Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Presentation av utredningsrapporten Utredning av kommunstrukturen i Karlebyregionen Kaustby 17.12.2014 utvecklingschef Jarmo Asikainen ledande konsult.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Presentation av utredningsrapporten Utredning av kommunstrukturen i Karlebyregionen Kaustby 17.12.2014 utvecklingschef Jarmo Asikainen ledande konsult."— Presentationens avskrift:

1 Presentation av utredningsrapporten Utredning av kommunstrukturen i Karlebyregionen Kaustby utvecklingschef Jarmo Asikainen ledande konsult Anssi Hietaharju konsult Anni Antila FCG Konsultointi Oy

2 Program  Social- och hälsovårdsreformen och dess verkningar i Karlebyregionen  Kommunstrukturutredningen och bakgrund  Observationer av nuläget och ändringstryck  Observationer av samarbetet  Den nya kommunens verkan och gestaltning  Arbetsgruppernas ordföranden har ordet  Kommunpanel – tal med kommentarer, diskussion

3 Tre stora frågor i kommunreformens kärna  Hur ska det finska välfärdssamhället klara och 2030-talen?  Hur kommerdet kommunbaserade systemet att hålla under och 2030-talen?  Hur stor extra ekonomisk börda blir vi tvungna att skjuta över på de små åldersklasserna under och 2030-talen?

4 Verkningarna av de statliga strukturförändringarna  Den pågående social- och hälsovårdsreformen har stor verkan och minskar kommunernas uppgifter och beslutanderätt.  Beslutsfattandet som gäller ordnande och produktion av service fördelas på större områden i fortsättningen. Betydelsen av en gemensam intressebevakning för kommunerna i Karlebyregionen ökar.  När det gäller Karlebyregionen för reformen av lagstiftningen som gäller utbildning på andra stadiet med sig stora utmaningar för förvaltningen av bildningsväsendets servicenät, likaså det nuvarande servicenätverkets täthet särskilt med beaktande av utvecklingen i elevantalet.  Samtidigt minskar det strukturpolitiska programmet kommunernas finansiering när statsandelar skärs ner.

5 Kuntien Sote-maksulaskelma 2020 (tasauskatto huomioitu)

6 Sote-rahoitusmallin, VOS-uudistuksen ja – leikkausten yhteisvaikutus

7 Utredningsorganisationen Kommunernas fullmäktige (fullmäktigerunda, avslutning) Styrgruppen Arbetsutskottet Dragningskraft och konkurrenskraft, ledning Social- och hälsotjänstster Ilkka Luoma Bildningstjänster Ordf. Peter Johnson Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Undervisning på andra stadiet Medborgarinstitut Fritidstjänster Tekniska tjänster, markanvändning, miljö och boende Ordf. Pauli Piiparinen Planläggning Miljö Boende Tekniska tjänster Kosthåll Förvaltning och ekonomi Ordf. Tellervo Pakkala Ekonomi Personal Förvaltning ICT Stödtjänster Arbetsgrupper

8 Utredningsprocessen Organisering Av servicen Organisering Av servicen För- och nackdelar med kommunsammanslagningen och samarbetet För- och nackdelar med kommunsammanslagningen och samarbetet UTREDNINGSRAPPORT ( ) UTREDNINGSRAPPORT ( ) KOMMUNINVÅNARNA OCH INTRESSENTGRUPPERNA – KOMMUNIKATION OCH MÖTEN KOMMUNINVÅNARNA OCH INTRESSENTGRUPPERNA – KOMMUNIKATION OCH MÖTEN Utvecklande av livskraften Utvecklande av livskraften Kommuninvånarnas deltagande och närpåverkan Kommuninvånarnas deltagande och närpåverkan Maj September November/December Fas 1.2 Nuvarande servicestrukturer Nuvarande servicestrukturer Nuläget -för- och nackdelar -utvecklingsbehov och -tryck Nuläget -för- och nackdelar -utvecklingsbehov och -tryck Analys av verksamhetsmiljön Analys av verksamhetsmiljön Fas 1.1 Kommunernas beslut (02/2015) Kommunernas beslut (02/2015)

