Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Smärtans psykologi - Förstå och behandla smärta utifrån ett psykologiskt perspektiv Ida Flink, Leg. psykolog, Fil. Dr. Center for Health and Medical Psychology.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Smärtans psykologi - Förstå och behandla smärta utifrån ett psykologiskt perspektiv Ida Flink, Leg. psykolog, Fil. Dr. Center for Health and Medical Psychology."— Presentationens avskrift:

1 Smärtans psykologi - Förstå och behandla smärta utifrån ett psykologiskt perspektiv Ida Flink, Leg. psykolog, Fil. Dr. Center for Health and Medical Psychology (CHAMP) Örebro universitet Mora 12 dec 2014

2 Agenda  Psykologiska faktorer i smärta  Arbeta med psykologiska faktorer i behandling  KBT-principer  Exempel från egen forskning

3 Historisk syn på smärta  Descartes, 1800-talet: Smärta = kroppslig skada  Mekanistisk syn  Skadans storlek  smärtans intensitet

4 Dagens syn på smärta  "Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada och som tar sig uttryck i beteendet. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada." (International Association for the Study of Pain, IASP)  Subjektiv upplevelse  Kopplad till obehagliga emotioner  Innefattar bedömning av upplevelsen  Uttrycks i beteende Psykologiska faktorer och inlärning centralt

5 Dagens syn på smärta Biologiska och genetiska faktorer Inlärningshistoria Situation och miljö Smärta Inre och yttre beteende (psykologiska faktorer) Vidmakthållande faktorer

6 Psykologiska faktorer  Centrala vid akut, subakut och långvarig smärta  Extra tydliga vid långvariga besvär  Tidig identifiering  bättre prognos  Även viktigt i senare skeden

7 Långvarig smärta  Akut, subakut, långvarig smärta  Definieras i regel utifrån tid från uppkomst  > 3 månader  Alternativ definition ”pain that extends beyond the expected period of healing” (Turk & Okifuji, 2001)  Smärta 20-40% av besöken i primärvården  Ryggbesvär vanligaste formen av långvarig smärta  90-95% av ryggbesvär icke-specifik smärta Ref. SBU 2000, 2006, 2010

8 Det här betyder…  Långvarig smärta kostar  Långvarig smärta orsakar lidande  Psykologiska faktorer nyckeln: akut - långvarig  Tidig identifiering av psykologiska (risk)faktorer viktig  Tidiga insatser att föredra  Sena insatser vanligast  Arbete med psykologiska faktorer viktigt oavsett smärtans orsak  Viktigt oavsett smärtans stadium

9 Psykologiska faktorer påverkar:  Smärtuppfattning: intensitet och upplevelse  Hantering – funktionsnedsättning, sjukvård, sjukskrivning  Behandlingsutfall  Varaktighet  Smärtans inverkan på livet i stort - Livskvalitet

10 Centrala psykologiska faktorer  1. Uppmärksamhet  2. Tolkning och tankar  3. Förväntningar  4. Emotioner

11 1. Uppmärksamhet

12 Uppmärksamhet  Smärtans funktion att påkalla uppmärksamhet  Varningssignal  Överlevnadssyfte  Särskilt om smärtan avviker: mer intensiv, ny plats, hotvärde

13 Uppmärksamhet  Funktionellt vid akut smärta  Ej funktionellt vid icke-specifik eller långvarig smärta  ”Vigilans” = Spaning efter smärtsignaler  Liten signal  uppmärksamhet  upplevs starkare

14 Uppmärksamhet: Evidens  Uppmärksamhet tycks vara viktigt  … men inte helt solklara samband  Personens mål kan spela roll  Om smärta hindrar måluppfyllelse  ökad uppmärksamhet  Om målet är smärtreduktion  ökad uppmärksamhet (Van Damme et al., 2010)

