Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skydds- och tvångsåtgärder samt ökade krav på kvalitet inom äldre- och demensvården JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright © 2013 KommunLex.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skydds- och tvångsåtgärder samt ökade krav på kvalitet inom äldre- och demensvården JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright © 2013 KommunLex."— Presentationens avskrift:

1 Skydds- och tvångsåtgärder samt ökade krav på kvalitet inom äldre- och demensvården JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB Copyright © 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

2 Praktiska frågor  Lunch och raster m.m.  Material från dagen, Nya föreskrifter för demensomsorgen, lösenordet är demensomsorgenwww.kommunlex.se/kursmaterial 2

3 Frågor för temadagen  Skydds- och tvångsåtgärder.  Kvalitet och bemanning.  Skärpt uppföljning och kontroll.  Tydliga biståndsbeslut.  Självbestämmande, integritet och värdighet.  Aktuella domar och egna frågor. 3

4 självbestämmanderätt och integritet för äldre  Socialtjänstlagens bestämmelser om att verksamheten ska bygga på frivillighet genom respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet (jfr 1 kap 1 § socialtjänstlagen).  Inga regler om skydd och tvång motsvarande dem som finns för barn och unga samt missbrukare (jfr LVU och LVM).  Lagstöd saknas för att mot den enskildes vilja utreda, besluta om samt genomföra insatser för äldre och dementa.  Lagstöd saknas även för skyddsåtgärder för dem som redan har beviljats insatser.  Dock har tidigare funnits föreskrifter från Socialstyrelsen som gett vissa möjligheter till skyddsa ̊ tga ̈ rder fo ̈ r personer med demens i särskilda boendeformer. 4

5 Upphävandet av de tidigare föreskrifterna  Den 15 juni 2010 upphävde Socialstyrelsen sina tidigare föreskrifter om och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsa ̊ tga ̈ rder fo ̈ r personer med åldersdemens i särskilda boendeformer fo ̈ r service och omvårdnad.  Föreskrifterna och de allmänna råden ersattes inte av nya föreskrifter och allmänna råd.  Socialstyrelsen hade dessförinnan bl.a. framfört att rättssäkerheten fo ̈ r äldre personer med nedsatt beslutsförmåga behöver stärkas och att lagstiftningen inte gav personalen tillräcklig vägledning fo ̈ r deras handlande.  Socialstyrelsen ansåg även att det behövde utredas hur rättssäkerheten fo ̈ r äldre personer med nedsatt beslutsförmåga kunde stärkas. 5

6 Utredningen om skydd och rättssäkerhet inom demensvården (SOU 2006:110)  Tvångs- och begra ̈ nsningsa ̊ tga ̈ rder inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom är sådana att de enligt regeringsformen (RF) kräver stöd i lag.  Något specifikt sådant lagstöd finns inte.  Pa ̊ samma sätt strider åtgärderna mot Europakonventionen angående skydd fo ̈ r de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.  Svensk grundlag (regeringsformen) förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsattas fo ̈ r samhälleligt tvång utan lagstöd.  Utredningen föreslog dock att sådant lagstöd skulle ges genom införandet av ny lagstiftning. 6

7 Varför återkallades förslaget om skyddslag? Pressmeddelande 1 februari 2013, Socialdepartementet: Ingen proposition om skyddsåtgärder i demensvården ”Socialdepartementet har funnit skäl att ompröva inriktningen när det gäller införandet av skyddsåtgärder inom demensvården. Motiven för en ny reglering har förändrats i samband med lagrådsbehandlingen och med anledning av information som tillkommit under beredningen av propositionen. Bedömningen är att ett fortsatt lagstiftningsarbete i nuläget kan komma i konflikt med den positiva utvecklingen inom demensvården, som i första hand behöver stödjas och säkras.” 7

8 Motiven till återkallandet och konsekvenser  I ett juridiskt perspektiv finns en risk för att tvångsåtgärder kan användas för att kompensera bristande bemanning och kvalitet inom demensomsorgen.  De nya förskrifterna om kvalitet och bemanning (SOSFS 2012:12) kan förebygga och minska behovet av eventuella tvångsåtgärder.  Sannolikt torde det även kunna anföras att svårigheter kan uppstå att samtidigt införa ett flertal nya regelverk på området.  Innan en eventuell lagstiftning kan en utvärdering behöva göras av effekterna av de skärpta kvalitetskraven. Ett annat skäl är att det behöver göras en översyn av frågorna relaterat till hälso- och sjukvården, HSL.  Konsekvensen av återkallandet är att det fortsatt saknas tillräcklig vägledning i lagstiftning för personalens handlande. 8

9 Vad gäller för tvångs- och skyddsåtgärder?  När enskilda inte själv kan ansöka om behövliga insatser pga. en avsaknad av beslutskapacitet kan frågan endast lösas genom ett förordnade av god man eller förvaltare.  Om brukaren har en viljeyttring och motsätter sig insatser saknas dock möjligheter för god man och förvaltare att påtvinga brukaren insatser.  Samma begränsningar finns även i fråga om skyddsåtgärder vid genomförandet när brukaren har beviljats insatser i form av t.ex. hemtjänst, särskilt boende och korttidsboende.  Anhöriga har ingen som helst bestämmanderätt i sammanhanget.  I sådant fall finns endast möjlighet att använda sig av nödrätten i brottsbalken (jfr meddelandebladet nr 2, 2010). 9

10 Självbestämmanderätt och integritet 10  Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, dvs. det är den enskilde som får ansöka och som vi skall föra dialog med när det gäller genomförandet.  LSS är ännu tydligare – särskild lagreglering som anger vilken person som får ansöka samt betonar den enskildes inflytande och rätt till ett informerat val.  I princip samma på andra rätts- eller verksamhetsområden.

