Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

GERIATRIK OCH MUNHÄLSA Maria Wikander, Örebro 2014-11-21.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "GERIATRIK OCH MUNHÄLSA Maria Wikander, Örebro 2014-11-21."— Presentationens avskrift:

1 GERIATRIK OCH MUNHÄLSA Maria Wikander, Örebro

2 Ökad andel äldre i befolkningen

3 Gerontologi – varför åldras vi som vi gör?  Biologiskt perspektiv  Psykologiskt perspektiv  Socialt perspektiv  Funktionellt perspektiv

4 Ur ”Äldre och åldrande” Grundbok i Gerontologi Gerontologi – Läran om den friska ålderdomen Geriatrik – Läran om åldrandets sjukdomar

5 Dagens pensionärer = dagens äldre? ?

6 Ålder – mer än år som levs  Kronologisk ålder – inte helt givet när åldrandet börjar  Biologisk ålder - utgår från kroppens funktion (fysiologiskt)  Psykologisk ålder – förmågan att anpassa sig till sin miljö o förändringar i denna  Social ålder – människans kontakter med andra människor samt hennes position i samhället ”Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal”

7 Biologiskt åldrande – nedsatt funktion i flera organ, minskad reservkapacitet  Primärt åldrande – genuint eller äkta åldrande, dvs biologiska åldersförändringar som uppstår hos alla individer, oavsett miljöpåverkan  INTE sjukliga förändringar, dvs sekundärt åldrande; drabbar inte alla äldre  Primärt åldrande – progressivt, sker långsamt, är irreversibelt, minskad reservkapacitet, minskat motstånd mot sjukdomar och andra yttre påfrestningar  Sekundärt åldrande – sjukdomar och symptom som är vanliga med stigande ålder

8 Biologiska åldrandeterorier  Genetiska teorier  Skydd och reparation av DNA  Fria radikaler  ”Biologisk klocka”  Homestas  Fortsatt forskning lågt kaloriintag…..lever längre?......Malnutrition?

9 Vad händer i kroppen med stigande ålder?  Längd, vikt, kroppssammansättning ändras mellan fett, muskler och vätska dvs fetare och torrare  Kroppshållning och utseende bålen rundare armar och ben smalare bröstryggraden kröks något framåt - kortare

10 Vad är normalt/friskt åldrande?  Åldern är relativ  Olika syn på åldrandet i olika kulturer  Arv och miljö  Livsstil påverkar  Klassmässiga skillnader – dödlighet bestäms av biologiska, sociala och ekonomiska faktorer  Ökad livslängd, vad leder det till? Fler friska - fler sjuka- fler äldre  Vad menas med normalt åldrande?  Arv och miljö spelar in, men vi vet ännu inte alla detaljer till varför vi åldras och vilka processer i kroppen som sätter i gång åldrandet

11 Sjuklighet eller normalt åldrande? Olika perspektiv  Svår gräns att dra i praktiken  Diagnostiska gråzoner där människor inte är varken sjuka eller friska  Disease (sjukvårdens perspektiv) ; gråzon mellan sjukt och friskt  Illness (personens perspektiv)  Patientexempel:  Diabetesvärdet sjunker – förr frisk, nu sjuk  Värden för ämnesomsättning (Underfunktionens gränsvärden)  Vitamin B12  Kolesterol

12 Riskfaktorer för negativ hälsopåverkan  Ålder  Sjuklighet  Kognition  Läkemedel

13 Sjukdomar vanliga sjukdomar under åldrandet  Demens  Artrit  Cancer  Diabetes  Hjärtinfarkt  Hjärtsjukdomar  Osteoporos  Parkinson´s sjukdom  Lunginflammation  Stroke  MS

14 Geriatrik och psykogeriatrik  Utmaningar inom geriatriken  Diagnostisering  Behandling och symtom bland äldre  Läkemedelsbehandling  Sjukdom och skörhet  Multisjuklighet  Frailty  Smärta – ett diffust men vanligt symtom  Specifika sjukdomstillstånd  Psykogeriatrik  Demens och demenssjukdomar  Demenssjukdom en biopsykosocial sjukdom  Konfusion  Depression  Utredning av psykogeriatriska tillstånd

