Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe, JTI.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe, JTI."— Presentationens avskrift:

1 Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe, JTI

2 Vad är växthusgaser? Vilken typ av organismer som producerar metan respektive lustgas i gödsel? (Baserat på Nordberg, 1996) (Baserad på Firestone & Davidson, 1989, samt Sylvia m.fl., 1998)

3 Lagring av flytgödsel

4 Metan från flytgödsellager, vilka faktorer påverkar?

5 Gödselns temperatur spelar mycket stor roll för metanbildning Exempel på temperaturvariationer i ett gödsellager i Halland Rodhe m.fl., JTI-rapp.370

6 Täckning av lager kan påverka mängden växthusgaser N A) Gödsel utan ströB) HalmsvämtäckeC) Plastduk

7 Slutsatser växthusgaser från flytgödsellager, nöt och svinflyt Under kalla delen av året (okt-april) låga emissioner från alla behållare: Lagra gödseln svalt! Under varmare delen av året (maj-oktober) : ›Lägre metanemissioner vid täckning med plastduk jämfört med inget svämtäcke resp. täckning med halm ›Ingen skillnad i metanemissioner mellan behållare utan svämtäcke och med halmsvämtäcke › Avgången av metan ökade mycket kraftigt direkt efter omrörning jämfört med före omrörning speciellt från gödselbehållare med halmsvämtäcke. › Lustgasemissionerna var mycket låga för nötflyt, med enstaka mättillfällen signifikant högre emissioner från nötgödsel med svämtäcke av halm än övriga led. › I lager med svinflyt med halmsvämtäcke avgick ca. 0,7 % av total-N som N 2 O-N. Övriga led inga lustgasemissioner.

8 Metanemissioner från kostall + lager i Italien och Sverige, 50 kor (Sommer, Olesen, Petersen, Weisbjerg, Valli, Rodhe & Béline, 2009)

9 Lagring av fastgödsel Vilka faktorer påverkar avgången av växthusgaser från fastgödsellager? Åtgärder för att minska avgången?

10 Växthusgasförluster från fast- och kletig stallgödsel Risk för höga lustgasemissioner, speciellt från djupströgödsel (2,5-9,8 % av total-N). Metanavgång från nötkletgödsel. Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt lustgasemissionerna.

11 Åtgärder för att minska utsläpp från stallgödsellager ›Lagra gödsel svalt genom att ha lite gödsel i lager under sommaren och om möjligt se till att behållarna är nedgrävda och beskuggade. ›Val av täckningsmaterial för flytgödsel har betydelse. Utsläpp av metan var lägre med täckning med plastduk jämfört med inget svämtäcke eller med halmsvämtäcke. ›Så liten omrörning som möjlig av flytgödsel i lager för att minimera ammoniakemissionerna. ›Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt lustgasutsläpp. ›Surgörning av flytgödsel minskar metan- och ammoniakemissioner. Kan vara en framtida teknik för Sverige.

12 Spridning av flytgödsel Vilka faktorer påverkar avgången av växthusgaser från mark gödslad med flytgödsel? Åtgärder för att minska avgången?

13 Lustgasbildning i mark ›Jordbrukets utsläpp av lustgas främst från mark med tillgängligt kväve ›Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) ›Tillskott av extra kol och kväve stimulerar lustgasbildning ›Förändring i markförhållanden stimulerar – från fuktigt till torrt och vise versa, tining – frysning

14 Spridningstekniker svinflytgödsel: kväveförluster

15 Kväve vid spridning av svinflyt - 2 tillfällen

16 Svinflytgödsel i vårbruk respektive höstbruk BandspridningBandspridning med nedharvning

17 Kväveemissioner i form av N 2 O TidBehandlingKg N 2 0-N/ha% av tot-N% av NH 4 -N VårbrukIngen stallgödsel 0,04- Bandspridning, 30 ton/ha 1,571,351,89 Bandspr. + harv0,560,460,65 HöstbrukIngen stallgödsel 0,30-- Bandspridning 28 ton/ha 1,360,771,08 Bandspr. + harv1,630,971,35

18 N 2 O-N i % av tot-N: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1% Dessutom: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-N, min-N i mark NH 3 och N 2 O Bandspridning vs Täckt ytmyllning (Rodhe & Pell, 2005)

19 Spridning av fastgödsel Vilka faktorer påverkar avgången av växthusgaser från stallgödslad mark, fastgödsel? Åtgärder för att minska avgången?

20 Spridning av fastgödsel Mindre antal försök ›Litteraturgenomgång visar medeltal för EF N2O för nötfastgödsel på 2,2 % av total-N utan nedbrukning och 1,3 % med nedbrukning. ›För svinfastgödsel var lustgasemissionerna lägre än för nötflytgödseln och relationen den omvända dvs. högre vid nedbrukning än utan nedbrukning. ›Lågt för fjäderfägödsel.

21 Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Finansiär: SLF Mjölkprogrammet År Se kedjorna! Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel

22 JTI-rapport 413 Klimatpåverkan vid lagring och spridning av flytgödsel och rötad flytgödsel, lagring och spridning under två säsonger Sommarlagring +höstspridning Vinterlagring +vårspridning

23 Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris Rodhe m.fl., 2012 BA=Bandspridning BA+HA=Bandspridning med omedelbar nedharvning

24 Sammanfattning ›Lagra gödsel svalt. ›Val av täckningsmaterial för flytgödsel har betydelse. ›Täckning av fastgödselhögar med plastduk minskar effektivt lustgasutsläpp. ›Lite lättlösligt kväve i marken på hösten och gödsla när grödan har N-behov, samt dosera efter behov. ›Finfördela fuktiga partier av flytgödsel eller fasta gödselklumpar i marken. ›Rötad gödsel kan ge stora metanutsläpp under lagring. ›Se hela kedjan, så att t.ex. inte metanreducerande åtgärder medför förhöjda utsläpp av lustgas eller ökad energiförbrukning.

25 Litteratur med länkar ›JTI-rapport 402: ›JTI-rapport 337: ›JTI-rapport 370: ›JTI-rapport 413: ›JTI-rapport 412 (processteknik gödsel): 412_manure_processing_technology_final_se_web.pdfhttp://www.jti.se/uploads/jti/r- 412_manure_processing_technology_final_se_web.pdf ›JTI Teknik för lantbruket nr 65: ›Greppa Näringen Praktiska råd Nr 22, oktober 2014:


Ladda ner ppt "Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe, JTI."

Liknande presentationer


Google-annonser