11 Personer som kan företräda den enskilde  Legala företrädare (god man och förvaltare samt vårdnadshavare och förmyndare).  Ombud (inom ramen för fullmakt och huvudmannens anvisningar).  Anhöriga har ingen som helst legal bestämmanderätt.  Varken anhöriga, gode män eller förvaltare kan påtvinga enskilda vård, omsorg eller annat mot hans eller hennes viljeyttring (jfr Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2010).  Se även de nationella riktlinjerna för demensvården och det som sägs där om att se personen och föra dialog etc. med den enskilde. 11

12 Demens och bristande kognitiv förmåga 12  Dement persons vilja kunde uttryckas genom god man, Kammarrätten i Stockholm, mål nr En socialnämnd hade inte haft rätt att avslå en ansökan om särskilt boende med hänvisning till att kvinnan var dement och inte kunde uttrycka någon egen vilja. Kvinnans gode mans ansökan skulle enligt kammarrätten anses uttrycka kvinnans vilja.  Dement kvinna ansågs kunna uttrycka egen vilja, Kammarrätten i Göteborg, mål nr En kvinna som led av Alzheimersdemens ansågs, i brist på läkarutlåtande som visade att hon saknade förmåga att uttrycka en egen vilja, ha uttryckt en önskan om att flytta till en annan kommun och hade därför rätt till särskilt boende i den kommunen.  Demensboende mot vårdtagarens vilja var inte skälig levnadsnivå, Kammarrätten i Göteborg, mål nr En kvinna i början av en demenssjukdom kunde inte mot sin vilja flyttas till ett demensboende, eftersom det inte skulle ge henne en skälig levnadsnivå. Därför hade hon rätt till ett vanligt äldreboende.

13 Viktigt att tänka på 13  Anmäla antagligt behov av god man (gäller också hälso- och sjukvården).  Utreda och avgöra brukarens kognitiva förmåga (kräver oftast medicinsk bedömning som grund).  I nödsituationer kan bistånd behöva ges utan att samtycke är möjligt (restriktivt och krav på dokumentation).

14 ”Nödlösningar i akuta fall” 14 Praktiska lösningar som ofta diskuteras i akuta situationer:  Presumerat samtycke (kan användas i vissa fall, men utgör ingen grund för nödhandlingar).  Anhöriga överens (strider mot socialtjänstlagen).  Nödhandlingar (straffrihetsgrund i brottsbalken som ska tillämpas i proportion till skyddsintresset).

15 Skydds- eller Tvångsåtgärder 15 Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom, SOU 2006:110 Socialtjänstlagen innehåller inte några bestämmelser som ger nämnden möjlighet att använda någon form av tvång. Till socialnämndens uppgifter hör bl.a. att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden och att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, vård och ekonomisk hjälp och annat bistånd till enskilda som behöver det (3 kap. 1 § SoL). Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp (3 kap. 4 § SoL). Den uppsökande verksamheten ska utformas så att den personliga integriteten inte äventyras. Hänsynen härtill kan medföra att socialtjänsten – om inte grund för tvångsingripande föreligger – får avstå från att lämna hjälp om den enskilde avböjer ett sådant erbjudande. Det kan dock tänkas uppstå sådana nödsituationer där socialtjänsten tvingas ingripa utan stöd av någon formell tvångslagstiftning. En allmän förutsättning för detta är att det föreligger en sådan situation som svarar mot brottsbalkens bestämmelser om nödrätt.

16 Vägledning, skyddsåtgärder 16  Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2010 samt styrelsens hemsida.

17 Finns behov av skydds- och tvångsåtgärder?  Observera Socialstyrelsens tillsynsbeslut gällande användandet av begränsningsåtgärder (Piteå kommun). Detta följdes av ett vitesbeslut.  Socialstyrelsen återkallade senare ansökan vite med motivering att kommunen hade vidtagit tillräckliga förbättringsåtgärder och att syftet med vitet därför bortfallit.  Observera att förvaltningsrätten dessförinnan interimistiskt upphävde Socialstyrelsens beslut om vite. Rätten ansåg att styrelsen gjort ett formellt fel som krävt förändringar på alla demensboenden i kommunen, när bara två fått kritik vid en inspektion. 17

18 DE NYA REGLERNA I SOSFS 2012:12  Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.  Författningen träder i kraft den 1 januari  Inga övergångsregler – ska tillämpas på alla utredningar och beslut samt allt genomförande från den 1 januari  Kommer att påverka utredningar, formuleringar av beslut och överlämnandet av uppdrag, genomförandeplaneringen samt utförandet och bemanningen i samtliga särskilda boenden.  Påverkar även uppföljningen och kontrollen av genomförandet av biståndsbesluten.  Kommer troligen även att påverka all biståndsverksamhet för äldre och funktionsnedsatta… 18

