Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

LÄXHJÄLPEN Läxhjälpens handledarutbildning. LÄXHJÄLPEN Utbildningsprogram Del 1 Läxhjälp-handledarens mångsidiga verksamhets- miljö Del 2Handledningsfärdighet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "LÄXHJÄLPEN Läxhjälpens handledarutbildning. LÄXHJÄLPEN Utbildningsprogram Del 1 Läxhjälp-handledarens mångsidiga verksamhets- miljö Del 2Handledningsfärdighet."— Presentationens avskrift:

1 LÄXHJÄLPEN Läxhjälpens handledarutbildning

2 LÄXHJÄLPEN Utbildningsprogram Del 1 Läxhjälp-handledarens mångsidiga verksamhets- miljö Del 2Handledningsfärdighet Del 3Läxhjälpverksamhetens spelregler

3 LÄXHJÄLPEN 1. Läxhjälp-handledarens mångsidiga verksamhetsmiljö

4 LÄXHJÄLPEN Läxhjälpen – vad är det? Youtube-klipp: Klubbverksamheten började 2009 Läxhjälpsklubbar för låg- och högstadieelever Klubbarna träffas 1–2 gånger i veckan under läsåret. Klubbarna ordnas i skolor, bibliotek, föreningslokaler och dylika ställen. Gemensamma verksamhetsprinciper samt egna regler

5 LÄXHJÄLPEN Varför? öka motivation för skolgång unga med olika bakgrund får göra saker tillsammans språklig och kulturell integration bilda respekt för olikhet sociala nätverk samhörighet och självförtroende pålitliga vuxna är närvarande och hjälper

6 LÄXHJÄLPEN Olika bakgrundfaktorer för deltagande i klubbarna Många olika slags barn går på läxhjälpsklubbarna En vanlig orsak till att man deltar är att föräldrarna inte kan hjälpa barnen med läxorna Flera saker kan bidra till detta, t.ex. sociala och hälsoproblem inom familjen, föräldrarnas arbete eller att föräldrarna inte har finska eller svenska som modersmål och känner inte till det finländska skolsystemet

7 LÄXHJÄLPEN Olika bakgrundsfaktorer för deltagande i klubbarna Enligt undersökningar inverkar föräldrarnas socioekonomiska ställning och resurser på barnens framgång i skolan (Kilpi-Jakonen 2013; Koivusilta, West, Saaristo, Nummi och Rimpelä 2011) Bland barn och unga med invandrarbakgrund är det vanligare att man hoppar av skolan än bland infödda finländare. Dessutom är medeltalen (i grundskolan och på andra stadiet) lägre än de genomsnittliga medeltalen i landet (Kilpi-Jakonen 2013) -> behov av läxhjälpsklubbar Observera dock att en del av barnen går på klubbarna på grund av att de gillar det

8 LÄXHJÄLPEN Röda Korsets principer Organisationens grund Tryggar verksamheten Verksamhetens målsättning Medmänsklighet Jämlikhet Neutralitet Oberoende FrivillighetEnhetlighetMondialism

9 LÄXHJÄLPEN Barn och unga med invandrarbakgrund

10 LÄXHJÄLPEN

11 Fundera på utmaningar beträffande integration och inlärning som särskilt barn och unga kan ha? Vilka saker påverkar det?

12 LÄXHJÄLPEN Barn och unga som flyttat till Finland Åldern då en person flyttar inverkar på integrationen i det nya landet. Ett litet barn anpassar sig snabbare och lär sig språket lättare. I tonårsåldern är integration en utmaning. Hos en ung person som flyttat till ett nytt land uppstår det spänningar kring dennes identitet: vem är jag, varifrån kommer jag, vart är jag på väg, vart hör jag. Familjen har stor inverkan på barns och ungas integration.

13 LÄXHJÄLPEN Barn och unga som flyttat till Finland Familjen är den grund utifrån vilken barn och unga enligt ålder och sin kultur deltar i alltmer omfattande livsmiljöer, exempelvis i sina jämnårigas nätverk samt olika samhälleliga institutioners (förskoleutbildning och skolväsendet) verksamhet. Familjen kan integreras i olika takt -> språkinlärning, arbete/skola, hobbyn, vänner Brist på kunskap och språkfärdighet kan försvåra handledningen av barn och unga i skolärenden, såsom läxor och att fortsätta utbilda sig på andra stadiet.

