informerar man. Alltså dom går ju fyra, fem, sex, sju steg in i en enda förening medan vi inte ens hittar dom. Dom har ju förmågan att gå med handen ända in i kaklet” Distriktschef ”Ja, alltså nånstans så hittar dom in i föreningar som vi inte har en chans, vi har inte ens letat. Medan dom här personerna: ”Jag vet var jag ska leta nånstans. Jag letar där.” Också hittar man och tar kontakt, och sen går man dit, sen gör man en utbildning, sen informerar man. Alltså dom går ju fyra, fem, sex, sju steg in i en enda förening medan vi inte ens hittar dom. Dom har ju förmågan att gå med handen ända in i kaklet” Distriktschef

20 …..”koder”? ”Blir man bjuden på te från mellanöstern, så måste man, om man verkligen inte vill dricka te så gäller det att man ber om ursäkt väldigt mycket, för annars är det väldigt otrevligt. Oftast så tackar jag faktiskt ja för att inte vara otrevlig, så dricker jag snabbt. När det nu handlar om hembesöken, dricker jag lite te snabbt med dom, bara för att vara trevlig och om jag nu verkligen inte har tid så ber jag om ursäkt riktigt många gånger, för det känns taskigt, faktiskt”. Brand- och säkerhetsvärd ”Blir man bjuden på te från mellanöstern, så måste man, om man verkligen inte vill dricka te så gäller det att man ber om ursäkt väldigt mycket, för annars är det väldigt otrevligt. Oftast så tackar jag faktiskt ja för att inte vara otrevlig, så dricker jag snabbt. När det nu handlar om hembesöken, dricker jag lite te snabbt med dom, bara för att vara trevlig och om jag nu verkligen inte har tid så ber jag om ursäkt riktigt många gånger, för det känns taskigt, faktiskt”. Brand- och säkerhetsvärd

21 …..”koder”? ”Inte i alla länder betyder ett okej (visar tummen upp) ett okej. Till exempel. Ett nej är inte alltid att göra så med huvudet (skakar på huvudet). I vissa länder är ett nej bara att trycka upp huvudet, då är det så här (lyfter hakan). Om jag gör så med ögonbrynet (lyfter ena ögonbrynet), då förstår man att det är ett nej. Och när jag har elever som kommer från sådana här länder och svarar mig när jag ställer en ja och nej-fråga, bara så här (visar genom att trycka upp huvudet) så förstår jag att det är inte som att det är respektlösa. Det här med avstånd när man pratar med varandra, hur mycket man kan öppna sig till varandra. Hur nära kontakt men kan tillåta den andra, det är väldigt olika, speciellt mellanöstern och Sverige. Det är jätteskillnad. Det är som tvärtom, allt man gör här ska man göra tvärtom i Mellanöstern, då blir det rätt” (skratt). Brand- och säkerhetsvärd ”Inte i alla länder betyder ett okej (visar tummen upp) ett okej. Till exempel. Ett nej är inte alltid att göra så med huvudet (skakar på huvudet). I vissa länder är ett nej bara att trycka upp huvudet, då är det så här (lyfter hakan). Om jag gör så med ögonbrynet (lyfter ena ögonbrynet), då förstår man att det är ett nej. Och när jag har elever som kommer från sådana här länder och svarar mig när jag ställer en ja och nej-fråga, bara så här (visar genom att trycka upp huvudet) så förstår jag att det är inte som att det är respektlösa. Det här med avstånd när man pratar med varandra, hur mycket man kan öppna sig till varandra. Hur nära kontakt men kan tillåta den andra, det är väldigt olika, speciellt mellanöstern och Sverige. Det är jätteskillnad. Det är som tvärtom, allt man gör här ska man göra tvärtom i Mellanöstern, då blir det rätt” (skratt). Brand- och säkerhetsvärd