19 BAKGRUNDEN TILL REGLERINGEN  Tidigare rekommendationer från Socialstyrelsen i exempelvis handböcker om handläggning och dokumentation.  Erfarenheterna från den nationella tillsynen samt de s.k. vårdskandalerna och iakttagelser om bristande kvalitet.  Statliga krav på att garantera värdighet samt likvärdighet i utredning och utförande.  Uppdrag från Regeringen om framtagande av bl.a. systematiska utredningsmodeller för omsorgerna och biståndsverksamheten.  Utvecklingen går från rekommendationer till bindande föreskrifter i syfte att säkerställa god kvalitet och rättssäkerhet. 19

20 Socialstyrelsens lägesrapport 2012  Alldeles för få äldre i särskilt boende får beslut om vilka insatser de ska få inom boendet.  Socialstyrelsen kritiserar särskilt handläggningen: -Förenklad handläggning och serviceinsatser ifrågasätts öppet och bedöms vara oförenligt med lagstiftningen. -Biståndsbeslut om insatser uppfyller inte de krav som gäller på tydlighet. -Socialstyrelsen är kritisk till rambeslut och ifrågasätter om de uppfyller kraven på rättsäkerhet. -Besluten ska vara så tydliga att utförarna vet vad som är uppdraget och att den enskilde vet vad hon eller han har beviljats (jfr Socialstyrelsens handbok). 20

21 SOCIALSTYRELSENS KRITIK ”Flera kommuner fattar beslut om bistånd för vissa hemtjänstinsatser efter någon form av förenklad handläggning eller utan att göra någon individuell behovsprövning. Detta gäller framför allt så kallade serviceinsatser och matdistribution men förekommer också i ärenden som rör personlig omvårdnad och trygghetslarm. Utan en individuell behovsprövning kan beslutet i stället utgå från den enskildes ålder och kommunen tillhandahåller då någon form av standardiserad insats. I andra fall utgår beslutet från en överenskommelse mellan den äldre och handläggaren, alternativt en representant för utföraren om vilken hjälp den enskilde personen ska få. Detta sätt att fördela tjänster stämmer inte med socialtjänstlagens bestämmelser om att beslut om bistånd ska fattas efter en individuell behovsprövning.” 21

22 Socialstyrelsens kritik, fortsättning ”Tillsynen visar vidare att många biståndsbeslut om insatser inte uppfyller kraven på tydlighet. De är utformade som rambeslut och anger att den äldre är beviljad hemtjänst ett visst antal timmar under en tidsperiod. Beslutet anger dock inte vilka insatser personen ifråga är beviljad hjälp med, hur omfattande de ska vara eller hur ofta de ska ges. I stället får personalen i hemtjänsten eller det särskilda boendet bedöma och besluta vilken hjälp den äldre kan få, vilket innebär att planeringen av insatser sker utifrån personalens förutsättningar eller verksamhetens bedömningar av vilka insatser som ska ges. Då finns en risk för att det inte är den äldres behov som styr insatserna, utan resurstillgången. Socialstyrelsen är kritisk till rambeslut och ifrågasätter om de uppfyller kraven på rättsäkerhet.” 22

23 Lägesrapporten 2013  Medellivslängden fortsätter öka och dödligheten i de flesta sjukdomar sjunker. Fortfarande sociala skillnader i dödlighet och vården är ibland ojämlik.  Behov av insatser som syftar till att informera medborgarna om deras rättigheter och möjligheter till stöd. Mer än 90 procent av de äldre personer som får omsorg tycker att personalens bemötande är bra.  Äldreomsorgen är fortfarande en av de största grenarna inom vård- och omsorgssektorn men utgör en allt mindre andel av kommunernas verksamhet jämfört med tidigare år.  Kostnaderna för särskilt boende ökade ytterst lite, medan insatser i ordinärt boende har ökat med 8 procent. 23

24 Lägesrapporten 2013  Kostnaderna för hemtjänst och boendestöd har ökat med nästan 18 procent jämfört med  Ett oförändrat stort antal anhöriga ger allt mer hjälp till äldre personer. Många anhöriga får inte det stöd de behöver och de anser att kommunerna borde ta ett större ansvar för omsorgen.  Andelen äldre som får kommunal omsorg minskar något. Färre bor permanent i särskilt boende eller i korttidsboende. Däremot får fler omfattande hemtjänst. 24

25 Lägesrapporten 2013  Något färre äldre får få timmar av hemtjänsten, medan betydligt fler använder RUT-tjänster. De senare är ojämnt fördelade både geografiskt och inkomstmässigt.  Äldre får inte den psykiatriska vård de behöver, och bristande läkemedelsanvändning leder fortsatt till att de förlorar i hälsa och livskvalitet.  De mest förekommande allvarliga missförhållandena enligt lex Sarah är ej utförda eller felaktigt utförda insatser, brister i bemötandet samt fysiska och ekonomiska övergrepp. 25