15 Odontologiska perspektiv på åldrande  Vid åldrandet och sjukdom  Kontrollera de äldres orala slemhinnor  Muntorrhet, proteser, mediciner, nutritionsstatus och tobak och snus påverkar de orala slemhinnorna  Vid normalt åldrande kan man se ökad attrition, abrasion, erosion, gulare tänder pga tunnare emalj, tänderna ser längre ut  Slemhinnan vid normalt åldrande är mindre elastisk, tunnare och torrare, färre filiforma papiller på tungan, varicer  Ibland skörare alveolarben  Dentin har minskad regenerationsförmåga, tilltäppta kanaler  Pulpan har minska vaskularisering och trängre hålrum, minskad känslighet i tanden.  Den äldres munhåla är ett kvitto på individens levnadsvillkor – både hälsomässigt och socialt.  Fler och fler studier som kopplar dålig munhälsa till dålig allmänhälsa

16 Odontologiska perspektiv på åldrande  Salivproduktionen – ändras inte bara av ökad ålder utan av andra faktorer som medicinering, sjukdomar eller strålning ex.  Karies ökar  Vid kosttillägg mycket viktigt med god munvård (studie i Umeå)  Parodontit  Tandförlust och tandsjukdomar hör inte till ett normalt åldrande, men risken ökar medstigande ålder.’  Munnens muskler åldras  Tandköttet drar sig tillbaka

17 Vad händer i munnen  Nedsatt salivsekretion  Nedsatt motorik  Plack  Näringsdrycker pga sväljproblematik  Nedsatt motorik  Förändrad flora  Aspirationsrisk

18 Vad händer i munnen  Skador i kindslemhinna  Etsskador läkemedel, mat  Bitskador  Candidos

19 Munhälsans betydelse för den allmänna hälsan  Hjärt-kärlsjukdom  Lunginflammation  Demensutveckling  Näringsbrist

20 Orsaker till försämrad tandhälsa  Fysiska hälsoproblem  Stroke, Parkinsons, reumatism, diabetes  Psykiska hälsoproblem  Demenssjukdom, depression  Medicinering  Muntorrhet  Förändrade kostvanor  Kolhydratrik, fiberfattig och lättuggad kost Karies, parodontit, munslemhinneförändringar - candidos

21 Definitioner, multisjuk  Två eller fler samtidigt förekommande kroniska sjukdomar. 60 – 70 % av befolkningen över 75 år.  Fler än en samtidigt förekommande sjukdom tillsammans med funktionsnedsättning. 25 % av befolkningen över 75 år.  Tre eller fler vårdtillfällen inom sluten sjukhusvård under ett år och tre eller fler diagnoser inom olika sjukdomsklasser. (SOU 2010:48) 7 % av befolkningen över 75 år.

22 Svårigheter, problem?  Samordning  Journalsystem  Utvärdera behandlingseffekter  ”Oglamorös” patientgrupp, riskerar att falla mellan stolarna

23 Målsättning  Varje multisjuk äldre person ska ha en namngiven huvudansvarig vårdgivare såväl inom kommunens hemtjänst som inom primärvården (hemtjänstansvarig, läkare, sjuksköterska).  Den multisjuke äldre med större vårdbehov ska också ha en inom slutenvården huvudansvarig namngiven vårdgivare med geriatrisk kompetens.  Kring varje multisjuk äldre person ska finnas ett för individens behov anpassat multidisciplinärt och multiprofessionellt team.  Ansvarig allmänläkare eller geriatriker/annan lämplig specialist med geriatrisk kompetens ska efter överenskommelse med primärvården ha tillgång till snabb särskild konsultkontakt inom övriga medicinska specialiteter. Detta inte minst för att minska behovet för den äldre multisjuke att ta sig till sjukhusens öppenvårdsmottagningar.  Vid behov av sluten vård ska den multisjuke äldre ha en ”gräddfil”, dvs inläggning ska kunna ske på särskild vårdplats genom direkt kontakt mellan primärvård och geriatrisk avdelning, ej via akutmottagning.  Varje multisjuk äldre person ska vid behov ha tillgång till situationsorienterad hemsjukvård. Policydokument, Bästa möjliga vård för multisjuka äldre

24 Läkemedel och äldre Ökat läkemedelsintag bland äldre innebär ökad risk för problem. Fastbom

25 Farmakokinetik hos äldre  Kroppsvatten  Kroppsfett  Njurfunktion  Leverfunktion  Förstärkt effekt!  Förlängd effekt!  Större individuella skillnader!