22 ….språk och identifikation? ”När en brandman informerar dom, kanske dom tappar den information som är viktig på grund av språkkunskaper. En brandman pratar väldigt bra svenska, det handlar inte om bra svenska. Det handlar om information. Att dom måste anpassa sitt språk. Vi ska säga till dig att stå och prata lätt svenska, det går inte för dig, du kan inte prata lätt svenska, eller hur? Kanske du ska försöka, men det ska ta lite tid för dig också. Så det är lite skillnad. När jag informerar någon, och jag står där, så vet jag om SFI, för jag kommer också från den väg, jag känner den vägen som dom är på. När dom sitter på sina stolar, jag kan känna vad dom känner, för jag kände också samma sak fyra år sedan. /…/ En brandman kan inte stå där och känna deras känslor ” Brand- och säkerhetsvärd ”När en brandman informerar dom, kanske dom tappar den information som är viktig på grund av språkkunskaper. En brandman pratar väldigt bra svenska, det handlar inte om bra svenska. Det handlar om information. Att dom måste anpassa sitt språk. Vi ska säga till dig att stå och prata lätt svenska, det går inte för dig, du kan inte prata lätt svenska, eller hur? Kanske du ska försöka, men det ska ta lite tid för dig också. Så det är lite skillnad. När jag informerar någon, och jag står där, så vet jag om SFI, för jag kommer också från den väg, jag känner den vägen som dom är på. När dom sitter på sina stolar, jag kan känna vad dom känner, för jag kände också samma sak fyra år sedan. /…/ En brandman kan inte stå där och känna deras känslor ” Brand- och säkerhetsvärd

23 Mångkulturell kompetens? ”Vi brukar åka också på folkfester, olika arrangemang och aktiviteter ute i samhället där folk med utländsk bakgrund står kanske och beter på ett helt annorlunda sätt, kanske att man, jo men kanske att man vill fråga en brandman om någonting, och i stället för att ”ursäkta”, det här med ”får jag fråga dig?” utan att man håller i armen på brandmannen och vänder brandmannen mot en, och brandmannen tolkar så klart att ”varför gör den här personen så mot mig? Va, känner jag henne, så att hon tar min arm”. Men det handlar om kult.. att så är man i sitt hemland. Man är väldigt rörlig av sig, man rör mycket, man pratar med att vifta, man är hög i rösten och så. Och jag förstår detta, för det handlar inte om att folk bråkar med varandra när man pratar högt och är högljudd Brand- och säkerhetsvärd ”Vi brukar åka också på folkfester, olika arrangemang och aktiviteter ute i samhället där folk med utländsk bakgrund står kanske och beter på ett helt annorlunda sätt, kanske att man, jo men kanske att man vill fråga en brandman om någonting, och i stället för att ”ursäkta”, det här med ”får jag fråga dig?” utan att man håller i armen på brandmannen och vänder brandmannen mot en, och brandmannen tolkar så klart att ”varför gör den här personen så mot mig? Va, känner jag henne, så att hon tar min arm”. Men det handlar om kult.. att så är man i sitt hemland. Man är väldigt rörlig av sig, man rör mycket, man pratar med att vifta, man är hög i rösten och så. Och jag förstår detta, för det handlar inte om att folk bråkar med varandra när man pratar högt och är högljudd Brand- och säkerhetsvärd

24 Olika begrepp för att beskriva brand- och säkerhetsvärdarnas roll i organisationen: - Galjonsfigurer och en del i ett varumärkesbyggande - Hot/konkurrenter/syndabockar - Krockkuddar/buffertzoner ”När det gäller brand- och säkerhetsvärdarna, deras jobb, dom är jättebra och stundtals ovärderliga, alltså dom gör mycket gott jobb, så visst ska man kunna hålla på med det, det ska man göra” Brandman ”När det gäller brand- och säkerhetsvärdarna, deras jobb, dom är jättebra och stundtals ovärderliga, alltså dom gör mycket gott jobb, så visst ska man kunna hålla på med det, det ska man göra” Brandman