15 Uppmärksamhet: Behandlingsstrategier  Distraktion  Aktivt flytta eller avleda uppmärksamheten  Fokus på musik efter operation minskar ångest och smärta (Nilsson, 2008)  Distraktion extra verksamt hos barn (Uman m.fl. 2008)  Evidens vid låg och måttlig smärta  Sämre vid stark smärta med högt hotvärde  Öka positiva och lugnande känslor  Positiva känslor  Uppmärksamheten styrs lättare till andra stimuli  Exponering

16 Exponering

17 Pilotstudie  Interoceptiv exponering vid långvarig smärta  Sex personer med utbredd smärtproblematik  Smärta 2-50 år  ”Vi vill undersöka två olika förhållningssätt” Avslappning eller exponering Exponering eller avslappning Flink, Nicholas, Boersma & Linton, 2009

18 Interoceptiv exponering  ”Fokusera på smärtan eller kroppsliga sensationerna, att känna och uppleva smärtan utan att försöka ändra eller undvika”  Konfrontera smärta och smärtrelaterad rädsla och ångest  Underlätta habituering?  Minska smärtrelaterad rädsla?

19 Mätningar  Dagboksskattningar: Pain-related distress  Formulär varannan vecka: Acceptans  Pretest + posttest:  Katastroftankar  Funktion  Rädsla-undvikande föreställningar  Acceptans

20 Dagboken ”pain-related distress” (1.Hur mycket smärta/värk har du idag?) 2. Smärtan besvärar mig när jag gör saker i vardagen 3. Jag blir upprörd när smärtan kommer 4. När det gör ont är det svårt att tänka på något annat än smärtan 5. När jag har ont känner jag att jag inte orkar fortsätta 6. När jag har ont tänker jag hela tiden på hur mycket jag vill att smärtan ska gå över

21 Participant #PretestPosttest% change pre/post Follow up % % % % % %- Acceptans Participant #PretestPosttest% change pre/post Follow up % % % % % %- Funktionsnedsättning Resultat

22  ”Generell trend” att pain-related distress minskade  Utfallet sågs främst på formulären  Dagboksskattningarna visade mindre  Lyckades vi inte fånga det vi ville genom dagboksfrågorna?  Ingen skillnad mellan interventionerna

23 Slutsatser  Ambitiös design försvårade slutsatser  Dagboken ej optimal: 1) tydliga koncept 2) skräddarsydd efter klienten 3) observerbart mått  Klinisk upplevelse av effekt inte fångades  Standardiserade formulär viktigt komplement  … mer forskning behövs om hur arbeta med uppmärksamhet

24 2. Tolkning och tankar  Hur vi tolkar smärta påverkar upplevelsen  Katastroftankar (för en översikt, se Sullivan, 2001)  ”An exaggerated negative mental set”  Negativa tankar, uppförstoring, upplevd hjälplöshet, svårigheter att släppa tanken ”Jag kan inte släppa tanken på hur ont det gör” ” Det är fruktansvärt och jag tror att det aldrig kommer att bli bättre” ”Jag undrar om det är något allvarligt fel”

25 Nu har något gått sönder Jag fixar inte det här Det kommer bara att förvärras HJÄLPLÖSHET UPPFÖRSTORING Jag kan inte sluta tänka på hur ont det gör RUMINERING

26 Katastroftankar  Central psykologisk riskfaktor  Mer smärta (upp till 30%)  Långvarig funktionsnedsättning  Smärtbeteende  Ökat nyttjande av sjukvård  Mer mediciner  Lägre tilltro till undersökningar  Sämre behandlingsutfall

27 Katastroftankar  ”Kognitivt element vid rädsla”  Saknas fokus på funktion  Hur vidmakthålls katastroftankar?

28 Nytt ramverk för katastroftankar

29 Repetitivt negativt tänkande (RNT)  Samlingsnamn för oro och ruminering  ”A style of thinking about one’s problems (current, past, or future) or negative experiences (past or anticipated) that is repetitive, intrusive, and difficult to disengage from” (Ehring, 2011)  Stämmer in på katastroftankar

