Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

D E FÖRSTA HÖGKULTURERNA Historia VT-15 Lektion 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "D E FÖRSTA HÖGKULTURERNA Historia VT-15 Lektion 1."— Presentationens avskrift:

1 D E FÖRSTA HÖGKULTURERNA Historia VT-15 Lektion 1

2 V AD ÄR EN HÖGKULTUR ? En högkultur är en högt utvecklad befolkning. Exempelvis finns det redskap för jordbruk och särskild vapen för krigföring. Dock kan termen vara problematisk att använda, eftersom varje kultur har utvecklats olika efter sina förutsättningar. Ett annat ord för högkultur är flodkultur, då de oftats uppstod kring flodsystem som kunde ge vatten åt jordbruken. (Ex Mesopotamien)

3 F ÖRSTA MÄNNISKORNA I N ORDEN : För ca år sedan började människan vandra från södra delen av jorden mot Norden. Människorna levde då som jägare och samlare. År 4000 f.kr kom man på att odla och bruka jorden för att försörja sig. Ett sådant området utvecklads mellan floderna Eufrat och Tigris (=Mesopotamien). Området blev rikast på jorden, vilket ledde till en stor folkökning. Detta ledde i sin tur till ökad handel.

4 H ANDELN GER NYA UPPFINNINGAR Med den ökade handeln kunde man byta man byta uppfinningar, upptäcker och ideér med varandra. Under denna tid började man använda skriftspråk och matematik. Man lärde sig även att använda olika metaller, så som ten, koppar, silver och guld. Av metallerna kunde man tillverka vapen samt betalningsmedel (pengar) Detta gjorde att fler människor kunde bo på samma ställe.  städerna kom till! Men det var inte billigt att bygga städerna och tillhandahålla vapen till soldaterna, därför var man tvungen att betala en sorts skatt till härskaren

5 J ORDBRUK GER ÖVERSKOTT På grund av jordbruket blev det stora skördar som räckte till fler människor. Med detta så behövde inte alla jobba med jordbruk längre  nya jobb tar form! Dessa var köpmän, hantverkare, byggarbetar, soldater mm. Med fler soldater och större armé kunde man erövra nya områden och ta nya rikedomar. Man tog också ofta med sig slavar som erövringar = gratis arbetskraft. På grund av en ökade och billiga arbetskraften kunde man nu skapa statsstater och byggnader, ex pyramiderna och kinesiska muren.

6 L EKTION 2 R ELIGION Under de första högkulturernas tid trodde man starkt på att det fanns en eller flera Gudar. Oftast fanns det en ”Övergud” och flera olika ”undergudar” (ex: krigsgudar eller jordbruksgudar. I Egypten sågs Faraon som en Gud, alla rikedomar tillhörde honom. Rikedomar skänktes eller offrades till Gudarna för att göra dem glada och se till att inget ont drabbar sin familj. Här började våra äldsta religioner att växa fram: Judendom, Hinduism och buddism.

7 H IERAKI AV GUDARNA, EX : Överguden Krigsgud Jordbruksgud

8 K VINNANS STÄLLNING I HÖGKULTURERNA Kvinnorna behandlades ofta som en ägodel. De fick inte gå var de ville eller göra vad de ville. Om en kvinna rymde hemifrån kunde hon vänta ett grymt öde om hon återvände, vanställning av ansikte. Männen kontrollerade kvinnan. Heder var något som man höll hårt på. Kvinnan fick inte prata med en man ensam, då det kunde smutsa ner familjens heder. Många kvinnor bar slöja när de var utanför hemmet. Dock såg detta olika ut i olika kulturer, precis som idag. I Grekland hade kvinnorna nästan ingen frihet, meden kvinnorna i Egypten var mycket självständiga. Ex: Kvinnorna i Egypten hade rätt att begära skilsmässa, medan kvinnorna i Grekland inte hade det. Många såg också pojkarna som mer värda och blev mer glada om det fick en pojke än en flicka.

