Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ANNA THURANG FIL. DR SAMORDNINGSANSVARIG KOMPETENS- & VÅRDUTVECKLARE, BEROENDECENTRUM STOCKHOLM VARFÖR OCH NÄR SKA VI SAMVERKA?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ANNA THURANG FIL. DR SAMORDNINGSANSVARIG KOMPETENS- & VÅRDUTVECKLARE, BEROENDECENTRUM STOCKHOLM VARFÖR OCH NÄR SKA VI SAMVERKA?"— Presentationens avskrift:

1 ANNA THURANG FIL. DR SAMORDNINGSANSVARIG KOMPETENS- & VÅRDUTVECKLARE, BEROENDECENTRUM STOCKHOLM VARFÖR OCH NÄR SKA VI SAMVERKA?

2 plan vård- och omsorgsplan genomförande- plan individuell plan enligt LSS samordnad plan enligt LPT och LRV rehabiliterings- plan vårdplan planering samordnad plan vid utskrivning kan resultera i (delplan) krav på samordnad planering mål samordnad vård- och omsorgsplanering samordnad individuell plan med synonymen individuell plan enligt SoL och HSL habiliterings- plan Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg (individuell plan)(standardiserad plan) för att uppnå vård- och omsorgsplanering kan resultera i standardiserad vårdplan Skolans individuella planer Ex. åtgärdsplan förslag ”överföringsplan” info när barn byter skola vid fam.hemsplac SOU 2012:76 Hand- lägg/ vuxen Psyk. öv BCS Förs. Kassa AF Skola BUP Maria Ung- dom Eva 35 år

3 Varför samverkan? - den stora bilden Välfärdstatens organisering – Specialisering – professioner och organisationer, bl.a. utbildning Hälso- och sjukvård socialtjänst socialförsäkring En stor framgångssaga – men samtidigt: – Fragmentisering – stuprör – Brist på övergripande, holistiskt perspektiv (Johansson 2013)

4 Vem förlorar? Personer med långvariga (psykiska och fysiska) funktionsnedsättningar Komplexa sociala problem i storstädernas förorter Långvarigt arbetslösa som behöver arbetsrehabilitering Långvarigt missbruk med åtföljande sociala och psykiska problem Multisjuka äldre med sammansatta vård- och omsorgsbehov Utsatta barn och unga Hemlösa (Johansson 2013)

5 Individens perspektiv Vid större behov, omfattar varje del av livet, bl.a. – Sjukvård (beroende, psykiatri, primärvård) – Personlig ekonomi (socialtjänst, Försäkringskassa, Arbetsförmedling) – Boende – Sysselsättning – Socialt sammanhang och fritid Behov av helhetsperspektiv - samverkan

6 Dimensioner i samverkan - organisation – Landsting Sjukhusvård, öppenvård Beroendevård, psykiatri, primärvård – Stat Kriminalvård Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen – Kommunerna: Nämnder/förvaltningar Socialtjänst, arbetsmarknad, skola m.m. Missbruk, försörjningsstöd, socialpsykiatri, funktionshinder/LSS, äldreomsorg, barn och familj Myndighet (socialsekreterare) – utförare (kommunal egen regi eller privat)

7 Dimensioner i samverkan – professionella roller Professionella roller – skiftande kompetenser, utbildningar, förklaringsmodeller m.m. – Läkare – Sjuksköterska – Psykolog – Arbetsterapeut – Skötare – Kurator – Socialsekreterare – Boendestödjare – Sysselsättningscoach – Arbetscoach – Alkoholterapeut – Handläggare Försäkringskassan – m.fl.