26 Bristande uppföljning av insatser  I lägesrapporten 2013 tas särskilt upp bristande rättssäkerhet genom otillräcklig uppföljning av besluten.  Uppskattningar baserat på enkät visar att knappt 35 procent av de äldre med hemtjänst i ordinärt boende hade fått sitt beslut uppföljt under det senaste halvåret. Bland de äldre i särskilt boende var motsvarande andel 13 procent.  12 procent av kommunerna och stadsdelarna i storstäderna gör inte några regelbundna uppföljningar av beslut som rör särskilt boende. I stället hänvisade de till utförarnas uppföljningar av genomförandeplanerna. Flera kommuner följer endast upp beslut på begäran av utförare, anhöriga eller någon annan.  Observera att uppföljningen kommer att påverkas markant av SOSFS 2012:12 samt införandet av systematiska utredningar med uppföljningsmetodik (ICF, Äldres behov i centrum). 26

27 TYDLIG JURIDISK TENDENS  Rättssäker handläggning och dokumentation.  Krav på tydliga beslut och uppdragsformuleringar till utförarna.  Utveckling av utredningsmetodiken samt krav på individuella behovsbedömningar (Jfr ICF).  Krav på fortlöpande uppföljning och kontroll av utförandet från myndighetsutövarna.  Rambeslut, utan angivande av vilka insatser personen är beviljad hjälp med samt hur omfattande de ska vara eller hur ofta de ska ges, ifrågasätts öppet av Socialstyrelsen i dess tillsyn.  Detta följer en generell trend inom Socialstyrelsens tillsyn, exempelvis har styrelsen kritiserat och även vitesförelagt Linköping för användningen av s.k. serviceinsatser. 27

28 Socialstyrelsens makt att meddela föreskrifter  Enligt 8 kap 1 § socialtjänstförordningen får Socialstyrelsen meddela sådana föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser bl.a. äldre personer och personer med funktionsnedsättning.  Juridiskt tekniskt innebär detta att Socialstyrelsen saknat möjlighet att meddela föreskrifter och allmänna råd i alltför vid mening, även för hemtjänsten i ordinärt boende.  Enligt uppgift kommer Socialstyrelsen att ges utvidgade befogenheter alternativt genom ett riksdagsbeslut…  I praktiken är det dock svårt att se skilda system och rutiner för olika boendeutredningar, hemtjänstutredningar eller andra biståndsutredningar. 28

29 Närmare om Föreskrifterna och råden, SOSFS 20012:12  1 kap. Tillämpningsområde och definitioner  2 kap. Ledningssystem  3 kap. Grundläggande bestämmelser  4 kap. Ansvar vid genomförande av insatser i särskilt boende  5 kap. Undantagsbestämmelse 29

30 Tillämpningsområdet för föreskrifterna och råden  Ska tillämpas vid handläggning och uppföljning av ärenden samt genomförande av insatser enligt socialtjänstlagen, som avser 1.bostad i särskild boendeform för service och omvårdnad enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen där en person med demenssjukdom bor permanent eller i korttidsboende (särskilt boende) samt 2.serviceuppgifter och personlig omvårdnad som tillhandahålls i ett särskilt boende (hemtjänstinsatser).  Angående det närmare innehållet, se föreskrifterna och råden. 30

31 Områden som bör ingå i biståndsutredningen  lärande och att tillämpa kunskap, t.ex. fatta beslut eller lösa problem  allmänna uppgifter och krav, t.ex. genomföra dagliga rutiner  kommunikation, t.ex. kommunicera genom att tala eller ta emot  skrivna meddelanden  förflyttning, t.ex. bibehålla kroppsställning eller gå  personlig vård, t.ex. tvätta sig, klä sig eller äta  hemliv, t.ex. skaffa varor och tjänster, bereda måltider eller utföra  hushållsarbete 31

32 Områden som bör ingå i biståndsutredningen  mellanmänskliga interaktioner och relationer, t.ex. skapa och bibehålla informella sociala relationer och familjerelationer  viktiga livsområden, t.ex. grundläggande ekonomiska transaktioner  samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv  känsla av trygghet. Socialstyrelsens publikation ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” (2003) sägs kunna ge ytterligare vägledning på de områden som kan ingå i utredningen (se mer om ICF i materialet från dagen). 32

33 Boende för äldre och dementa 33  Endast tre grupper kan sägas ha en lagstadgad allmän rätt till bostad.  Dessa är personer med funktionshinder, äldre som inte klarar att bo tryggt i ordinarie boende samt personer som söker asyl i Sverige.  För de två förstnämnda grupperna (funktionshindrade och äldre) har socialtjänsten det yttersta ansvaret genom bestämmelserna i 5 kap 5 och 7 §§ socialtjänstlagen samt biståndsrätten i 4 kap 1 § samma lag.  Se Rättvisa och jämlika villkor på bostadsmarknaden, Ds 2006:9, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

34 Särskilt boende eller hemtjänst? 34 Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att rätt till sökt hemtjänst inte föreligger då kommunens kostnader för hemtjänsten inte är rimliga i förhållande till kostnaderna för ett erbjudet särskilt boende (se RÅ 1986 ref 175). Var gränsen går får dock inte bestämmas genom tillämpning av generella riktlinjer i kommunen, utan måste avgöras individuellt i varje enskilt ärende genom utredning och beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (se exempel på dom från kammarrätten). Detta innebär att även andra hänsyn än kostnaderna måste tas, exempelvis den enskildes personliga förhållanden, hur en flytt till alternativt boende påverkar henne eller honom etc.