9 K ÄRLEK Ända sedan de första högkulturerna har giftermål setts som en ”affär”, man skulle hitta en pålitlig person som kunde försörja hela familjen. Man gifte sig sällan av kärlek. I många kulturer idag ser man äktenskap på samma sätt. Det händer att ungdomar tvingas gifta sig med varandra av olika anledningar, det var ett bra kap eller pga av flickans oskuld. I västvärlden händer detta nästan aldrig, men om man kommer till andra länder kan det fortfarande hända.

10 A NTIKEN (700 F. KR – 400 E. KR ) Först började den grekiska högkulturen ta form. Sedan den romerska. När romerska riket föll samman på 400 e.kr räknas det som slutat på antiken. Men vi börjar med grekerna.

11 G REKERNA Europas första högkultur skapades på kreta redan 2000 f.kr. Kreta handlade med andra rika delar av världen. Ett av länderna de hade god kontakt med var Egypten. Det finns därför många likheter mellan grekernas och egyptiernas kulturer. (Se bild s. 25) Högkulturen på Kreta går under. Istället uppstår starka kungadömen på fastlandet. Den första i Mykene. Iliaden är en känd berättelse från denna tid. Berättelsen skrevs av Homeros.

12 G REKLANDS EKONOMI Grekland var på denna tid mycket rikt. Detta berodde på handeln med andra länder och att man hittat en ny metall.  Järnet. Men använde järnet till att konstruera bättre redskap, ex plogar. Man kunde nu plöja jord som det inte gick innan med träplogarna. Detta gjorde att man fick mer mat. Det blev också mat över som man kunde sälja. Statsstater som styrdes av en kung började dyka upp. De började styras på nya sätt.

13 A TEN På denna tid hade de grekiska gudarna en stark roll i samhället. Aten skyddades av Athena. Hon älskade fredstider, hon hjälpte folket att smida järn och bygga redskap. Aten fick sin främsta handelsvara av henne  Olivträdet. Eftersom atenarna var så rika kunde de ägna sig åt annat än att jobba varje dag. Deras nöjen var konst och matlagning..

14 A TEN BLIR EN DEMOKRATI Folkstyre införs. Under 500-talet f.kr var köpmännen och hantverkarna så ekonomiskt starka att de tvingade till sig politiska rättigheter. Folk=Demos, härska=kratein (Demokrati) En gång i månaden hade all fria män ett möte. Där bestämde man (stiftade) lagar och tog beslut som rörde staden. Männen hade en röst var. Det var som vår riksdag. Tjänstemän valdes genom lottning. Man ville inte att makten skulle hamna hos ett fåtal.

15 D IREKT DEMOKRATI Direkt demokrati menas att det är folket som själva för talan. De röstade där och då. Men demokratin var begränsad. Kvinnor och slavar fick inte vara med och rösta. Det var bara män som var födda i Aten som fick. Detta ses inte som så demokratiskt idag. Men man klarade sig inte utan slavarna. På 300-talet f.kr levde det lika många slavar som fria i Aten. Men Aten blev ändå en förebild för demokratin.

16 S PARTA Greklands andra största stad. Helt olik Aten. Man brydde sig inte om konst eller teater. Allt skulle vara så enkelt som möjligt. Begreppet Spartanskt kommer härifrån = Något enkelt, eller torftigt. I Sparta skulle varje man lära sig att bli en tålmodig krigare. Spartanerna var ett krigsfolk. Deras armé sägas vara mycket skräckinjagande.

17 S PARTANERNA De var en härskande elit. De höll heloterna (ett folk) som slavar. Heloterna utgjorde ca 90% av befolkningen. De skötta allt jordbruk. Många spartaner dog i krig. Kvinnorna var därför tvungna att föda många barn. För att föda barn var man tvungen att vara gift. Det hölls många fester för att folk ska hitta någon att gifta sig med. Det var förbjudet att inte vara gift i Sparta.