8 Ansvarsuppdelning Medicinsk vård och behandling – landstingets psykiatri (och primärvård) Socialt stöd, bl.a. anpassade bostäder, stöd i boende och sysselsättning – kommunernas socialtjänst Behovet av samverkan framhölls redan i den statliga utredningen som föregick psykiatrireformen (SOU 1992:73)

9 Problem i samverkan – exemplet psykisk ohälsa Nationella samordningen ”Milton” (SOU 2006:100) ”Samverkan mellan huvudmännen fungerar inte” ”Bristande helhetslösningar”

10 Initiativ till samverkan – några exempel Gemensamma mottagningar missbruk/beroende Gemensam mottagning psykiatri/socialpsykiatri (Södertälje) Case managers/ACT-team Gemensamma nämnder (Norrtälje)

11 Collaborative advantage ”Samverkansfördelar” – Samverkan är så svår att den bör undvikas så länge man inte är tvungen till den – Man måste inse fördelarna om samverkan ska kunna fungera – Kräver resurser för att kunna dra nytta av fördelarna – Kräver tillit till varandra – Innebär ”tension” (spänning) (Huxham och Vangen 2005)

12 Hinder för samverkan (Josefsson 2004) – Osäkerhet kring yrkesrollen – Oklarheter t.ex. mål, mandat, arbetsfördelning – Olika prioriteringar – Olika kompetenser, regelverk, makt, resurser m.m.

13 Hinder för samverkan (Matscheck & Axelsson 2012) – Bristande kunskap om varandras regler och förutsättningar – Att hitta roller, territorialitet – Personliga faktorer – Bristande kontinuitet – Ekonomiska frågor, t.ex. ersättningssystem och avgifter

14 Förutsättningar för samverkan (Josefsson 2004) Klara mål Upplevt behov Tydlig målgrupp och problem att angripa Rimliga resurser Kunskap om varandras verksamhet och regler Tydliga roller och förväntningar Legitimitet, förankring, rutiner

15 Förutsättningar (Matscheck & Axelsson 2012) Struktur – Mandat från uppdragsgivare – Former för styrning Gemensamma arenor -Gemensam funktion hjälpa professionella lära känna varandra och förstå förutsättning och arbetssätt

16 Förutsättningar (Matscheck & Axelsson 2012) Aktiv ledarroll – Kräver personligt engagemang Komplexa vårdbehov – Att samverka kring den svåraste målgruppen Samverkansstrukturer stöd för informella och oplanerade kontakter

17 Samverkan måste fungera ända ner till golvet David Matscheck Det räcker inte med övergripande överenskommelser – Mötesformer kan lätt stanna på en för övergripande nivå (Matscheck & Fleetwood 2013, i Axelsson & Bihari Axelsson Om samverkan – för utveckling av hälsa o välfärd) – och undvika att ta ansvar, ”inte vårt” (Cruce & Nordström 2014, Socionomens forskningssupplement) Samverkan (samarbete) på individnivå måste få stöd i strukturer och ledarskaps engagemang SIP ska vara ett medel för att samverkansfördelar ska nå ända ner till den berörda individen

18

19 Multifaktoriellt synsätt Betonar samspelet mellan sociala system och strukturer samt människan som fysisk, psykologisk och social Varierar utifrån samhällets attityder, normer och reaktioner Och utifrån individens syn på sig själv och sina möjligheter (Blomkvist, 2009; Oscarsson, 2011)

20 Handläggare Berörd individ/närstående Försäkringskassan med flera Sjukvårds- personal Skapa en gemensam bild

21

22 Flödesschema samordnad individuell plan (SIP)

23  När ska en SIP upprättas? - initiativ Personal inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården som upptäcker behovet av samordnade insatser - kan förtydligas i lokal rutin Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har, enligt lag, samma ansvar att initiera ett möte Individen eller närstående kan också föreslå att en SIP planering bör göras Att nekas en individuell planering bör enligt förarbetena vara undantagsfall

24 Om man efter behovsbedömning kommer fram till att en individuell plan ska tas fram ska arbetet med planen påbörjas utan dröjsmål – kan förtydligas i lokal rutin För att mötet ska kunna genomföras krävs ett samtycke från den det berör

25  Individens delaktighet Utgångspunkten är att individen ska ha stort inflytande över planen och planeringen Informationen som ges ska vara anpassad till individens förutsättningar och individen ska informeras om sina rättigheter, till exempel delaktighet vid upprättande av SIP, att ge sitt samtycke och rätten till tolk vid behov Informationen bör ges muntligt och skriftligt Närståendes delaktighet är ofta viktig för individen. Närstående ska därför ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och individen inte motsätter sig det

26 Förberedelse tillsammans med individen Identifiera viktiga aktörer och vilka som ska delta på mötet Gå igenom hur mötet kommer att gå till Kom överens om vad som ska tas upp och vilka frågor individen inte vill ska tas upp på mötet Fråga individen om vilka behov som är mest akuta, vad han/hon eventuellt vill prioritera, mål och delmål.