26 Levermetabolism  Fettlösliga läkemedel, metaboliseras i levern.  Vid åldrande - minskad levervolym och blodflöde  ökad distributionsvolym av LM  längre halveringstid  Försiktighet med psykofarmaka  Diazepam (Stesolid), halveringstid 20-30h (x3!)  Oxazepam (Sobril), halveringstid 10h – oförändrad vid stigande ålder.  Midazolam, halveringstid1,5-2,5h (x4).

27 Njurfunktion  Vattenlösliga läkemedel, elimineras via njurarna.  Vid åldrande  Minskad filtrationsförmåga  Minskat njurblodflöde  Njurfunktion kan påverkas vid  Uttorkning  Hjärtsvikt  Kirurgisk ingrepp  Blodtrycksfall  Infektioner  Försiktighet med NSAID och många antibiotika.

28 Fler farmakadynamiska förändringar  Blodtrycksreglering  ↓ Baroreflex, blodtrycksfall vid positionsförändring  Flertalet hjärtkärl LM  Neuroleptika  Antidepressiva  Mag-tarm-kanalen  ↑ risk för slemhinneskador  NSAID  ASA  ↑ risk för förstoppning, yttre faktorer!

29 Fler farmakadynamiska förändringar  Muntorrhet  5 preparat på barn/vuxna ≈ muntorrhet  4 preparat på äldre ≈ muntorrhet  Antikolinerga  Diuretika  SSRI (15%)  Antihistaminer m.fl

30

31 En lista över läkemedel som har muntorrhet som en vanlig biverkan

32 Läkemedelsanvändning hos äldre Alla äldre  1988,3 preparat/person  2012, 5-6 preparat/person Äldre på särskilt boende, multisjuka  1988, 3 preparat/person  2012, 10 preparat/person

33 Orsaker till polyfarmaci  Okunskap, bl.a. om alternativa behandlingsformer.  Symptombehandling, istället för att få en behandling grundad på omsorgsfull diagnos av bakomliggande orsaker.  Att varje sjukdom/symtom behandlas för sig istället för att man ”skräddarsyr” en behandling grundad på en helhetsbedömning av patientens sjukdomsbild.  Att äldre får mediciner utskrivna av flera olika läkare som inte känner till varandras ordinationer, på grund av att en gemensam läkemedelslista saknas.  Bristande dokumentation och överföring av information om patienters läkemedelsordinationer, mellan olika vårdformer.  Läkemedelsbiverkan misstolkas som en ny åkomma som behandlas med ytterligare läkemedel – förskrivningskaskaden.  Att många läkemedelsordinationer inte omprövas, utan förnyas slentrianmässigt.

34 Konsekvenser  Yrsel  Dåsighet, trötthet  Muntorrhet  Förstoppning  Matleda  Sömnstörning  Oklarhet, minnesstörning  Stelhet  Blodtrycksfall  Fall  Magblödning  Förvirrning  Salt/vätskebalansrubbning  Hjärtrytmrubbning  Njurpåverkan/hjärtsvikt  Blodsockerfall Vanliga ↑ Allvarliga ↓

35 Åtgärder  Identifiera behov  Val mellan LM och annan behandling  Val av LM (beredning, dosering)  Dokumentation  Indikation, mål, längd och uppföljning  Information – läkemedelslista  Uppföljning  Effekter, biverningar, följsamhet  Omprövning Indikationer för god läkemedelsterapi hos äldre