30 Funktionen hos RNT  Undvikande copingstrategi (Stroebe et al., 2007)  Abstrakt tänkande – diffust innehåll  Abstrakt tänkande (”Varför har jag ont?”) hindrar emotionellt processande  Metakognitioner om att RNT underlättar problemlösning (”Bra att jag funderar”)

31 Inre och yttre kontext: Predisponerande faktorer (biologiska, sociala etc.), historia, situationella och miljömässiga krav SMÄRTA Negativ affekt KATASTROFIERANDE ORO: Inflexibelt, abstrakt, repetitivt negativt tänkande MOTIVERANDE ORO: Flexibelt, konkret, problemfokuserat tänkande OVERT BETEENDE: Inflexibel, repetitiv, (missriktad) problemlösning OVERT BETEENDE: Flexibel, konkret, (riktad) problemlösning Flink, 2011

32 Katastroftankar: Behandlingsstrategier  Förvånansvärt få behandlingar som direkt riktas mot katastroftankar  Huvudsakligen:  1. Kognitiva tekniker: Utmana innehållet i tankarna  2. Allmänna KBT-program: Ofta ej direkt riktade mot katastroftankar

33 Effekt  Likvärdiga effekter av de två angreppssätten  Inte särskilt stora effekter på katastroftankar  Patienter med mest katastroftankar blir inte hjälpta  Nya metoder behövs!

34  Undersöka NÄR, VAR, HUR katastroftankar uppstår  Alternativa beteenden  Konkret (fråga Hur?) kring negativa situationer istället för abstrakt (fråga Varför?)  Från okonstruktiva till konstruktiva RNT: Problemlösning  Medveten närvaro, acceptans och målbaserat beteende  Effekt återstår att undersöka Möjligheter

35 3. Förväntningar  Vad har orsakat smärtan?  Hur ska den hanteras?  Hur lång tid kommer återhämtningen att ta?  Påverkar vad vi gör för att hantera smärtan (coping)  Om förväntningarna inte uppfylls kan det orsaka negativa tankemönster  ”Misslyckande”  Påverkar fortsatt hantering av smärtan

36 Förväntningar  Ofta har höga förväntningar setts som positiva för utfall  Men experimentella studier pekar på realistiska förväntningar  Förändring i förväntningar också viktigt?

37  496 patienter med akut ryggsmärta  Tre tidpunkter: Första besöket, två veckor samt tre mån  Kluster utifrån förväntningar vid tidpunkt 1 och 2

38 Resultat  Fyra grupper: Stabilt höga förväntningar Stabilt låga förväntningar Stabilt mittemellan Sjunkande förväntningar  Återhämtning och återgång till arbete efter tre mån  De med sjunkande förväntningar klarade sig sämst

39 Förväntningar: Behandlingsstrategier  Inte mycket forskning  Undersök patientens tankar om framtiden  Skapa rimliga förväntningar  Validering möjlig strategi  Fokus på kommunikation

40 Kommunikation  Grundlig medicinsk bedömning  Generell information om problematiken  Ofta rekommenderas lugnande besked  ”This is one of the major roles of the doctor… to provide reassurance that there is no serious disease.” (Waddell, 1998)  … men är ofta inte nog  Lugnande besked förvånansvärt liten effekt  Effekt vid låg grad av oro och ångest men ej vid hög grad  Kan till och med ha motsatt effekt! Linton et al., 2008

41 Varför misslyckas kommunikation  Uppmärksamhetsbias ”Det är en liten avvikelse här men det är i allmänhet inget farligt”  Tolkning ”Jag hittar inget som ser konstigt ut”  Undvikande föreställningar ”Du kanske ska ta det lite försiktigare när det gör ont”  Misstro till undersökningen pga. katastroftankar och rädsla Betyder inte att det inte finns något!! Jag bör sluta med aktiviteter

42 Hur bör vi kommunicera då? MÖTAS Landa Vara här och nu 2. LYSSNA Öppna frågor Enkla reflektioner Komplexa reflektioner Sammanfattningar 3. VALIDERA Vaken och uppmärksam Reflektera Verbalisera Begripliggör 4. FÖRMEDLA BUDSKAP Välj ut Var tydlig Flera sätt

