Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bedömning – en resa med eleverna. Passets utseende  Bakgrund till projektet  Hur vi har arbetat  Elevernas arbete i klassrummet  Förankring i forskningen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bedömning – en resa med eleverna. Passets utseende  Bakgrund till projektet  Hur vi har arbetat  Elevernas arbete i klassrummet  Förankring i forskningen."— Presentationens avskrift:

1 Bedömning – en resa med eleverna

2 Passets utseende  Bakgrund till projektet  Hur vi har arbetat  Elevernas arbete i klassrummet  Förankring i forskningen  Lärdom att ta med sig

3 Bakgrund till vårt projekt? Lärarlyftskurs i Göteborg 09/10 ”Att vidareutveckla matematik- undervisningen” Upptäckte elevers svårigheter att uttrycka vad kunskap i matematik är. En önskan att arbeta på ett annat sätt med bedömning.

4 Bedömning – på olika sätt  Summativ bedömning – av lärande  Formativ bedömning – för lärande  Vad är det som bedöms och hur görs det? Göra eleverna medvetna om detta. Förmågor – inte bara fakta.

5 Hur gick vi vidare? Ansökan om stipendium ur Gudrun Malmers stiftelse Litteratur - Formativ bedömning

6 Vi ville undersöka om:  en undervisning som bygger på formativ bedömning leder till att eleverna blir mer medvetna om sitt egna lärande  en ökad delaktighet i bedömningsprocessen leder till större motivation att lära sig matematik  olika former av matriser och skriftligt framåtsyftande kan få elever att nå högre mål

7 Förändrad kunskapssyn (Lundahl, 2011)  Äldre kursplaner – reproduktiv förmåga  Relativa betyg – kursplaners fokus var skolan som sorterande funktion  Syn på prov och bedömning – bedömning av lärande  Lpo94, Lgr11 – produktiv förmåga  Målrelaterade betyg – kursplan fokuserar mer på elevens lust att lära  Syn på prov och bedömning – bedömning för lärande

8 Viktig del i vårt arbete Jönsson, 2011

9 Hur vi har arbetat Vår planering, under terminen och för arbetsområdet, var noggrann och genomtänkt. Eleverna är i en lärandeprocess. Det kan kännas rörigt och eleverna brottas med att skapa ny kunskap. Utvärdering skedde genom test och eleverna fick möjlighet att arbeta ytterligare med det de inte förstått.

10 Vår planering  Bestämd tid varje vecka, 1,5 timme  Hel/halvdagarsträff, 3 ggr/termin  Fördelning av vilka arbetsområden vi skulle arbeta med under höst- och vårtermin – bråk och procent, omkrets och area, mönster och samband, uttryck och ekvationer.  Noggrann planering av varje arbetsområde  Arbeta cykliskt – testa, utvärdera, förändra  Kritiska punkter – vad inom området är svårt, hur arbetar vi med det - vad hade varit svårt för eleverna att lära sig, hur ändrar vi så att de förstår bättre nästa gång.

11 Planering av ett arbetsområde Vilka begrepp ville vi att eleverna skulle bli mer säkra på – mål för området, begrepp att kunna förklara Hur skulle vi arbeta med dessa begrepp – arbetsuppgifter, diskussioner, genomgångar - veckoplanering Hur vet eleverna att de kan det som vi menade att de skulle kunna - självbedömningsmatris utifrån målen, problemuppgift (diagnos) med kamratbedömning uppföljning, prov, uppföljning. Hur vet vi att eleverna kan det vi planerat att de ska kunna – självbedömningsmatrisen, problemuppgifter, prov, utvärderingsfrågor.

