Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.gu.se Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Diskussion Jan-Eric Gustafsson Institutionen för pedagogik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.gu.se Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Diskussion Jan-Eric Gustafsson Institutionen för pedagogik."— Presentationens avskrift:

1 Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Diskussion Jan-Eric Gustafsson Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs Universitet

2 Deltagande och genomströmning Andelen som saknar grundskola har ökat kraftigt efter 1998, och är relaterat till en ökning av andelen inskrivna i särskola. Detta resultat förklaras och diskuteras dock inte. Genomströmningen i gymnasieskolan har försämrats kraftigt efter införandet av det målrelaterade betygssystemet men omfattningen av utbildningsdeltagandet verkar vara oförändrat. Ökningen av omfattningen av studiemisslyckanden i gymnasieskolan verkar inte haft någon betydelse för etablering på arbetsmarknaden, men kan vi utesluta att detta haft andra negativa effekter på eleverna?

3 När började resultatförsämringen i den svenska skolan? Slutsatsen i kapitel 6 är att försämringarna började redan på 1980-talet. Detta är en tveksam slutsats, därför att: 1.Alltför stor vikt har lagts vid UGUs verbala prov 2.Resultaten i TIMSS 1995 grundlöst avfärdas som opålitliga 3.Ingen hänsyn har tagits till resultat från kohortjämförelser i PIAAC

4 Svensson, A. (2008). Har dagens tonåringar sämre studieförutsättningar? En studie av förskjutningar i intelligenstestresultat från 1960-talet och framåt”, Pedagogisk Forskning i Sverige, 13(4), 258 – 277. Svensson (1980) varnade för tolkningen att nedgången i det verbala resultatet som reell, eftersom det finns indikationer på att provet blivit svårare över tid. Anledningen till detta är att många av orden blivit mindre frekventa i talat och skrivet språk.

5 Kan vi lita på TIMSS1995? De starka svenska resultaten i TIMSS 1995 baseras på ett ”halv-urval” av elever i åk 8. I IFAU-rapporten ifrågasätts med hänvisning till detta pålitligheten i dessa resultat. Det svenska huvudurvalet i TIMSS 1995 var elever i åk 7. Finland deltog i TIMSS 1999 med elever i åk 7.

6 Gustafsson, J.-E., Lind, P., Mellander, E. & Myrberg, M. (2014). Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter. Stockholm: SNS Förlag.

7 Gustafsson, J.-E., Lind, P., Mellander, E. & Myrberg, M. (2014). Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter. Stockholm: SNS Förlag

8 Slutsats Slutsatsen att de svenska grundskoleresultaten började falla före 1990-talet är mycket tveksam: –Hänsyn har inte tagits till att förändringar i resultaten på ordproven kan bero på ökad svårighetsgrad –Resultaten på det logisk-induktiva provet i UGU har inte beaktats –Resultaten från TIMSS 1995 har avfärdats utan grund –Resultaten från PIAAC visar att läsprestationerna började falla en bit in på 1990-talet, medan matematikprestationerna började sjunka under 2000-talets första år.


Ladda ner ppt "Www.gu.se Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Diskussion Jan-Eric Gustafsson Institutionen för pedagogik."

Liknande presentationer


Google-annonser