43 1. MÖTAS Landa Vara här och nu 2. LYSSNA Öppna frågor Enkla reflektioner Komplexa reflektioner Sammanfattningar 3. VALIDERA Vaken och uppmärksam Reflektera Verbalisera Begripliggör 4. FÖRMEDLA BUDSKAP Välj ut Var tydlig Flera sätt

44 Medveten närvaro – landa

45 1. MÖTAS Landa Vara här och nu 2. LYSSNA Öppna frågor Enkla reflektioner Komplexa reflektioner Sammanfattningar 3. VALIDERA Vaken och uppmärksam Reflektera Verbalisera Begripliggör 4. FÖRMEDLA BUDSKAP Välj ut Var tydlig Flera sätt

46 Öppna frågor  Var intresserad  … och visa det  Kroppsspråk  Var nyfiken  Ställ frågor – i syfte att lyssna  Frågor som öppnar upp snarare än sluter

47 Reflekterande lyssnande  Syftar till att visa intresse  Skapa relation  Visa att du förstår  Tydliggöra när du inte förstår  Kan ersätta frågor

48 Enkel reflektion  Spegla tillbaka utan att tolka  ”Du tycker det är tungt just nu och har ingen lust att komma hit”

49 Komplex reflektion  Reflektera tillbaka underliggande mening  ”Det låter som att du försöker ta tag i saker därhemma”  ”Du är bekymrad över hur det ska gå med jobbet”

50 Sammanfattningar  Sammanfatta huvudpunkterna  Klargör vad du hör  ”Så du har haft ryggbesvär under drygt ett år, och de senaste månaderna har det förvärrats och gått ut över arbetet. Förstår jag dig rätt?”

51 1. MÖTAS Landa Vara här och nu 2. LYSSNA Öppna frågor Enkla reflektioner Komplexa reflektioner Sammanfattningar 3. VALIDERA Vaken och uppmärksam Reflektera Verbalisera Begripliggör 4. FÖRMEDLA BUDSKAP Välj ut Var tydlig Flera sätt

52  Validering - att sätta ord på och uttrycka acceptans för patientens känslor, beteende och situation  ”Jag förstår att det känns skrämmande att ha så intensiv smärta”  ”Även om smärtan inte har sitt ursprung i en fysisk skada så kan den vara minst lika intensiv och påfrestande”  ”Att gå med värk dag ut och dag in kan tära på humöret”  Inte acceptera när patienten gör saker som försämrar

53 Validering  Uttrycka empati  Empati + kommunikation

54 Validera  Valid: giltig  Validera: att göra något ”giltigt”, bekräfta  Klientens upplevelse är sann och viktig  Uttrycka förståelse  Uttrycka acceptans och icke-dömande

55 Validera  Vad klienten säger ”Jag förstår att du var trött och inte orkade komma om du hade sovit så dåligt”  Vad klienten visar ”Jag ser på dig att du är väldigt besviken”  Genom handling T ex ge klienten något att dricka om hon är törstig eller hostar

56 Vad bör man validera?  Upplevelser, känslor, beteenden, tankar  Begripligt utifrån sammanhanget …OCH det går att göra annorlunda

57 Hur validerar man?  Medveten närvaro – var här och nu  Lyssna, se, dela klientens upplevelse  Visa att du lyssnat och förstått  Visa att det är begripligt  Sätt ord på sådant som klienten har svårt att uttrycka

58 Validering betyder inte…  Att man håller med  Att det måste vara trevligt  …men se situationen utifrån klientens perspektiv

59 Varför är validering viktigt?  Minskar ilska, frustration, ångest, ledsenhet och skam  Desarmerar negativa känslor  Öppnar upp låsta situationer  Nödvändigt för att kunna ge hjälp  Komma framåt

60 Självvalidering  Både klienter och behandlare dömer sig själva  Validera dig själv  Nu känner jag hopplöshet  Inte konstigt att jag känner hopplöshet i den här situationen  Det är helt okej att känna så  Jag är nog inte ensam om att känna hopplöshet i en sådan här situation

61 Effekten av validering – exempel (1) 28 med ryggbesvär Validerande samtal Invaliderande samtal Självskattningar: Smärta Affekt: ledsenhet, frustration, ilska Upplevelse av bemötande Ledsenhet Frustration Ilska Smärta Mer nöjda med bemötande Frustration Smärta Mindre nöjda med bemötande Vangronsveld, K.L., & Linton, S.J. (2012).