12 Förmågan att analysera och använda begrepp och samband mellan begrepp se mönster i olika talföljder och geometriska mönster konstruera egna talföljder och geometriska mönster uttrycka, med siffror och bokstäver (algebraiskt), mönster i talföljder och geometriska mönster tolka olika uttryck förenkla olika uttryck teckna olika uttryck beräkna värdet av olika uttryck teckna ekvationer lösa ekvationer Förmågan att kommunicera Förmågan att välja och använda olika beräknings- metoder Förmågan att lösa problem Förmågan att resonera ARBETSOMRÅDE Algebra Efter arbetet med detta område förväntas du kunna: Arbetsmaterial Läroboken delar av kap 1 och 6 Rika Matematiska Problem Stenplattor……. Lådor/spelAlgebrakapplöpning, algebra-yatzy Uppgifter från äldre NP

13 Begrepp att kunna förklara muntligt och skriftligt: algebra uttryck (parentesuttryck, sifferuttryck, bokstavsuttryck) teckna uttryck förenkla uttryck beräkna värdet av ett uttryck ekvation teckna ekvationer lösa ekvationer

14 Hur säker känner du dig i följande situationer?SäkerGanska säker OsäkerMycket osäker Se mönster i olika talföljder och geometriska mönster Beskriv med ord och symboler hur följande talföljd/mönster är uppbyggt. 4, 8, 12, 16, 20 ….. ☻☻☻☻☻☻ ☻☻☻☻☻ ☻☻☻ Tolka olika uttryck En glass kostar 12 kr och en läsk 18 kr. Förklara vad som menas med a) 3· b) 50 – (12 + 2·18) c) 100 – 12x Förenkla olika uttryck Förenkla följande uttryck så långt det går: a) x+x+x b) 2a+3+a c) y+5+3y d) 5x-x+6+2x Beräkna värdet av olika uttryck Beräkna värdet av 2X + 7 om X = 3

15 Stöka runt  Genomgångar  Presentera bra och intressanta uppgifter  Eget arbete  Diskussioner  Diagnos, problemuppgift  Kamratbedömning

16 Kamratbedömning Eleverna ger varandra synpunkter på varandras arbeten och prestationer utifrån givna kriterier. Något som eleven måste lära sig – vi lär eleven Tänk ”två bra saker och något som behöver utvecklas”.

17

18 Isaks lösning

19 Maja ger Isak kamratrespons

20  Isaks revidering av uppgiften

21 Kamratbedömning 1. Isak löser uppgiften 2. Isak får se hur någon annan löser uppgiften – ger respons på annan elevs lösning ”två bra saker och något som kan förbättras” 3. Isak får tillbaka sin lösning med någon annans respons ”två bra saker och något som kan förbättras” 4. Isak reviderar sin lösning om han lärt sig något mer/något nytt SAMMANFATTNINGSVIS 3-dimensionellt tänk

22 Utvärderingsskede  Genomförande av prov  Elevens egna synpunkter  Bedöma elevernas arbete med R och en kommentar till uppgiften och/ eller summera efter. Markera i matrisen.  Genomgång av provet, pp  Alla gör tillägg eller reviderar de uppgifter som de förstått bättre efter genomgången (färgpenna)

23 Åsikter som kom fram och saker vi förändrade kring Utvärderingsskede  Bra med utvärderingsfrågor i slutet av området (prov) – ”Tycker du att provet speglar det vi gått igenom och arbetat med? Vilka uppgifter tycker du var lätta? Vilka var svåra – försök förklara vad som var svårt i dessa uppgifter?  Viktigt att lyfta om fler elever gjort fel på samma uppgift  Viktigt att lägga tid i planeringen för utvärderingsskedet – följa upp elevernas arbete.

24 Formativ bedömning – bedömning för lärande Lundahl, Tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna – en väl genomarbetad pedagogisk planering som man återkommande kopplar till olika undervisningsmoment 2. Skapa synliga tecken på lärande – diagnos, självbedömning 3. Återkoppling som utvecklar lärandet – diagnos, kamratbedömning, gemensamma genomgångar av olika nivåer på lösningar tillsammans med självbedömning 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra - kamratbedömning 5. Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer – självbedömning, kamratbedömning + revidering av prov Elevens aktiva deltagande är viktigt för att de ska bli medvetna om sin egna lärandeprocess

25 Den formativa bedömningsprocessens tre kärnfrågor Black & William, Jönsson och Skolverket  Vad är målet med undervisningen?  Var befinner sig eleven i förhållande till målet?  Vad ska eleven och/eller läraren göra för att komma vidare mot målet?

