MOTIONSSTIG. Teman Motionsstigens mål, bakgrund och behov Tillräcklig motion och nyttig kost - är detta vardag för barn och unga? Motionsstigen i praktiken.

En presentation över ämnet: "MOTIONSSTIG. Teman Motionsstigens mål, bakgrund och behov Tillräcklig motion och nyttig kost - är detta vardag för barn och unga? Motionsstigen i praktiken."— Presentationens avskrift:

1 MOTIONSSTIG

2 Teman Motionsstigens mål, bakgrund och behov Tillräcklig motion och nyttig kost - är detta vardag för barn och unga? Motionsstigen i praktiken Välfärdskoordinator Laura Sormunen, LitK & ETM laura.sormunen@porvoo.fi 040 4895742

3 Målsättning Målet är att aktivera barn och unga till motion under varje skoldag samt minst en gång i veckan på morgonen/eftermiddagen innan lektionerna börjar Hittills har 10 skolor anmält sig till projektet Vi vill sprida goda verksamhetsmodeller till stadens alla skolor och förankra dem i skolorna före slutet av läsåret 2017. HUR KAN MAN? KAN INTE!

4 Bakgrund och behov Ett av de strategiska målen i stadsstrategin 2014 - 2017 är att minska välfärdsskillnaderna mellan invånarna, bl.a. att förebygga marginalisering bland unga Barnens och ungdomarnas problem med psykisk hälsa har ökat, vilket innebär bl.a. inlärnings- och koncentrationssvårigheter, frånvaro och problem med social interaktion. Satsningar på förebyggande åtgärder, dvs. åtgärder för välbefinnande redan i barndom och ungdom, ger bättre förutsättningar för framgång i och efter grundskolan Undersökningarna visar att motion har en positiv effekt på framgång i skolan, kognitiva funktioner och inlärning samt på vår hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att satsa på aktiverande motion i skolorna, att skapa bestående förutsättningar för motion och rutiner som är en del av vardagen i skolan.

5 Fördelar med motion Andningsorganen och cirkulationen fungerar bättre (kolesterol, blodtryck, blodsocker, viktkontroll) Minnet Muskelmassan och -styrkan, funktionsförmågan Skyddar benmassan genom att belasta benen Rörlighet och vighet, ledernas hälsa Kontroll över balans och kroppsställning Kroppssammansättning, vikt Aptit Psykiska resurser Sociala färdigheter Sömnens kvalitet Välbehag, avslappning Utmaningar, stimulans

6 Motion och minne -korttidseffekter Motion ger hjärtat arbete, förbättrar cirkulationen i hjärnan Transporterar näring och syre till hjärnan Effekt på koncentrationsförmågan 1-4 h efter motion Bildens källa: KuntoPlus 6/2011

7 Motion och minne -långtidseffekter på hälsan Nya hjärnceller i hippocampus "hjärnans minnescentral" Hippocampus åldras långsammare Bättre förbindelser mellan hjärnceller - Nya celler tas i bruk - Nya celler tas i bruk Hjärnans välbefinnande Nyttigt för alla, oberoende av ålder och kondition

8

9 Äter inte skollunch varje dag, % av elever i åk 8 och 9. 2013 Hela landettotalt33,9 kvinnor35,4 män32,3 Nylandtotalt44,7 kvinnor44,4 män45,0 Kymmenedalentotalt31,1 kvinnor35,4 män26,6

10 Motionerar under fritid så att man blir andfådd högst 1 h per vecka, % av elever i åk 8 och 9, 2013 Hela landettotalt31,9 kvinnor32,4 män31,3 Nylandtotalt30,4 kvinnor31,9 män28,9 Kymmenedalentotalt33,9 kvinnor35,1 män32,6

11 Övervikt % av elever i åk 8 och 9, 2013 Hela landettotalt16,4 kvinnor12,5 män20,2 Nylandtotalt14,4 kvinnor10,6 män18,3 Kymmenedalentotalt15,2 kvinnor11,5 män19,1