62 Effekter av validering – exempel (2) 50 deltagare Validerande bemötande Invaliderande bemötande Hålla hink Frivilligt Hålla hink (följsamhet) Självskattningar: Smärta Positiv och negativ affekt Oro Positiv affekt Oro Följsamhet 92% Oro Följsamhet 44% Linton, S.J., Boersma, K., Vangronsveld, K., & Fruzzetti, A. (2012).

63 Slutsatser  Validerande bemötande tycks göra skillnad  Ilska och frustration minskar  Positiva känslor ökar  Oro minskar  Patienter mer nöjda över bemötandet  Sannolikheten att patienter följer råd och instruktioner ökar  Förutsättning för att förmedla budskap

64 1. MÖTAS Landa Vara här och nu 2. LYSSNA Öppna frågor Enkla reflektioner Komplexa reflektioner Sammanfattningar 3. VALIDERA Vaken och uppmärksam Reflektera Verbalisera Begripliggör 4. FÖRMEDLA BUDSKAP Välj ut Var tydlig Flera sätt

65 Välj ut  Bättre ett budskap som kommer fram  Än många som försvinner  Tänk efter före  Tydlighet

66 Flera sätt  Hellre upprepa än glömma  Personer tar in på olika sätt  Tumregel: Minst två sätt  Information faller bort  Svårt att ta in vid starka känslor

67 Flera sätt  Muntligt  Skriftligt på papper  Mail  Spela in på mobilen  Påminnelse på mobilen  Ta hjälp av partner

68

69 4. Emotioner  Smärta är kopplat till en rad negativa emotioner:  Ångest  Nedstämdhet  Rädsla  Ilska  Frustration  Naturligt att smärta framkallar negativa känslor  Hur emotionerna hanteras avgör påverkan på smärtan

70 Ångest och rädsla  Ångest: Upplevt hot mot välbefinnande (diffust)  Rädsla och oro mer specifika former (specifikt)  Rädsla: Förbereder oss för ”fight or flight”  Rädsla  undvikande  Rädsla-undvikande föreställningar: Antaganden med grund i rädsla

71 Vad är smärtpatienter rädda för?  Olika! (Morley et al, 2004)  Smärtan i sig, vissa rörelser, skada, handikapp, att självbilden ska förändras…  Rörelserädsla – kanske mest tydligt

72 Skada Smärta Katastroftankar Rädsla Undvikande Låg funktion Depression Uppmärksamhet Spänning Normal rädsla “Varning” Konfrontation Återhämtning Efter Vlaeyen & Linton (2000): Fear-avoidance and its consequences in chronic musculoskeletal pain; A state of the art. Pain, 85, RÄDSLA UNDVIKANDE

73 Rädsla: Behandlingsstrategier  Exponering in vivo för att bryta undvikande  Minska smärtrelaterad rädsla  Liknar exponering mot andra fobier  Gradvis exponering för rörelser som (fobiskt) har undvikits

74 Jag kan inte göra det jag vill. Jag orkar inte med det här… Åh nej, det måste vara något farligt RÄDSLA KATASTROF- TANKAR UNDVIKANDE AV AKTIVITETER FUNKTIONS- NEDSÄTTNING NEDSTÄMDHET Exponering in vivo fokuserar på rädsla och undvikande

75 Exponering in vivo Första studierna entydigt positiva resultat Senare studier inte lika tydliga Hypotes: Behandlingen är effektiv för en del patienter med smärtrelaterad rädsla … men inte för andra