35 Kommunala riktlinjer kan inte avgöra val av boendeform för äldre 35 Kammarrätten i Sundsvall, mål nr : ” Av lagtext och förarbetsuttalanden […] framgår sammanfattningsvis att utgångspunkten i fråga om äldre människors boende skall vara att de i stor utsträckning skall ha möjlighet att bo kvar hemma och där ges det stöd och den hjälp de behöver för att de skall vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. Valet av boendeform skall ske med beaktande av vad som uttalats om samförstånd, frivillighet och självbestämmande och därmed präglas av stor hänsyn till den enskildes önskemål. Först när den enskildes behov av tillsyn och trygghet inte kan tillgodoses i hemmet bör ett annat boende komma ifråga. I detta ligger att hänsyn skall tas till vilka rimliga möjligheter kommunen har att med stödåtgärder åstadkomma en trygg situation i den hjälpbehövandes eget boende. Denne kan således mot sin vilja påtvingas en insats som är billigare än den han önskar bara om behovet av hemtjänstinsatser är så omfattande att det på grund av kostnadsskäl inte är rimligt att ålägga kommunen att tillhandahålla hemtjänst i sådan omfattning.”

36 HANTERINGEN AV FLYTT TILL ANNAT BOENDE Exempelvis från omvårdnadsboende till demensboende alternativt från demensboende till annat boende. Frågan har varit föremål för Justitieombudsmannens bedömning samt har även nyligen prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i fråga om flytt av en dement person. Frågan gäller om det går att flytta en person samt hur beslutet ska hanteras (myndighetsbeslut eller verkställighetsbeslut). 36

37 JO, DNR , 30 DECEMBER  Av Justitieombudsmannens beslut framgår att frågan är komplicerad samt att den inte alltid har en given lösning.  Avgörande synes vara förhållandena i det enskilda fallet.  Om flytten innebär en lägre servicenivå eller innebär en ändring i vården och omsorgen bör kommunen formalisera ”flyttbeslutet” och ge den enskilde möjlighet att få saken prövad av domstol.  Samma synes gälla om den enskilde flyttas långt från hemorten, eller om han eller hon bott lång tid i det nuvarande boendet.  Om kommunen och den enskilde är oense eller om den enskilde vägrar flytta ligger i sakens natur att betrakta den enskildes inställning som en ny ansökan om ”kvarboende”.

38 Högsta förvaltningsdomstolen Beslut meddelat den 29 februari, mål nr  Beslutet rörde ändring av en tidigare beviljad biståndsinsats.  Flytt från gruppboende för yngre personer med demenssjukdom till ett särskilt boende i kommunen.  Rena verkställighetsbeslut anses i regel inte vara överklagbara, men beslutet ansågs dock ha betydande rättsverkningar för den enskilde varför det enligt domstolen får anses överklagbart (jfr RÅ 2007 ref. 7 m.fl. rättsfall.  Domstolen godtog flyttbeslutet med hänvisning till biståndsrätten samt förhållandena i det enskilda fallet. 38

39 Myndighetsutövarnas roll 39  Myndighetsutövningsbegreppet…  Handläggningsbeslut…  Slutliga beslut…  Verkställighetsbeslut…  Beslutet om insatser = beställning eller uppdrag till utförarna.

40 Utförarnas roll  Utförande eller genomförande = verkställighet av en beslutad insats.  Att inte verkställa ett beslut (uppdrag) är en avvikelse eller en brist, jfr SOSFS 2006:5.  Bristande verkställighet kan till och med vara att se som ett missförhållande som även ska rapporteras enligt Lex Sarah. 40

41 Myndighetsutförarnas uppföljningsansvar  Åvilar myndighetsutövarna och ska dokumenteras i journalanteckningar.  Vid bristande verkställighet ska myndighetsutövare hålla regelbunden kontakt med brukaren samt vid behov erbjuda och bevilja behövliga kompenserande insatser till dess verkställighet kan ske av det ursprungliga beslutet (se Socialstyrelsens handbok om handläggning och dokumentation). 41

42 Utförarnas uppföljningsansvar  Utförarna ska utgå från uppdraget (beslutet) som ska vara tydligt formulerat (se Socialstyrelsens handbok om handläggning och dokumentation).  Utförandet ska följas upp och genomförandeplanen ska justeras om behov av det uppkommer vid utförarnas uppföljning av genomförandet av insatsen. 42

43 Viktigt att tänka på  Myndighetsutövarna ska kontrollera att genomförandeplanen överensstämmer med beslutet (uppdraget) samt kontroller att verkställighet sker inom rimlig tid (en del av uppföljningen).  Utförarna bör alltid informera myndighetsutövare om insatsen inte kan genomföras i enlighet med beslutet. 43