9 Lähde: Suomen Ympäristökeskus Kokkolan seutu Kuntarakennelain mukaiset selvityskriteerit: Talousperuste Palveluperuste

10  Tillsammans med Kannus bildar utredningsområdet ett område inom vilket ärenden uträttas.  Perho och Lestijärvi kommuner hör inte till Karleby stads pendlingsområde.  I området pendlas det mindre än i stora stadsregioner och pendlingen sker i huvudsak till Karleby men också i viss mån till andra kommuner i området.  Alla kommunerna i området har haft ett utflyttningsöverskott i nettoflyttningen mellan kommunerna och överskott i nettomigrationen. Sammanlagt har Karleby fått ett överskott av flyttningsrörelsen. Uträttande av ärenden, pendling och flyttningsrörelsen

11 Kokkolan seudun muutospaineet Väestö- ja työpaikka- kehityksen varmistaminen. Väestö- rakenteen muutos Valtion rakenne- muutoksen vaikutukset Taloudellisen liikkumavaran kaventuminen

12 Väestömuutos 2000 – 2013, % Yhteensä 1 %:n kasvu

13 Työpaikat 2000 – 2012 (ml. Kannus) Muutos Valtio Kunta Valtioenem mistöinen oy Yksityinen sektori Yrittäjät Yhteensä

14 Väestörakenteen muutos Kokkolan seudulla

15 Palvelutarpeiden muutos, 2012=100

16 Kriisikuntakriteerit 2013 Raja-arvo Kokkolan seutu Halsua Kannus Kaustinen Kokkola Kruunupyy Lestijärvi Perho Toholampi Veteli Vuosikate, €/as< Tulovero-%> 19,8920,6321,020,521,020,519,520,020,521,0 Lainamäärä, €/as> 3830** Kertynyt ali/ylijäämä, €/as < Omavaraisuusaste, %< 50 %35,742,949,227,032,426,271,659,332,026,2 Suhteellinen velkaantuminen, % > 50 %79,750,147,466,882,147,039,641,975,965,8 Kriteerien täyttyminen

17 Talouden sopeuttamispaineet Palkit kuvaavat selvitysalueen painetta veroprosenttiin. Käyrät osoittaa kuntakohtaiset paineen. Paine 3 – 8 prosenttia SOTEVOSTilinpäätös 2013 Veropäätökset 2015Palvelutarve-ennusteet PAINE VEROPROSENTTIIN, %-YKSIKKÖÄ VEROPROSENTTI TASAPAINOSSA

18 Utvecklande av samarbetet: alternativ  Gemensamt livskraftsprogram och gemensam MBT- processplanering för kommunerna  Utvecklande av samarbetet inom bildningen  Utbildningen på andra stadiet, främst gymnasieutbildningen, ordnas gemensamt 2017  Regionalt strategiskt samarbete inom bildningen  Samarbete inom det fria bildningsarbetet (Kaustby ekonomiska region)  Djupare samarbete inom tekniska väsendet  Gemensam byggnadstillsyn  Planläggningssamarbete (landskapsförbund), fastighetsingenjörstjänster  Gemensamt bruk av materiel (Vetil-Kaustby)  Närmare samarbete inom förvaltnings- och stödtjänsterna  Bokföringstjänsterna ordnas regionalt  Bokföringsenhet för den ekonomiska regionen eller närmare samarbete

19 Den nya kommunen  Karlebyregionens nya tvåspråkiga stad vore den 17:e största i Finland ( invånare, m²).  Tillsammans med Kannus skulle staden bilda Mellersta Österbottens landskap.  Antalet koncernbolag, samkommuner och andra gemensamma organisationer skulle vara mindre (t.ex. samkommun för finskspråkig utbildning).  Antalet förtroendepersoner skulle minska. Fördelen är att ett fullmäktige har ansvar för ordnandet av service.  Det nya fullmäktige skulle enligt den nuvarande kommunallagen bestå av 59 ledamöter. Enligt regeringens proposition till ny kommunallag vore ledamöternas antal minst 51.  Den nya staden skulle få sammanlagt 8 milj. euro i sammanslagningsunderstöd och därtill tilläggsdel i en sådan ändring av kommunindelningen som omfattar en eller flera kommuner som fyller det ekonomiska kriteriet (150 €/invånare, högst 1 milj. €)  De minskade statsandelarna kompenseras fem år efter att sammanslagningen verkställts.  Ekonomin kräver fortsättningsvis balansering.