76  Vilka patienter blir hjälpta av exponering och vilka blir det inte?  Hur inverkar: Ångest Depressiva symptom Katastroftankar

77 Resultat  Hög grad av katastroftankar sämre utfall  Ökning i funktion kopplat till katastroftankar före behandlingen  Delade in patienterna i två grupper:  HÖG grad av katastroftankar  LÅG-MEDEL grad av katastroftankar

78 LÅG grad av katastroftankar(n = 17) Exponering vs väntelista HÖG grad av katastroftankar (n = 17) Expo nering vs väntelista FÖRBÄTTRADES FÖRBÄTTRADES INTE

79 Slutsatser  Hög grad av katastroftankar hindrar effekten av exponering  Liknande fynd i andra behandlingar  Svår faktor att påverka i behandling  Behov av nya metoder

80 Ilska  Ökat intresse senaste åren  Upplevelse av orättvisa (perceived injustice)  Varför har just jag fått smärta?  Varför får jag ingen hjälp?  Kopplat till förväntningar  Riktad mot arbetsplats (ländryggssmärta), mot orsak till olyckan (whiplash), försäkringskassan, vårdgivare…

81 Ilska: Behandlingsstrategier  Relativt obeforskat  Validering ”Jag hör att du är besviken” ”Jag ser att du är upprörd”  Skilja funktionell ilska från dysfunktionell  Förändring vs. acceptans

82 Nedstämdhet  Stark koppling smärta och nedstämdhet  Dubbelverkan  52% av patienter med smärta uppfyller kriterierna för depression! (Bair et al., 2003) ... Och ännu fler depressiva symptom  Smärta + depression: starkare smärta och risk för långvarig funktionsnedsättning  Ökad risk för sjukskrivning (Currie & Wang, 2004)  Sämre utfall i behandling

83 Nedstämdhet: Behandlingsstrategier  Viktigt att tackla nedstämdhet  Evidensbaserade strategier mot nedstämdhet inom KBT  Samma kan tillämpas vid smärta  Beteendeaktivering

84 Negativ livshändelse Beteenderepertoar snävas in Negativa tankar och känslor Undvikande (overt och kovert) Nedstämdhet/depression

85 Beteendeaktivering  Stark evidens vid depression  Lika bra som medicinering för patienter med svår depression (Dimidjian et al., 2006)  Dessutom mindre bortfall, färre biverkningar och varaktiga resultat  Även utvärderat för patienter med smärta

86 Emotionsreglering  Negativa emotioner naturligt vid smärta  Emotioner som process  Utvecklas över tid  Påverkas av vad vi gör  Nedreglera starka och obehagliga känslor  Känslor ”driver” beteende  T ex nedstämdhet  drar mig undan  Framgångsrik emotionsreglering funktionell även på lång sikt  T ex nedstämdhet  gör saker jag mår bra av

87 Ny episod: Smärta eller nedstämdhet Katastrofierande oro, kognitivt undvikande Emotionsreglering ansträngd Inget återfall Reglering Minskad negativ emotion Förbereder följsamhet Dysreglering Ökad negativ emotion Begränsad följsamhet Återfall Linton & Bergbom, 2011

88 Slutsatser: Emotioner  Emotioner centrala i smärta  Finns psykologiska metoder för att arbeta med emotioner  Tillämpa dem!  Växande evidens vid smärta

89 Råd för att upptäcka psykologiska riskfaktorer  I mötet med patienten:  Observera smärtbeteende  Uppmärksamma önskan om mediciner  Fråga om  Föreställningar ”Vad tror du är anledningen till ryggbesvären”?  Katastroftankar ”Vad är det värsta som du kan tänka dig?”  Undvikande ”Finns det saker du inte kan göra?”  Emotioner ”Hur har ryggbesvären påverkat ditt humör?”  Emotionshantering ”Vad gör du när du blir deppig över smärtan?”  Använd formulär