44 Ansvaret för Uppföljning och kontroll  Åvilar ytterst den ansvariga nämnden.  Men är i praktiken fördelat mellan myndighetsutövare och utförare.  Observera det ansvar som läggs på den som fattat beslutet att följa upp och kontrollera enligt SOSFS 2012:12.  Ansvaret enligt SOSFS 2012:12 innefattar att tillse att brister åtgärdas.  Detta förutsätter ytterligare uppföljning vid konstaterade brister.  Ytterst blir fråga om rapport enligt Lex Sarah eller som en yttersta åtgärd myndighetsbeslut om flytt till annat boende. 44

45 Rutiner för uppföljning och kontroll  Socialnämnden har ett samlat, övergripande och yttersta ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämplig lagstiftning. Det åvilar nämnden att tillse inte enbart att enskilda får det insatsbeslut som de har rätt till enligt lagstiftningen, utan även att tillse att insatsen genomförs i enlighet med beslutet. Nämnden har alltså ett samlat ansvar för hela verksamheten.  I ett juridiskt perspektiv görs en åtskillnad mellan den del av förvaltningen som har till uppgift att utreda och fatta beslut om insatser (myndighetsutövare), respektive den del av förvaltningen som har till uppgift att genomföra beslutade insatser (utförare).  Ett villkor för att trygga nämndens verksamhetsansvar och enskildas rättssäkerhet är att myndighetsutövarna – som har uppgiften att utreda och besluta om insatser och därmed även bestämma uppdraget till utförarna – har en god ordning eller rutin för överlämnande och uppföljning av nämndens beslut. 45

46 Rutiner, fortsättning  Flera faktorer påverkar vad som kan ses som en lämplig ordning för överlämnande och uppföljning av det uppdrag som lämnas till utförarna. Myndighetsutövare ansvarar för att säkerställa dels att uppdraget verkligen tas emot av utförarna och dels att utförarna ges de uppgifter som behövs för att uppdraget ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. I rollen som myndighetsutövare ingår även att bevaka att de beslutade insatserna verkställs i enlighet med beslutets intentioner.  Överlämnandet ska – oberoende av vilka administrativa rutiner som tillämpas – ske på ett sätt som säkrar att behövlig information lämnas, att kontroll sker av att uppdraget tagits emot, att verkställighet påbörjas och att genomförandeplan upprättas samt att uppföljning sker av hur uppdraget genomförs. 46

47 Checklista för överlämnande, mottagande och uppföljning Framgår av dokumentationen i personakten akt följande uppgifter:  Vem som är vald utförare.  Vad som är uppdraget: insatser enligt beslut (insatslista/plan).  När och på vilket sätt uppdraget översänts till utföraren.  Vilken övrig information utöver uppdraget som har lämnats till utföraren. Observera att endast den information som behövs för att uppdraget ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt ska lämnas. Den utredning som ligger till grund för beslut/uppdrag kan därför inte utan vidare lämnas till utföraren. Varje handläggare ansvar för att bedöma vilka uppgifter som behöver lämnas.  När uppdraget mottagits av utföraren (kvittens). 47

48 Checklista för överlämnande, mottagande och uppföljning  Datum för när verkställighet av insatserna påbörjats.  Datum för upprättande av genomförandeplan.  Att kontroll gjorts av att utförarnas genomförandeplan är förenlig med insatsbeslutet och dess intentioner.  Datum för när det planerats att följa upp genomförandet av beslutet.  Uppgift om att uppföljning har gjorts, tidpunkt för och resultatet av uppföljningen. Observera att uppföljningen ska omfatta kontakt med och uppgifter från både utföraren och den enskilde och/eller – i förekommande fall – företrädare och närstående till den enskilde.  Eventuellt behov av åtgärder mot bakgrund av genomförd uppföljning. 48

49 Särskilt om rutiner för uppföljning av genomförandet Rutinerna bör säkerställa följande (jfr SOSFS 2012:12 ).  Uppföljning av myndighetsutövare inom fem till sju veckor samt minst en gång per år.  Särskild uppföljning av myndighetsutövare därutöver när behoven hos personen förändras, klagomål från personen eller närstående har framförts eller omständigheterna i övrigt är sådana att situationen inte är tillfredsställande.  Myndighetsutövarens uppföljning bör omfatta ett personligt sammanträffande i boendet med den enskilde för ta reda på vilken uppfattning personen har om hur behovet av hemtjänstinsatser tillgodoses samt i förekommande fall även närståendes och eventuell ställföreträdares uppfattning.  Uppföljningen bör särskilt omfatta att insatserna genomförts i enlighet med beslut (uppdrag) samt upprättad genomförandeplan.  Att kontroll sker av att utförarna har dokumenterat resultatet av genomförandet i förhållande till målen för insatserna samt att genomförandeplanen ändrats vid behov. 49

50 Värdegrunden för äldre Prop. 2009/10:116, 5 kap. 4 § socialtjänstlagen.  Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).  Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 50

51 Närmare om regleringen, prop. 2009/10:116  Värdegrund följer redan av Regeringsformen, socialtjänstlagen m.fl. författningar.  Tydliggörande av etiska frågor och normer förutom självbestämmande och integritet.  Redovisar vad som sägs utgöra viktiga aspekter för ett värdigt liv.  Ingen detaljreglering. Endast de centrala begreppen regleras (värdigt liv och välbefinnande). 51

52 Närmare om värdegrunden i propositionen 52  Socialtjänstlagens övergripande s.k. portalparagraf (1 kap. 1 §) tydliggör att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet men etiska frågor i övrigt är inte tydliggjorda.  Några viktiga aspekter för ett värdigt liv är rätten och möjligheten att göra sin röst hörd, att bli respekterad för den man är och att ens synpunkter, önskemål och klagomål tas på allvar. Alla behöver och har rätt till inflytande över och påverkan på främst det som rör den egna personen, men också samhället i övrigt. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma när människor till följd av funktionsnedsättning och åldrande blir beroende av samhällets vård och omsorg.