20 Den nya kommunen  Funktioner harmoniseras och det elektroniska ärendeuträttandet ökas inom alla sektorer i syfte att säkerställa smidiga serviceprocesser.  Ekonomi- och förvaltningstjänsterna koncentreras och organisationen kan vara lättare än i nuläget. Behovet av högre förmän minskar.  Bildningens förvaltning koncentreras till Karleby och kommundelskontoren. En del förvaltningstjänster kunde ordnas som närtjänster t.ex. i älvdalarna.  Tillgången till småbarnsfostran och grundläggande utbildning ordnas enligt lagstiftningen som när- och regionservice.  Inom kultur-, ungdoms- och idrottsväsendet produceras servicen även i fortsättningen på basis av avtal mellan kommunen och den tredje sektorn.  I den tekniska servicens nätverk sker inga avsevärda ändringar (avstånd och uppgifternas natur). Inom sakkännar- och myndighetstjänsterna kunde kvaliteten bli bättre, men serviceupplevelserna kunde bli sämre.

21 Förutsättningarna för bildande av en ny kommun  Förutsättning 1: Förändringen förbättrar kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att ordna och producera service och i övrigt främja kommunens verksamhetsförutsättningar  Denna förutsättning förverkligas bäst av de fyra. En ny kommun gör det möjligt att bättre utnyttja personresurser och andra resurser i den större kommunens område. Organisationernas enheter kan göras mindre sårbara.  Förutsättning 2: Förändringen förbättrar servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området  I den nya kommunen kan man utvärdera och utveckla de nuvarande servicenätverken och –strukturerna utan beaktande av kommungränser och svara mot det ökade servicebehovet med hjälp av gemensamma resurser. Med hjälp av förändringen kan man säkerställa att servicen bibehålls i området.  Genomförandet av förändringen kräver att beslut fattas även om svåra frågor, särskilt med tanke på att den eventuella kommunen skulle ha många centra. Ordnandet av specialservice (bl.a. specialundervisning, skiftvård inom småbarnsfostran)kan bli effektivare i regionen.

22 Förutsättningarna för bildande av en ny kommun  Förutsättning 3: Förändringarna förbättrar verksamhetsbetingelserna för näringarna i området  När en ny kommun skapas kan en livskraftsenhet som tjänar hela området bildas och utvecklingsresurserna kan utnyttjas enhetligare än i nuläget i hela området. En större kommun vore en starkare partner för aktörer inom näringslivet och andra stora stadscentra.  Förutsättning 4: Förändringen förbättrar samhällsstrukturens funktionsduglighet i området  Kommunerna i området med undantag av Kannus bildar ingen ändamålsenlig helhet med tanke på samhällsstrukturen. Med beaktande av avstånden finns inget avsevärt tryck att utveckla samhällsstrukturen i området. Samhällsstrukturen kunde dock planeras i en större helhet och en organisation kunde utveckla trafiken i området.

23 Förutsättningarna för bildande av en ny kommun  Förverkligandet av de språkliga rättigheterna  När kommunindelningen ändras ska i språkligt hänseende förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningens rätt att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. I en utredning som gäller en tvåspråkig kommun ska förverkligandet av de språkliga rättigheterna utvärderas.  Om en sammanslagning gäller en tvåspråkig kommun ska kommunerna i sammanslagningsavtalet komma överens om enligt vilka principer servicen och förvaltningen i den nya kommunen ska ordnas för att de finskspråkiga och de svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter ska tryggas.  Enligt språklagen (423/2003) är en kommun tvåspråkig om kommunen har både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och minoriteten utgör minst åtta procent av invånarna eller minst invånare.  Av den nya kommunens befolkning vore 16,8 procent svenskspråkiga. Den nya kommunen vore tvåspråkig och den svenskspråkiga befolkningen skulle i huvudsak bo i Karleby och Kronoby.