90 Formulär för att upptäcka psykologiska riskfaktorer  Specifika formulär, t ex:  Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) mäter depressiva symptom, ångest  Pain Catastrophizing Scale (PCS) mäter katastroftankar  Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK) mäter rädsla-undvikande föreställningar  Övergripande formulär med de viktigaste riskfaktorerna:  Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ) Predicerar funktionsnedsättning och upplevd hälsa upp till 3 år (Westman et al., 2008)

91 Råd för att hantera psykologiska riskfaktorer  Kommunicera genom att: 1. Mötas och lyssna 2. Validera patientens upplevelse 3. Ge tydliga budskap, instruktioner och råd  Försök skapa rimliga förväntningar  Utgå från patientens egna mål  Använd de verktyg du hanterar  Fysisk aktivitet alltid centralt  Rådfråga och samarbete med andra yrkeskategorier  Psykologisk kunskap behövs!

92 KBT vid smärta: Behandlingskomponenter  Arbete med värderingar och mål  Mål kopplade till aktivitet och funktion – ej smärtreduktion  Avslappning  Medveten närvaro och acceptans  Graderad aktivering/beteendeaktivering  Problemlösning  Beteendeexperiment  Kognitiva tekniker  Exponering  Sömninterventioner  Stressinterventioner  …etc etc etc

93 Evidens för KBT  Tyvärr inte så bra som vi skulle vilja…  Små till måttliga effekter på funktion (Eccleston et al., 2009)  Varför?  Vad är KBT?  God evidens för enskilda tekniker  Använd rätt verktyg vid rätt tillfälle för rätt patient

94 Mitt råd  Utgå från evidens  Utgå från klient  När, var, hur, varför?  Rätt teknik för rätt patient vid rätt tillfälle  Patienter är olika!  Utvärdera kontinuerligt

95 Single-subject design  Kontrollerad typ av fallstudie  Personens egna skattningar som kontroll  Ger mycket information i behandlingsforskning  … men också i en klinisk verklighet  Upprepade mätningar - gärna varje dag  Stabil baslinje är en förutsättning – väntetiden?

96 AB-design Baslinje Behandling Välj ut nyckelvariabler

97 Multipel baslinje design Interventionen sätts in efter olika långa baslinjemätningar Ökar intern validitet

98 Take home message  Psykologiska faktorer viktiga  Påverkar utveckling, upplevelse och hantering av smärta  KBT fokuserar på psykologiska riskfaktorer  Men utgå alltid från din klient  Utvärdera framsteg  God kommunikation och validering  Rådfråga, samarbeta och remittera vid behov

99 Tack för uppmärksamheten!

100 Mer läsning Linton (2013). Att förstå patienter med smärta. Studentlitteratur. Linton & Flink (2011). 12 verktyg i KBT. Natur & Kultur. Linton, S.J., Shaw, W.S. (2011). Impact of Psychological Factors in the Experience of Pain. Physical Therapy, 91, Linton, S.J., McCracken, L., Vlaeyen, J.W.S. (2008). Reassurance: Help or hinder in the treatment of pain. Pain, 134, 5-8. Nicholas, N.K., Linton, S.J., Watson, P.J., Main, C.J. (2011). Early identification and management of psychological risk factors (”yellow flags”) in patients with low back pain: A reappraisal. Physical Therapy, 91, Mer information samt formulär:

101 Efter Eccleston, C., & Crombez, G. (2007). Worry and chronic pain: A misdirected problem solving model. Pain, 132, Oro Biomedicinsk probleminramning Problem- lösning Problemet olöst Avbrott pga. smärta Spaning/ uppmärksamhet Problemet löst Ny inramning av problemet Problemet löst OND CIRKEL MISSRIKTAD PROBLEMLÖSNING

102 Akut smärta Distraktion Positiva känslor Uthärdande Överbelastning av muskler Utveckling av långvarig smärta UTHÄRDANDE Efter Endurance-related pain model av Hasenbring m. fl., 2012.


Ladda ner ppt "Smärtans psykologi - Förstå och behandla smärta utifrån ett psykologiskt perspektiv Ida Flink, Leg. psykolog, Fil. Dr. Center for Health and Medical Psychology."

Liknande presentationer


Google-annonser