14 LÄXHJÄLPEN Undervisning för elever med invandrarbakgrund

15 LÄXHJÄLPEN Stödformer för elever med invandrarbakgrund Förberedande undervisning Möjlighet att få undervisning i finska/svenska (finska/svenska som andra språk) i enlighet med lärokursen för invandrare Skolorna har möjlighet att på egen hand ordna modersmålsundervisning Möjlighet att få undervisning i det egna trossamfundet Stöderundervisning på det egna språket också möjligt

16 LÄXHJÄLPEN För grundläggande utbildning förberedande undervisning 7–16-åringar Den förberedande undervisningen erbjuds till barn och unga med invandrarbakgrund, vilka inte har tillräckliga färdigheter i finska eller svenska för att studera i finsk- eller svenskspråkiga undervisningsgrupper. Det bildas separata grupper för lågstadieelever och högstadieelever I grupper som får förberedande undervisning studerar man finska eller svenska samt centrala begrepp i andra läroämnen. Det görs upp en utbildningsplan för varje elev. De största språkgrupperna är ryska, somaliska, estniska, arabiska och vietnamesiska. Det finns 40 olika modersmål bland de invandrare som deltar i utbildningen I grundskolorna i Helsingfors finns det cirka elever med invandrarbakgrund

17 LÄXHJÄLPEN Den förberedande utbildningen räcker i regel ett år. När elevens språkfärdigheter är på en tillräckligt hög nivå kan denne övergå till en klass som motsvarar hans eller hennes ålder och kunskaper. Invandrade läs- och skrivokunniga högstadieelever studerar i egna grupper som ges förberedande undervisning. Efter den förberedande undervisningen har de möjlighet att fortsätta delta i den grundläggande utbildningen i 3–4 år enligt en egen undervisningsmodell. Det är utbildningsanordnarna som fattar beslut om att bilda undervisningsgrupper för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. Det är också möjligt att ordna förberedande undervisning för en elev.

18 LÄXHJÄLPEN Undervisning som förbereder invandrare för den grundläggande yrkesutbildningen Från och med 1999 har man ordnat undervisning som förbereder invandrare för den grundläggande yrkesutbildningen Syftet med den förberedande undervisningen är att ge eleverna språkliga och andra nödvändiga färdigheter för att övergå till yrkesinriktade studier. Undervisningens omfattning är minst 20 och högst 40 studieveckor (språkliga färdigheter, kunskaper i matematik, informationsteknik och naturvetenskaper, kulturkännedom, studie- och yrkesvalsfärdigheter samt valbara studier)

19 LÄXHJÄLPEN Barn i skolåldern

20 LÄXHJÄLPEN Skolålder 7–12 år Föreställningsförmåga genom upplevelser Direkta observationer och känslor som styr tänkandet. Barnet längtar efter bilder och berättelser som väcker tankar/sinne, men man ska ge rum för fantasin. Social utveckling Känslolivets palett utvecklas mer än förut. Ett barn lever sig in i stämningen som råder i gruppen. Å andra sidan sprider sig känslor snabbt inom en grupp. Det är viktigt för barn att få uppleva delad glädje och känslan av att lyckas, vi-anda och känslan av att vara en del av något. Tävling bör undvikas vid individuella prestationer. Barnet lär sig sociala färdigheter i relation till andra barn och vuxna (förebilder).

21 LÄXHJÄLPEN Skolålder 7–12 år Att göra Inlärning genom att göra: pyssel, konst, skrivning, lekar, motion, räkning osv. Det tar inte lång tid att sätta sig in i samma sak. Vänner är viktiga Att bli accepterad är viktigt och att hamna utanför skrämmer (skam). Socialt tryck Barn kritiserar också sig själva. Värden och moral Barn är benägna att tillägna sig det som lärs ut till dem om världsåskådning, värden, orsakssamband. Förmågan till kritiskt tänkande börjar ta form först i 12 års ålder. Förebildsbegär och förebilder Toleransfostran

22 LÄXHJÄLPEN Skollivet Skolans roll och betydelse i det finländska samhället är stor. Skolan är en plats där barn och unga med olika bakgrund möts på lika villkor Skolans arbetssätt och arbetskultur inverkar på fostran, undervisningen och inlärningen Enligt Undervisningsstyrelsen ska skolornas verksamhetskultur och arbetssätt stöda eleven att utvecklas till en företagsam, initiativtagande, målmedveten, samarbetsvillig och deltagande medborgare samt stöda eleven att bilda en realistisk bild av sina egna påverkningsmöjligheter.