12 MOTIV OCH MÖJLIGHETER Aktivera barn och unga till motion under varje skoldag samt minst en gång i veckan på morgonen/eftermiddagen innan lektionerna börjar Utrustning för motion under rasterna och aktiv användning av den. Instruera och uppmuntra till motion under fritiden Personalen och eleverna ges inskolning och handledning i motionsverksamhet i skolan Koordinering av projektet och etablering av verksamheten Främja hälsosamma och nutritionsriktiga måltider i skolor och läroanstalter Öka den andel som äter hälsosamma måltider i skolan eller läroanstalten Öka den andel som äter hälsosamma mellanmål Minska förbrukningen av drycker och livsmedel som innehåller mycket socker och av mat som innehåller mycket fett. Identifiera ätstörningar och få i gång den vård som behövs.

13 Roller och ansvarsfördelning i verksamheten Planering, administration och koordination Borgå stads utbildningstjänster: specialplanerare och projektkoordinator Ekonomiskt ansvar Utbildningstjänsternas ledning Planering och genomförande Koordinatorn i samarbete med skolans representant (rektor, idrottslärare, övrig personal, elever) samt skolhälsovården och idrottstjänsterna Uppföljning och utvärdering Utbildningstjänsternas projektstyrgrupp och ledning, skolans personal, elever, vårdnadshavare, idrottstjänster och skolhälsovård, regionala nätverksmöten, LINET (enheten som forskar i barns och ungas levnadsvanor), rapport om utvärdering av utbildningstjänsters kvalitet

14 Verksamhetskostnader Självriskandelen omfattar följande verksamhetskostnader: – –Kostnader för administration och planering, rapportering, information – –Planeringsarbete i skolorna – –Uppföljning och utvärdering Bidraget omfattar följande verksamhetskostnader (det skolspecifika beloppet) – –Projektkoordinering, rapportering, information – –Idrottssändebudens arvoden – –Rese- och utbildningskostnader – –Motionsredskaps- och utrustningsset till skolor, faktura till Marika Nyström vid bildningssektorn Faktura förses med anteckning "Motionsprojekt", moms ingår, läggs alltså inte på summan

15 Det praktiska genomförandet Egen styrgrupp till varje skola Motionsstunderna integreras i läsordningen som en del av lektioner och raster Motion under lektionen, under matrasten, mellan lektioner samt före och efter skoltid Skolans idrottshandledare och personal (lärare, skolgångsbiträden, skolhälsovården) utbildas Introduktion och uppmuntran till motion under fritiden: bl.a. presentationer av kommunala idrottstjänster och besök i skolan av s.k. motionssändebud Utrustning för motion under rasterna och aktiv användning av den. Elever uppmuntras t.ex. att planera och organisera verksamhet, att ställa mål och utveckla idéer. Uppföljning av verksamheten Förutom motion kommer styrgrupperna att diskutera åtgärder som berör nutrition samt förslag till förbättringar i skolan, t.ex. praxis för automater i skolan, mellanmål, kampanjer och elevråd, kommunikation. Föräldrarnas roll i kommunikation och uppmuntran är stor

16 Gemensam plan Skolans egen ansvarsperson Styrgruppen utarbetar en skolspecifik plan Kommunikation till lärare, elever och föräldrar Hela skolan deltar i verksamheten, t.ex. motion under lektioner planeras separat för varje klass, bland eleverna utses individer som uppmuntrar andra, eleverna planerar kampanjer osv. Man kommer överens om utbildningar (den regionala motionsorganisationen utbildar) Överenskommelse om följande möten E-postförbindelse UTNYTTJA DET GODA VI REDAN HAR VAD BEHÖVER VI YTTERLIGARE, NYTT OCH INNOVATIVT? ARBETSFÖRDELNING OCH ANSVAR?

17 Promenadkompis utmanar alla skolor Utmaningskampanj Bli promenadkompis för en äldre! I oktober utmanas enskilda invånare i kommunen, läroanstalter, skolor, hemvård, föreningar, företag och idrottsföreningar till att ordna egna promenadkampanjer. Berätta din promenadhistoria och gilla kampanjen på fb. Den bästa historien/de bästa historierna belönas. Medierna är inbjudna att följa med kampanjerna.