26 1. Vad är målet med undervisningen?  En väl genomarbetad pedagogisk planering som man återkommande kopplar till olika undervisningsmoment  Själv- och kamratbedömning – eleven ges möjlighet att själv göra kopplingen mellan sina prestationer jämfört med mål och kriterier.

27 2. Var befinner sig eleven i förhållande till målet?  Använd realistiska uppgifter, så att eleven får möjligheter att visa att de kan använda sina kunskaper i verklighetsnära situationer.  Tydliga anvisningar t.ex. bedömningsmatriser som ger information om elevens kunskaper i kvalitativa termer.  Bedöm varje mål mer än en gång.

28 3. Vad ska eleven och/eller läraren göra göra för att eleven ska komma vidare mot målet?  Ge återkoppling som hjälper eleven att prestera bättre på liknande uppgifter i framtiden.  Ge inte bara återkoppling i form av ord utan också autentiska exempel på lösningar att jämföra sig med för att hjälpa eleven att närma sig målet.  För att eleven ska kunna bli självständig och ta ansvar för sitt egna lärande – öva självbedömning och som stöd kan bedömningsmatriser användas

29 Arbetssätt  Formativ bedömning, lärande bedömning = ett arbetssätt  Grunden är en genomarbetad pedagogisk planering – används kontinuerligt i undervisningen  Fördel om man är flera som planerar och arbetar tillsammans

30 Matriser  Generella matriser kan användas på flera områden och uppgifter – otydliga för de flesta elever.  Uppgiftsspecifika matriser – lättast för eleverna att förstå  Har varit svårt att göra matriser som eleverna förstår

31 Kamratbedömning  Kräver ett tillåtande klassrumsklimat  Elever måste tränas i att ge konstruktiv respons – vi måste lära dem  Återkommande aktivitet – eleverna blir bättre och de kan också ha nytta av det i flera dimensioner

32 Självbedömning  Självbedömningsmatris som är kopplad till målen för området - början och slutet av ett arbetsområde – eleven blir medveten om vad hon/han lärt sig.  Utvärderingsfrågor i slutet på provet – eleverna blir medvetna om det de lärt och det som de behöver arbeta mer med  Olika nivåer på lösningar – jämföra sitt eget sätt att lösa problemet på.  Värdera vilken nivå olika lösningar är på – förståelse för vad en lösning på högre nivå innehåller.

33 Slutsats Kan en undervisning som bygger på formativ bedömning leda till att eleverna blir mer medvetna om sitt egna lärande ? Viktigt att eleverna förstår vad det är vi bedömer och hur vi gör det för att de ska komma vidare i sitt lärande. Kan en ökad delaktighet i bedömningsprocessen leda till större motivation att lära sig matematik? Vi såg ett större engagemang och en större motivation hos flertalet av eleverna. Kan olika former av matriser och skriftligt framåtsyftande få elever att nå högre mål? Eleverna blir mer kvalitetsmedvetna – inte mängden uppgifter som avgör vilken nivå de är på. Detta leder till större möjligheter för eleverna att nå högre mål i matematik.

34 Lgr11 Den arbetsmodell vi arbetat fram stämmer väl överens med kursplanens intentioner och de förslag till åtgärder man kommit fram till i nationella undersökningar för att förbättra undervisningen och öka intresset för matematik.

35 Bedömning – en resa med eleverna Start Mål Start Mål

36  Helén Andersson  Elisabet Davidsson 


Ladda ner ppt "Bedömning – en resa med eleverna. Passets utseende  Bakgrund till projektet  Hur vi har arbetat  Elevernas arbete i klassrummet  Förankring i forskningen."

Liknande presentationer


Google-annonser