23 LÄXHJÄLPEN Stöd för lärande och skolgång Elever har i enlighet med grundlagen rätt att få stöd under den grundläggande utbildningen Bland stödformerna finns bland annat stödundervisning, specialundervisning, elevvårdstjänster och biträdestjänster Stöd för elever med invandrarbakgrund består av förberedande undervisning, undervisning i finska/svenska som andra språk, modersmål samt undervisning i det egna trossamfundet

24 LÄXHJÄLPEN Språk och bilder i läroböcker

25 LÄXHJÄLPEN Barn kommer från varierande bakgrunder och således varierar också deras förmåga att uppfatta och tolka språket och bilderna i läroböcker. Det går inte att dra några slutsatser på basis av barnens bakgrund. För en elev som studerar finska som andra språk är finskan både föremål och redskap för undervisningen och det lärs i alla ämnen. Språkfärdighet består av flera delar: tal, skrift, textförståelse och hör förståelse

26 LÄXHJÄLPEN Läsning Hur handleda barn till textläsning? Hurdan struktur har en text? Var hittas textens nyckelord? Språk Vad kan vara svårt i ett språk? Hur kan man förenkla svåra saker? Kulturförståelse Hurdana saker kan vara kulturellt svåra att förstå?

27 LÄXHJÄLPEN Läroboksspråk – grupparbete Om du tyckte att uppgifterna var besvärliga och svårtolkade och att de inte heller gav upphov till föreställningar som kunde underlätta att dra slutsatser, har du just fått erfara hur språket i en lärobok ofta känns för en elev vars färdigheter i finska/svenska inte är på modermålsnivå. Språket i läroböcker är ofta koncentrerat och innehåller mycket påståenden, synonymer och abstrakta ord.

28 LÄXHJÄLPEN 2. Att vara Läxhjälp-handledare

29 LÄXHJÄLPEN Hur kan man handleda i läxläsning? Det är viktigt att komma ihåg att frivilliga handledare inte är lärare utan att de hjälper enligt vad de kan. Det är viktigt att uppmuntra och inspirera vara närvarande och lyssna Positiva känslor och självförtroende främjar elevens inlärning. Negativa känslor (t.ex. rädsla, nervositet) kan däremot vara lamslående. Om undervisningsmålet känns avlägset lönar det sig att spjälka upp det i mindre delmål. Då får eleven direkt respons på sina prestationer och vet vad som förväntas av honom eller henne före nästa steg.

30 LÄXHJÄLPEN Hur kan man handleda i läxläsning? Styrning av stöd Ledande frågor, små tips, utnyttjande av elevens egna kunskaper, omformulera uppgiften Åskådliggöra Rita, bygga, bilder i boken Begrepp Förklara, lägga på minne Nyckelord Understreckning, högläsning, olika ordformer

31 LÄXHJÄLPEN Jag – en handledare? STYRKOR I vad är jag en bra handledare? SVAGHETER Vilka är mina svagheter som handledare? MÖJLIGHETER I vad vill jag utvecklas som handledare? HOT I vad kan jag misslyckas som handledare?

32 LÄXHJÄLPEN En bra handledare… Källa: Skolans klubbhandbok, Klubbcentralen 2008 Inspirerar och motiverar klubbmedlemmarna. Förhåller sig konsekvent och jämlikt till klubbmedlemmarna.

33 LÄXHJÄLPEN Kan agera etiskt och moraliskt korrekt. Ansvarar för säkerheten och verksamheten i klubben. Bedömer klubbens verksamhet och är redo att utveckla den samt sitt egen handledarskap.

34 LÄXHJÄLPEN Starta en Läxhjälpsklubb! Läxhjälpen är FRK:s lokalverksamhet och sköts av avdelningen Avdelningen hjälper med att starta klubbverksamhet och skaffa lokaler Det är bra att göra upp en aktivitetsplan, budget och kommunikationsplan

35 LÄXHJÄLPEN Även om handledarna delar på ansvaret för klubben lönar det sig att utse en ansvarig handledare Den ansvariga handledaren sköter kontakten med avdelningen och ser till att handledarna är i kontakt med varandra Det lönar sig att satsa på frivillig rekrytering och orientering Också informering om verksamheten är viktig!

36 LÄXHJÄLPEN 3. Läxhjälpens spelregler och stöd för verksamheten

37 LÄXHJÄLPEN Läxhjälpens spelregler Läxhjälpen fungerar enligt Röda Korsets principer samt verksamhetens egna spelregler. Spelreglerna har formulerats för att underlätta de frivilligas uppgift och göra verksamheten kontinuerlig/enhetlig

38 LÄXHJÄLPEN Spelregler i enlighet med handboken Frivillighet Klubbhandledarna är frivilligarbetare hos Röda Korset och klubben är frivillig även för deltagarna. Lärare och föräldrar kan leda barnet till klubben men det är inte obligatoriskt att delta i verksamheten. Medlemskap Man får berätta för klubbmedlemmarna om Röda Korset och möjligheten att bli medlem, men medlemskap är inte obligatoriskt. Syftet med Läxhjälp- verksamheten är inte att rekrytera nya medlemmar. Säkerhet Det ska alltid finnas minst två vuxna handledare i klubben. Handledarnas uppgift är att se till den allmänna säkerheten och friden i klubben. I Läxhjälpen förekommer det nolltolerans mot mobbning. Om det förekommer mobbning ska man ingripa omgående. Handledarna och klubbmedlemmarna är försäkrade av Röda Korset. Handledarna genomgår Läxhjälp-handledarens utbildning och informeras också om Röda Korsets övriga kurser.