24 Möjligheter KommunstrukturSamarbete 1. Gemensamma satsningar på utveckling kan allokeras mera ändamålsenligt i syfte att främja regionens konkurrenskraft och driva en livskraftspolitik som omfattar hela området. 2. Den nya kommunens ekonomiska bärkraft ökar och tack vare sammanslagningen kan man inleda arbetet med program för ökad produktivitet och stabilitet. 3. Överlappande funktioner i organisationen kan nedmonteras när det gäller koncernstruktur och förvaltning. 4. I området bildas en tillräckligt stark arrangör och producent av tjänster (utbildningen på andra stadiet; tillstånd att ordna utbildning) och en aktör som utvecklar högskolor. 5.Strukturerna för beslutsfattande och ansvar blir tydligare. En kommun har större inverkan inom sote-området samt i förhållande till statliga myndigheter 1. Beslutsfattandet kan bibehållas hos folkvalda fullmäktige enligt den nuvarande kommunstrukturen. 2. Livskraftsprogrammet fördjupar kommunernas gemensamma strategiska tänkande och en gemensam strategisk intention skapas som ska främja livskraften i Karlebyregionen. 3. I området kan man bilda strategiska sammanslutningar mellan kommunerna med beaktande av statens strukturförändringar. 4. Den geografiska tillgången till tjänster tryggas bättre när servicenäten planeras inom åtta kommunområden. 5. Kommunerna kan få en del ekonomiska fördelar.

25 Risker KommunstrukturSamarbete 1. Ingen gemensam strategisk ambition eller verkningsfull ledning bildas. Beslut varken fattas eller verkställs. Utvecklingspotentialen utnyttjas inte. 2. Kommunstrukturändringen och reformer på basis av den är inte tillräckliga åtgärder med tanke på de ekonomiska utmaningarna och konkurrenskraften. 3. Den geografiska tillgången till service blir sämre i en del områden och man kan inte inverka tillräckligt på den befolknings- och arbetsplatsutveckling som redan börjat i landsbygdsområdena. 4. Det är inte möjligt att bilda effektiva modeller för närpåverkan och livskraft. Kommuninvånarnas och de lokala samfundens aktivitet minskar och verksamhetsförutsättningarna blir sämre. 5. Skillnaderna inom området gör att kostnaderna för kommunens förvaltning och tjänster blir tunga. 1. Metoderna för att fördjupa samarbetet är inte tillräckliga i förhållande till förändringstrycket ur ekonomins och livskraftens synpunkt. 2. Kommunerna kommer inte överens om hur kostnaderna för samarbetet ska fördelas och ser heller inga fördelar med satsningarna för den egna kommunen (tid, pengar). 3. Kommunerna förbinder sig inte till de gemensamma strategiska linjedragningarna och då kan åtgärderna inte genomföras. 4. Skillnaderna i kommunernas storlek och avstånden inverkar på synpunkterna och förväntningarna på samarbetet. Beredningen av samarbetet förblir därför på diskussionsnivå. 5. Kostnaderna av samarbetet och en mångfasetterad samarbetsförvaltning tar mer än den ger.

26 Att gå vidare till förhandlingar  Sammanslagningsavtalet bestämmer den nya kommunens särdrag och dess verkningar  Målen och åtgärderna som anknyter till sammanslagningen  Regional representation (stadsstyrelse och nämnder, modell för regional demokrati)  Sammanslagningsstyrelsens uppsättning  Organisering av förvaltningen och servicenät (tillgänglighet, komprimering?)  Balansering av ekonomin  Överföring av personal och harmonisering av löner  Byarnas och tätorternas livskraft  Organisering (fusioner och organisationsstrukturer) och ledningsmodeller

27  Information har tagits fram till grund för beslutsfattandet  Hur ämnar man i kommunen svara på förändringstrycket?  Kommunstrukturlösning – vilka är med?  Samarbetslösning – i vilka frågor?  Före mitten av februari 2015 fattar kommunernas fullmäktige beslut om övergången till följande fas  Kommundirektörerna samlas efter att fullmäktige fattat beslut  Slutsatser, fortsatta åtgärder antecknas och beredskapen inför behandlingen i kommunerna säkerställs. Att gå vidare till förhandlingar

28 Kuntien edustajien puheenvuorot  Näkemykset selvityksen hyödyllisyydestä kunnalle  Näkemykset selvityksessä esiin nousseista toiminnan ja talouden paineista kunnalle  Alustavat kunnan tunnelmat kuntarakenteen ja yhteistyön selvittämisen jatkamisesta


Ladda ner ppt "Presentation av utredningsrapporten Utredning av kommunstrukturen i Karlebyregionen Kaustby 17.12.2014 utvecklingschef Jarmo Asikainen ledande konsult."

Liknande presentationer


Google-annonser