Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jämställdhetsrådet 2008-05-23 Tillgänglighet i regional utveckling Tillgänglighet i siffror Maria Salomonsson och Jan Molde.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jämställdhetsrådet 2008-05-23 Tillgänglighet i regional utveckling Tillgänglighet i siffror Maria Salomonsson och Jan Molde."— Presentationens avskrift:

1 Jämställdhetsrådet Tillgänglighet i regional utveckling Tillgänglighet i siffror Maria Salomonsson och Jan Molde

2 Tillgänglighet i regional utveckling Tillgänglighet till vad? Tillgänglighet för vem? Tillgänglighet hur?

3 Tillgänglighet till vad? Till arbete / arbetskraft Till vård (sjukhus, hälsocentral, hemtjänst etc) Till utbildning (grundskola, gymnasium, yrkesutbildning, högskola/universitet etc) Till kommersiell service (livsmedel, bensin etc) Till naturen Till kunder och marknader Osv

4 Tillgänglighet till arbete / arbetskraft Samband tillgänglighet och regional utveckling belagt. Ju fler som har tillgång till en gemensam arbetsmarknadsregion, ju bättre går det. Större arbetsmarknadsregioner (mätt i antal personer) har ofta en bättre utveckling är mindre. Därför pratar många om behovet av ”regionförstoring”.

5 Regionförstoring kan uppnås på många sätt Ökad befolkning Positiva födelsenetton, positiva flyttnetton (fler inflyttade än utflyttade) Påverkas av bebyggelseplanering – förtätning Ökad inpendling Fler pendlar in inom en vissa avstånd Fler pendlar in allt längre ifrån

6 Transportpolitiska mål i förändring Nu gällande övergripande mål ”….säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”

7 6 delmål Ett tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Säker trafik God miljö Regional utveckling Ett jämställt transportsystem

8 ”Målet skall vara ett jämtställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.”

9 Förslag till nya transportpolitiska mål ” … utveckla tillgängligheten på ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart sätt”

10 Fyrstegsprincipen i planering av transportinfrastruktur Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

11 Om tillgänglighet för kvinnor och män i planer och strategier Regional utvecklingsstrategi Regionalt tillväxtprogram Länstransportplan Regionalt strukturfondsprogram etc

12 Jämtlands län - en region att längta till och växa i! Jämtlands län år 2020 är en region där många vill bo och verka och dit många vill resa. Regionen präglas av drivkraft och attraktiv livsmiljö.

13 Utvecklingsområden Livsmiljö och stark attraktionskraft Näringsliv och företagande Infrastruktur och tillgänglighet Kompetens och kunskapsutveckling

14 Infrastruktur och tillgänglighet Goda tågförbindelser Bra flygförbindelser Väl utbyggd busstrafik Bra standard på våra vägar Hög trafiksäkerhet God tillgång till gång- och cykelbanor Bra förutsättningar för godstransporter Väl utbyggd IT-infrastruktur och väl fungerande mobiltelefoni i hela länet Väl fungerande vård och omsorg

15 Målkonflikter som kan uppstå Intensiv turism - bibehållna höga natur- och miljövärden Flygburen turism - minskad klimatpåverkan Regionförstoring - minskad klimatpåverkan

16 Regionalt strukturfondsprogram Transporter, logistik o regionförstoring tkr EU-medel 2.2.2Informationsteknik – struktur och tillämpningar tkr EU-medel

17 Kartan visar (utifrån befolkningsuppgifter per km2 rutor) restider med bil till större tätorter inom 30, 45 resp 60 minuters bilresa. Av kartan framgår att stora delar av framför allt den västra delen av regionen inte har möjlighet att nå större arbetsmarknadsområden inom en restid om 1 timme med bil. Generellt sett sker merparten av den dagliga arbetspendlingen inom ett avstånd om 60 minuter mellan bostad och arbetsplats. Pendlingsmönstren varierar dock kraftigt. Kvinnor pendlar generellt sett kortare sträckor än män och oftare kollektivt. Högutbildade män pendlar längst. Huvudansvar för barn innebär oftast mindre möjligheter till längre arbetspendling. För dessa personer är dessutom längre arbetspendling oftast mindre lönsamt då de oftare arbetar deltid

18 Ett av målen i strukturfondsprogrammet; Antal sysselsatta inom 45 minuters restid från regionens större arbetsmarknadsställen ska öka med 5 procent. (Basvärde fastställs vid programstart).

19 Källa: SIKA

20 Resfrekvens koll.trafik arbetsresor

21 Resfrekvens med bil som förare arbetsresor

22 Källa:

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Källa: SIKA

32

33

34

35 Källa:Vägverket

36 Källa: SCB och Vägverket

37 Källa: Vägverket

38

39 Källa:

40 Dödade i trafiken 2006 Jämtlands län: 10 män och 1 kvinna. Riket: 333 män och 112 kvinnor

41

42

43 Ur ett miljöperspektiv.. Kvinnors bilar ger lägre utsläpp! Det visar sig att kvinnor kör bilar med lägre utsläpp i högre uträckning än män. Bilar registrerade på män släpper ut 184 gram CO 2 per kilometer, medan bilar skrivna på kvinnor endast släpper ut 169 gram i genomsnitt. – Den typiske stadsjeeps- eller monstertrucksföraren är en man, medan huvuddelen av de nya snåla miljöbilarna körs av kvinnor. Det är en könsuppdelning vi måste bryta – många fler manliga bilister måste börja tänka kvinnligt i sitt bilval, säger Mattias Goldmann. Källa:

44 Sammanfattning Det har inte skett så stor förändring av vad som är den typiske bilföraren, passageraren, kollektivresenären eller flygresenären. Andelen män som har körkort är större än kvinnornas Skillnaden mellan andelen män och kvinnor som är fordonsägare är inte så stor Andelen gående som skadas domineras av kvinnor Betydligt fler män än kvinnor dör i trafiken Kvinnors resande tär mindre på miljön än männens

45 Tillgänglighet för män och kvinnor Stora skillnader i resmönster Små skillnader i värderingar Har vi ett ojämställt transportsystem eller är nyttjandet av transportssystemet en återspegling av ett ojämställt samhälle (när det gäller inkomst, yrkesval, ansvar för hem o barn etc) ?

46 Nya planer för transportsinfrastruktur Gällande planer för 2004 – 2015 Nya planer ska tas fram för 2010 – 2020 Arbetet påbörjat Ska vara klart hösten 2009 Gäller både nationella och regionala planer På vilket ska jämställdhetsperspektivet integreras?


Ladda ner ppt "Jämställdhetsrådet 2008-05-23 Tillgänglighet i regional utveckling Tillgänglighet i siffror Maria Salomonsson och Jan Molde."

Liknande presentationer


Google-annonser