39 LÄXHJÄLPEN Spelregler i enlighet med handboken Lokalavdelningens roll Läxklubben är en del av Röda Korsets lokalavdelnings verksamhet och avdelningen har administrativt ansvar för klubben. På avdelningen görs det upp en egen aktivitetsplan, budget och verksamhetsberättelse för Läxhjälpen. Klubbens ansvariga handledare ska vara i regelbunden kontakt med sin avdelning och se till att också kommunikationen mellan handledarna fungerar. Handledarna kontaktar lokalens ägare och kommer tillsammans överens om reglerna för verksamheten och rumsdispositionen. Spel och lekar Handledarna kan efter eget gottfinnande skaffa till klubben spel som stöder inlärningen samt lite förfriskningar såsom saft och kex. Om man skaffar spel till klubben är det skäl att på förhand komma överens om när och på vilka villkor de får spelas så att de som vill göra läxorna har arbetsro. De sista gångerna på våren och hösten kan man om man vill hitta på något avvikande, exempelvis i anknytning till något tema.

40 LÄXHJÄLPEN Stöd för verksamheten Röda Korsets utbildningar och kurser  Med tanke på sitt eget intresse/ork lönar det sig att gå på Röda Korsets kurser, exempelvis första hjälpen 1 samt Promo-utbildningen.  Avdelningen och distriktet ordnar olika rekreationsevenemang för frivilliga (t.ex. träffar med Läxhjälp-handledare) Läxklubbens ansvariga handledare  Det är skäl att tillsammans med den ansvariga handledaren (och övriga handledargruppen) regelbundet fundera på den egna klubbens utmaningar och starka sidor.

41 LÄXHJÄLPEN Den egna avdelningen och styrelsen, promokvällar  På avdelningens promokvällar kan man be om stöd för att sköta klubbens praktiska göromål, marknadsföring och rekrytering av nya handledare. Av styrelsen för såväl det ovan nämnda som ekonomiska ärenden. Övriga avdelningar som har läxklubbsverksamhet  Man kan kontakta andra läxklubbar om idéer för att utveckla verksamheten. Distriktet Distriktet stöder avdelningarna och läxklubbarna på olika sätt, till exempel med utbildningar och rekreationsevenemang. Om den egna avdelningen och styrelsen inte förmår ge stöd lönar det sig att vända sig till distriktet.

42 LÄXHJÄLPEN Dina rättigheter och skyldigheter som frivillig handledare Du har rätt att  välja i vilken verksamhet du vill delta,  få utbildning, information, handledning och stöd som behövs för dina uppgifter,  delta i verksamhetsplaneringen,  som medlem i organisationen påverka beslutsfattandet,  arbeta i en säker miljö, samt  få uppskattning.

43 LÄXHJÄLPEN Du är skyldig att  arbeta enligt Röda Korsets principer och regler som organisationen godkänt,  förbinda dig till uppgiften så som du frivilligt och enligt överenskommelse lovat,  underrätta om brister och risker som du observerat i verksamheten, samt  förbinda dig till tystnad så som uppgiften förutsätter.

44 LÄXHJÄLPEN Välkommen med i verksamheten!

45 LÄXHJÄLPEN Källor Klubbcentralen Skolans klubbhandbok. Kilpi-Jakonen, Elina Kotouttaminen peruskoulussa ja toisen asteen oppilaitoksissa – maahanmuuttajanuorten tukeminen nivelvaiheissa ja erityistilanteissa (Integration i grundskolan och andra stadiets läroinrättningar – stöd för invandrarunga i övergångsskedet och särskilda situationer). Powerpoint-presentation. Koivusilta, West, Saaristo, Nummi och Rimpelä Terveyskäyttäytyminen ja koulutusuran vuorovaikutus – 20 vuoden seurantatutkimus (Samspelet mellan hälsobeteende och skolgången – en 20 års uppföljningsundersökning). Powerpoint-presentation.


Ladda ner ppt "LÄXHJÄLPEN Läxhjälpens handledarutbildning. LÄXHJÄLPEN Utbildningsprogram Del 1 Läxhjälp-handledarens mångsidiga verksamhets- miljö Del 2Handledningsfärdighet."

Liknande presentationer


Google-annonser