25 Källa: Galjonsfigurer och del av ett nytt varumärke? ”Många, om jag ska tolka snacket, så är det lite så här: ’ja ja, Per Widlunds galjonsfigurer, som han ska visa fram, hur bra dom är, hur mångfaldiga vi är, han tar med dom på alla arrangemang och på allt möjligt. Det är dom som kommer i tidningen och på TV, alltså dom lyfts fram hela tiden,/…/ varför då, dom har varit här i ett år, vi har jobbat här i snart ett yrkesliv’” Strateg ”Kontakterna med dom /brand- och säkerhetsvärdarna/ ger att dom får en positivare bild av räddningstjänsten” Strateg ”Kontakterna med dom /brand- och säkerhetsvärdarna/ ger att dom får en positivare bild av räddningstjänsten” Strateg ”Sen har vi den här andra biten, när det gäller att bygga upp vårt, höll jag på att säga, vårt varumärke, att bygga vår image, att vi är inte nån ful myndighet, eller någon polisiär gren eller något sånt där, vi har inte med det att göra.”Strateg ”Att visa att vi är en räddningstjänst för alla” Strateg ”Att visa att vi är en räddningstjänst för alla” Strateg

26 Hot, konkurrenter och syndabockar? Källa:http://vonnes.wordpress.com/2011/05/24/syndabock/ ”Jag tror inte det handlar om brand- och säkerhetsvärdarna som sådana, utan det är för att dom är tjejer, och nu då xxx, som har sjal och lite sånt, jag tror det är såna saker, det sticker i ögonen på en del, samtidigt som man skär ner på de operativa styrkorna. Man anställer folk som inte kan rökdyka, också skär man ner på de operativa”. Strateg ”Jag tror inte det handlar om brand- och säkerhetsvärdarna som sådana, utan det är för att dom är tjejer, och nu då xxx, som har sjal och lite sånt, jag tror det är såna saker, det sticker i ögonen på en del, samtidigt som man skär ner på de operativa styrkorna. Man anställer folk som inte kan rökdyka, också skär man ner på de operativa”. Strateg ”Och det är klart att personalen, dom tänker direkt att det här skulle kunna vara en brandman, det här skulle kunna vara en brandman, det här skulle kunna vara en brandman” Strateg ”Jämställdhet och integration är något som bestäms över våra huvuden, har inget inflytande över det”. ”Man får känslan av att jämställdhet och integration är vårt huvudmål”. ”Man känner sig nästan kränkt över att vara svensk man, hetero och kristen”. ”Sluta använd Rsyd som socialt experiment”. Kommentarer i psykosocial arbetsmiljöenkät 2010

27 Källa:http://www.liikenneturva.fi/www/sv/sakerhetsinfo/bilister/krockkudde.php ”Det var samma diskussioner här på Seved, polisen hade sagt att dom inte tyckte att vi skulle vara ute i dom kvarteren, att det var så mycket bråk och strul där. Jaha, då skickar man dit brand- och säkerhetsvärdarna i stället. Och dom vågar gå runt där, men en grupp på sju brandmän, ”nej, det är för farligt…” (skratt), alltså det blir lite konstigt….” Strateg Krockkuddar och buffertzoner?

28 Vad finns det som talar för att det som beskrivs som interkulturell kompetens leder till ökat förtroende? - Antalet anlagda bränder och oroligheter har minskat kraftigt - Rapporteringar från personal att ”det har blivit lugnare” - Folksam rapporterar om minskade skadekostnader i området - Uppskattande rapporter från samarbetspartners, till exempel olika skolor

29 Brand- och säkerhetsvärdarnas kompetens är reell och viktig men svår att beskriva utan att det blir stereotypt. Räddningstjänsten Syd är föregångare för Räddningstjänsterna i Sverige. Utmaningar inför framtiden: - Det interna arbetet svårare än det externa. Hur skapa legitimitet och integrering av brand- och säkerhetsvärdarna i organisationen? - En normalisering - Är kulturbegreppet konstruktivt eller en rävsax (exoticering: ”vi vill ha dig för att du är annorlunda”) - Om kultur är en del av lösningen, betyder det då också att kultur är en del av problemet? Faror: - kulturalisering av sociala problem - etnifiering, ett antagande om att olika etniska/kulturella grupper är homogena. Community Advocates. - En ännu mer mångkulturell grupp? - Både ett tecken på en förändrad organisation och samtidigt en förevändning för att inte behöva förändras

30 TACK!


Ladda ner ppt "Förtroende genom interkulturell kompetens? Räddningstjänsten Syds arbete med att skapa förtroende för organisationen i mångkulturella bostadsområden."

Liknande presentationer


Google-annonser