27  Inhämta samtycke Individen måste samtycka till att samverkande verksamheter utbyter information och samordnar insatser i samband med SIP Varje deltagande verksamhet måste kunna visa en undertecknad medgivandeblankett. Den samordnande verksamheten tar originalet. Övriga medverkande får en kopia

28  Föreberedelse inför mötet Vilka ska/får delta efter samtycke? Medarbetare från de andra huvudmännens verksamheter som blir kallade till samordning ska delta Om individen vill att närstående ska medverka vid mötet ska samordningsansvarig hjälpa till att kalla dem Representanter från olika verksamheter kan delta på mötet även om de inte är skyldiga enligt lag. Ex) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, frivilligorganisationer eller personligt ombud. Om individen inte förmår delta i planeringen och företräda sig själv eller väljer att inte delta kan individen företrädas av till exempel av förvaltare, god man eller närstående (med fullmakt)

29  Kontakta berörda verksamheter och kalla till möte Mötestid och plats. – Någon av verksamheternas lokal, – hemma hos individen, – via telefonmöte eller videomöte. Skicka en skriftlig kallelse till mötet. Kallelse via e-post kan endast göras om det finns en säker internetväg eller om personuppgifter är avidentifierade. Varje verksamhet måste själv kontrollera om detta finns. De som kallas ska återkoppla sitt deltagande på mötet. Vad bör deltagande personal ta del av innan mötet?- vägledningen, lokala rutiner, osv

30  Genomföra mötet och upprätta SIP Samordnaren – utses vid första SIP-mötet Klargöra ramarna för mötet Ge samtliga deltagare möjlighet att lyssna in varandra Låta individen delta aktivt i upprättandet av den samordnade individuella planen. Hans/hennes önskemål och behov ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Avsluta mötet med att sammanfatta vad som diskuterats och beslutats, vad händer nu? Nästa steg? Planera för uppföljning och vem som ska ha det fortsatta samordningsansvaret Ge alla som deltar på mötet en skriftlig kopia av SIP:en Lokal rutin

31 Innehåll i SIP Ska innehålla: Vad som ska utföras/vilka insatser som behövs Vilken verksamhet som har ansvar för respektive åtgärd/insats Vem som är samordningsansvarig för planen/övergripande ansvar Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget

32 fortsättning Personuppgifter Medverkande på mötet Vad är behoven? (vad fungerar bra, vad kan man bygga på för att nå en positiv förändring, vad fungerar mindre bra?) Mål med åtgärderna/insatserna – vart individen vill nå på kort och lång sikt När planen ska följas upp Underskrifter på de som deltar på mötet Datum när planen upprättats

33 Mall

34 Den gemensamt upprättade planen följs upp och revideras vid behov (skrivs in i planen) Den utsedda samordnaren kallar till och håller i uppföljningsmötet En SIP avslutas när målen är uppfyllda och det inte längre finns behov av samordning kring insatser Den kan också avslutas om samtycket dras tillbaka.  Följa upp avlutas eller revideras (8)

35 ”…att bli mänskligt bemött, att bli värdigt bemött fast man har den här problematiken gör ju man själv åker upp i sitt eget anseende och automatiskt blir starkare stärkt utav bara det…” (Thurang 2012)


Ladda ner ppt "ANNA THURANG FIL. DR SAMORDNINGSANSVARIG KOMPETENS- & VÅRDUTVECKLARE, BEROENDECENTRUM STOCKHOLM VARFÖR OCH NÄR SKA VI SAMVERKA?"

Liknande presentationer


Google-annonser