53 Propositionen, fortsättning  Syftet med att formulera en värdegrund inom en organisation är att tydliggöra de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet och styra hur en verksamhet bedrivs.  Värdegrunden omfattar såväl handläggning av ärenden som utförande av insatser. Den ska vara vägledande i äldreomsorgens verksamheter och därmed för personalens bemötande och agerande. Värdegrunden är en del i socialtjänstlagen och kan bidra till en ökad tydlighet och likvärdighet över landet kring de förhållningssätt som ska gälla. När det gäller tillämpningen av värdegrunden, hur de olika kommunerna och verksamheterna ska arbeta för att leva upp till denna, måste verksamheterna själva få utforma sitt arbete. 53

54 Propositionen, fortsättning  Regeringen anser att det inte bör föras in alltför detaljerade bestämmelser i lagen om innehållet i den nationella värdegrunden. Det kommer att finnas olikheter i hur kommunerna väljer att organisera, prioritera och utföra välfärdstjänster. Hur kommuner och verksamheter tillämpar värdegrunden och hur de ska arbeta för att leva upp till den, måste äldreomsorgens verksamheter själva få möjlighet att närmare utforma. Vissa värden bör dock anses så grundläggande och angelägna att det inte går att motivera olikheter. Regeringen anser att äldre personer bör ges likvärdiga möjligheter till en värdig ålderdom över hela landet. En lagfäst värdegrund kan vara en åtgärd för att försöka uppnå detta.  Regeringen menar därför att det ska finnas en formulerad värdegrund som anger vad äldreomsorgens inriktning ska vara och som kan vara vägledande för värderingar och förhållningssätt inom äldreomsorgen. Ett sätt är att ange endast de centrala begreppen, värdigt liv och välbefinnande, i värdegrunden i en lagbestämmelse. 54

55 Propositionen, fortsättning  Socialstyrelsen har framfört att det behöver tydliggöras hur förslaget om en nationell värdegrund ska förhålla sig till begreppet skälig levnadsnivå i socialtjänstlagen.  Det är viktigt att uppmärksamma att även om värdegrunden utformas så att verksamheten ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande så kan den enskilde inte grunda en rättighet att få visst bistånd [KommunLex anm.] direkt på den bestämmelsen.  Värdegrunden innebär en skyldighet för kommunen att verksamheten ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och erbjuda förutsättningar för att känna välbefinnande. Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. 55

56 Propositionen, fortsättning  Värdighet i betydelsen att en person även vid hög ålder har rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet innebär att hon eller han bör få stöd i att behålla sina intressen och vanor, men även i vissa fall att bryta ett mönster av vanor.  Välbefinnande tar sikte på den subjektivt upplevda känslan av välbefinnande. Vad som gör att människor upplever välbefinnande är individuellt. Med välbefinnande avses i detta sammanhang upplevelsen av den egna livssituationen. Att känna sammanhang och mening hela livet, ha tillgång till familj och nära vänner, en god hälsa och känna trygghet i tillvaron kan utgöra en allmän beskrivning av välbefinnande. Livet utformas dock olika för människor.  Ett värdigt liv är något som den enskilde tillförsäkras genom att vissa aspekter beaktas. De förhållanden som utgör ett värdigt liv kan undanröja hinder och förstärka möjligheterna till välbefinnande, men välbefinnande avser upplevelsen av den egna livssituationen och kan därför inte tillför-säkras genom insatser från socialtjänsten. 56

57 Propositionen, fortsättning  Se närmare prop. s 27 ff. om privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet samt trygghet och meningsfullhet.  Detaljerade biståndsbeslut om när beviljade insatser ska utföras kan vara ett hinder för den äldre personens självbestämmanderätt och rätt till integritet och riskerar att motverka ett öppet förhållningssätt till den äldre personens faktiska och dagsaktuella behov. Vidare kan beslut som exakt anger hur en insats ska utföras leda till samma konsekvenser.  Regeringen anser att ett rambeslut om tid grundat på den enskildes behov kan innebära ökad frihet för äldre kvinnor och män att avgöra när de beviljade insatserna ska utföras.  Observera dock att dessa uttalanden nog får ses som helt obsoleta eller irrelevanta med hänsyn till bl.a. de nya föreskrifterna SOSFS 2012:

58 DETALJERADE BESLUT ELLER RAMBESLUT?  I ett juridiskt perspektiv blir uttalandet om rambeslut motsägelsefullt i jämförelse med rättsäkerheten och de krav som denna ställer på tydliga och detaljerade beslut. Därtill kommer Socialstyrelsens rekommendationer om tydliga beslut i styrelsens handbok om handläggning och dokumentation samt SOSFS 2012:12.  Slutsatsen blir i ett juridiskt perspektiv – inga rambeslut utan detaljerade beslut.  Dessutom två beslut ett boendebeslut och ett beslut om hemtjänst i boendet. 58

59 Juridiska slutsatser om värdegrunden  Någon rätt till bistånd kan inte grundas på bestämmelsen.  Kommunen definierar utöver de centrala begreppen själv närmare värdegrunden.  Den enskildes upplevelse av välbefinnande erkänns endast inom ramen för den av kommunen närmare definierade värdegrunden.  Värdegrunden som den kommer till uttryck i författningsregleringen kan sägas vara underordnad andra mål, principer och hänsyn enligt socialtjänstlagen.  Värdegrunden kan dock sägas tydliggöra vad som är ett etiskt godtagbart bemötande under handläggning och genomförande (jfr. exempel på ovärdighet från t.ex. tillsyn). 59

60 Slutsatser, fortsättning  Juridiskt torde värdegrunden som den kommer till uttryck i lagstiftningen varken kunna åberopas vid beslut om insatsernas nivåer eller omfattning.  Ej heller torde värdegrunden kunna åberopas vid överklagande av enskilda biståndsbeslut, i vart fall inte direkt.  Om begreppet skälig levnadsnivå efter mer än 30 års tillämpning inte närmare definierats för äldreomsorgen…  Kommunen ska dock anta en värdegrund i form av etiska regler – vad är etiken (värdegrunden) samt hur ska olika situationer hanteras (handlingsregler) av kommunen och dess personal.  Observera ”kopplingen” mellan socialtjänstlagens värdegrund och Lex Sarah (se nästa bild). 60

61 14 kap. 2 – 7 §§ socialtjänstlagen (Lex Sarah) Innebär i korthet:  Alla ska medverka till god kvalitet.  Rapportera missförhållanden eller påtagliga risker missförhållanden.  Alla i verksamheten ska vara informerade om dessa skyldigheter  Enskilda verksamheter ska informera berörd nämnd.  Dokumentation, utredning, avhjälpande och undanröjande utan dröjsmål.  Allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållande ska snarast anmälas till Socialstyrelsen. 61

62 Vad innebär skyldigheten att medverka till god kvalitet?  En skyldighet att medverka till att enskilda får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden.  Det är den enskilde och dennes levnadsförhållanden som står i centrum för de åligganden som följer av bestämmelsen.  Syftet är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och att skydda den enskilde från missförhållanden. Se prop. 2009/10:

63 KONKRETISERING AV GOD KVALITET  I författning reglerad kvalitet, innefattande den värdegrund som sedan tidigare följer av socialtjänstlagen.  Politiska beslut om kvalitet, även beslutad värdegrund i den enskilda kommunen.  God sedvana eller praxis i ”branschen”.  Bristande kvalitet som påverkar eller riskerar att påverka enskilda = missförhållande enligt Lex Sarah.  Ska rapporteras, utredas, åtgärdas samt avhjälpas. Allvarliga missförhållanden ska dessutom anmälas till Socialstyrelsen. 63

64 Socialstyrelsen tillsynsroll i förhållande till värdegrunden  Kan endast omfatta de centrala begreppen (värdigt liv och välbefinnande).  Den av kommunen närmare definierade värdegrunden kan rimligen inte omfattas av tillsynen.  Systemtillsyn (jfr. kvalitetsbestämmelsen i socialtjänstlagen) – eg. att kommunen arbetar med och har definierat värdegrunden i övrigt samt följer upp värdegrundens efterlevnad och uppfyllelse.  Se även Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden som anger vad socialnämnden bör beakta i sitt arbete med värdegrunden. 64

65 AVSLUTANDE SYNPUNKTER I ett juridiskt perspektiv utgör SOSFS 2012:12 en del av ett större sammanhang.  Rättssäkra och systematiska utredningar.  Tydliga beslut och genomförandeplaner.  Beaktande av äldres värdighet vid utredning och planering.  Motivering genom dokumentation av skälen till att den äldres uppfattning om värdighet eller vilja när insatserna ska utföras har frångåtts.  Systematisk och fortlöpande uppföljning och kontroll. 65

66 AVSLUTANDE SYNPUNKTER  Åtgärder vid missförhållanden samt rapport enligt Lex Sarah.  Säkerställande av kvaliteten i hela processen genom systematiskt kvalitetsarbete (kvalitetsledningssystem).  Ökad kvalitet och bemanning minskar (sannolikt) behovet av tvångsåtgärder.  För att inte komma i konflikt med Europarådets konvention gäller som princip att tvång mot enskilda endast bör tas till när behovet påvisas vara klart uttalat.  Möjligen kan behovet av tvång i tydliga situationer då tillgodoses inom ramen för nödrätten. 66


Ladda ner ppt "Skydds- och tvångsåtgärder samt ökade krav på kvalitet inom äldre- och demensvården JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright © 2013 KommunLex."

Liknande presentationer


Google-annonser