36 Den äldre människan…  Oberoende  Helt självständig, ej beroende av stöd och hjälp för att klara daglig tillvaro  Skör  En period, där man blir mer och mer beroende av andra för att klara daglig tillvaro  Beroende  Delvis eller helt beroende av andra  Behov av hjälp ökar markant vid 80 års ålder  23% har hemhjälp  14% särskilt boende

37 …i samverkan med Patient Omsorg Primärvård Sjukvård Patient- organisationer Anhörig- föreningar Hemtjänst Tandvård

38 Vad kan vi göra?  Inom tandvården utveckla rutiner för att hjälpa äldre att behålla tandvårdskontakten  Utbilda vård-och omsorgspersonal i munvård  Mer utbildning i äldretandvård på de odontologiska grundutbildningarna  Samverkan mellan äldreomsorg och tandvård  ROAG bör bli en obligatorisk del i Senior Alert  Munhälsa och munvård bör på ett självklart sätt ingå i biståndsbedömningen  Alla svårt sjuka och äldre ska ges rätt till munhälsobedömning och nödvändig tandvård

39 Odontologiskt omhändertagande För att undvika omfattande behandling:  Förutse risker, förebygga!  Kortare revisionsintervall på äldre patienter och patienter med läkemedel, ”riskpatienter” God munvård:  Tandborstning med fluortandkräm 2 gånger/dag  Rengöring mellan tänderna 1 gång/dag  Rengöring av proteser 1 gång/dag  Extra fluorbehandling är ofta nödvändig  Vid behov – lindra muntorrhet

40 Odontologiskt omhändertagande - vid ett etablerade vårdbehov?  Förbättra? Bevara? Lindra?  Patientens önskemål?  Anhörigs önskemål?  Vad är möjligt, kooperation?  Krångla inte till det  Patient/vårdpersonal ska kunna sköta konstruktioner  Lätt att göra rent och gärna möjligt att reparera, bygga ut.  Smärtfrihet  Infektionsfrihet  Besvär att genomföra behandling / nyttan av behandling? - Om det vore min mamma?

41 AGE WELL Håll er varm när ni är kallt Ät nyttigt och lagom Sov tillräckligt antal timmar på natten Motionera och håll igång Rök inte och drick inte alkohol ALLTSÅ.....

42 LYSSNA PÅ MAMMA

43 Utmaning – att vara med och skapa en sammanhållen vård där munhälsan ingår naturligt Möjlighet – att skapa förutsättningar för en bra munhälsa hela livet hos den åldrande befolkningen

44 Tack!

45 Referenser  Boken äldre och åldrande –grundbok i gerontologi Gleerups förlag    Statens offentliga utredningar (SOU), Sociala rådet, SOU 2010:48.  Frailty consensus: a call to action J Am Med Dir Assoc. 2013;14:392-7  Multibehandling av multisjuka äldre ställer stora krav på samordning. Akner Läkartidningen 2003;100:  Ökat läkemedelsintag bland äldre innebär ökad risk för problem. Fastbom Läkartidningen 2001;98:  Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning, Socialstyrelsen  Skör och äldre – vad händer med tänder? Tandvårdskontakter och munhälsa hos äldre med stort omvårdnadsbehov. FOU i Väst Rapport 4:2013.  Bättre liv för sjuka äldre – en kvalitativ uppföljning SKL 2012  Multibehandling av multisjuka äldre ställer stora krav på samordning. Akner Läkartidningen 2003;100:  Ökat läkemedelsintag bland äldre innebär ökad risk för problem. Fastbom Läkartidningen 2001;98:

46 Referenser (forts.)  Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning, Socialstyrelsen  Poor oral health, a potential new geriatric syndrome Gerodontology 2014; 31 (suppl 1)  Geriatric dentistry – meet the need Gerodontology 2012; 29 c1-c5  Sambandet mellan marginal parodontit och hjärt –kärlsjukdom Tandläkartidn. Årg 104 nr


Ladda ner ppt "GERIATRIK OCH MUNHÄLSA Maria Wikander, Örebro 2014-11-21."

Liknande presentationer


Google-annonser