18 S PARTA SOM HÖGKULTUR Sparta ses som en högkultur pga deras krigsföring och jordbruk. De var också delaktiga i skriftkonsten som fanns i Grekland. De talade samma språk som de i Aten, och de trodde på samma gudar. Sparta och Aten brukade också samarbete om de blev krig eller konflikt.

19 D E GREKISKA GUDARNA Man trodde att de förnämsta gudarna bodde på berget Olympos. Gudarna kunde se ut som en vanlig människa. Men de kom ofta ner och hjälpa människorna på olika sätt. De kom också ner för att straffa människorna. Gudarna kunde också bli kära i människorna och få barn med dem. För att hålla sig väl med dem offrade man olika gåvor till gudarna. Berättelserna om gudarna kallas för myter.

20 R OMARRIKET Romerska riket var en kulturell och politisk enhet som utgick från staden Rom. Grundad år 753 f.Kr., och anses vara den kultur som spelat den största rollen i världshistorien. Till exmpel politik och konst.753 f.Kr. I romarriket talade man latin. Rom blev självständigt år 509 f.kr. Romarriket blev allt starkare genom att ingå allianser med andra länder. Tillslut kontrollerade Rom hela det italienska fastlandet.

21 K EJSARE A UGUSTUS Styrde romarriket i 45 år. Hans adoptivpappa var Julius Ceaser som hade styrt Romarriket. Julius mördades efter att han adopterat Augustus. Han hade fått makten efter Alexander den store. Augustus ville ha ännu mer makt än de tidigare kejsarna. Men han skulle göra på ett annat sätt. Han skulle ”skynda långsamt”. För att minimera farorna, eller få för många fiender. När Augustus tog över låg landet i spillror efter inbördeskriget. När han dog fungerade landet som bäst. Hans taktik hade fungerat.

22 P OLITIK Aygustus ville egentligen bestämma allt själv, men för att inte få för många fiender lät han ämbetsmännen och senaten också få säga sitt. Han tyckte att det var bättre att ”dölja” sin makt än att skryta om den. Detta gjorde senatorerna nöjda. De trodde att de fick som de ville när det egentligen var Augustus vilja. Under inbördeskriget var det medelklassen som velat ha makt (de fick inte sitta med i senaten). Så istället för att göra dem till fiender gjorde Augustus dem till vänner. Till exempel genom att ge dem jobb.

23 Romarriket hade erövrat nya områden som de styrde. De erövrade områdena styrdes av guvernörer från medelklassen. Guvernörerna satt bara 1 år och plundrade då så mycket de kunde av folket. Augustus såg till att guvernörerna fick bra betalt så att de inte skulle plundra och att de skulle sitta i mer än 1 år. Det blev till och med förbjudet att utnyttja områdena på det sättet.

24 Augustus sätt att styra gjorde också att det blev bättre för de fattiga. Han både mat och vatten till dem och såg till att infrastrukturen fungerade. Han byggde också badhus som alla kunde besöka. Augustis gillade också underhållning. Han spenderade mycket pengar på teater, idrott och gladiatorspel för folket. Hans sätt att organisera gjorde också landet mer mäktigt. Han styrde allt från rom med hjälp av ämbetsmän, som till exempel krävde skatter från sitt område.

25 L AGEN BLIR SKRIFTLIG Augustus var noga med hur riket skulle styras. En guvernör som styrde över ett erövrat område fick inte bestämma själv. Han var tvungen att fråga Augustus först. Det fanns nu lagar och förordningar som styrde landet. Alltså vad som var okej och vad som inte var okej att göra. Förr hade lagar bara varit muntliga. Augustus såg till att det fanns en poliskår som skulle upprätthålla lagarna. Det fanns även domstolar som kunde avgöra om det var ett brott eller inte. Han ville skapa lugn och ro i landet. Pax romana = Den romerska freden.

26 K ULTUT OCH GUDAR


Ladda ner ppt "D E FÖRSTA HÖGKULTURERNA Historia VT-15 Lektion 1."

Liknande presentationer


Google-annonser