Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Byanät för bredband i världsklass Exempelbilder för användning i byanätsprojekt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Byanät för bredband i världsklass Exempelbilder för användning i byanätsprojekt."— Presentationens avskrift:

1 Byanät för bredband i världsklass Exempelbilder för användning i byanätsprojekt

2 Därför behövs bättre bredband

3 Vad är bredband – hur fort är fort ? 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min Exempel på kapacitet EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

4 Telenätet försvinner Nedmontering av telestationer som en del i ett gigantiskt teknikskifte GOTLAND - FÖREBILD FÖR SVERIGE Källa: Sveriges Radio, 2015

5 5 Internet tar över Ett nät för all trafik K’älla: PTS, 2010

6 Nya digitala tjänster Digitaliserade tjänster kräver bandbredd GOTLAND - FÖREBILD FÖR SVERIGE Källa: Broadband Stakeholder Group & Bredbandsforum, 2010

7 Var är “marknaden” ? När marknaden inte bygger ”Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut” Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

8 Röst från verkligheten ”För flera av oss handlar det inte om att få bättre bredband, utan att få bredband överhuvudtaget, jag har 0,25 ADSL och mobiltäckning endast när solen skiner. ” EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE Källa: Undersökning av byanäten, Bredbandsforum, 2014

9 Video/DVD 2/11 dagar 28 k 56 k 2 M 8 M 24 M Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov kbit/s Varför hög kapacitet?? X M = 1 Gbit/s X 2 kanaler 30 bilder 10 sek Hastighet kbit/sMedeltillväxt = behovstillväxt Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

10 10 Mbit/s 3 Mbit/s Mbit/s Är mobilt bredband ett alternativ? 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Uppladdning Nerladdning 4G system Tio samtidiga användare Exempel på kapacitet i mobilt bredband, kapaciteten är bl.a.. beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Avstånd till användare km En användare ”Ja som ett komplement till det fasta nätet” EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

11 Schematisk bild av byanät EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

12 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät ON ”Nätägare/KO” Operatörsnod By 1 By 2 By Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt st fastigheter. Byanät Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt. Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv- och termineringspunkter. EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

13 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät ON ”Nätägare/KO” Operatörsnod Fastighetsägarna bestämmer sig för att: Bilda förening Teckna anslutningsavtal med medlemmarna, Teckna markavtal med fastighetsägare Teckna samarbetsavtal med By2 Teckna avtal om anslutning och transport av tjänster med en nätägare/KO. By 1 By 2 EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

14 Byanät 2 Byanät 1 AP Tjänster (TV, Telefon o.s.v) ON AP ”Nätägare/KO” Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, Föreningarna ansvarar för inköp av allt materiel till respektive byanät, bygger näten och kopplar fram medlemmarnas förbindelser till respektive anslutningspunkt (AP) 4G Byanät EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

15 Byanät 2 Byanät 1 AP Tjänster (TV, Telefon o.s.v) ON AP ”Nätägare/KO” Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, Nätägaren /KO ansluter byanät 1 i anslutningspunken och byanät 2 via byanät 1 samt aktiverar näten Föreningarna tecknar driftavtal med nätägaren/KO 4G Byanät EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

16 Byanätsprocessen - Schematiskt EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

17 Byanätsprocessen EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE 2-3 månader 3-6 månader > 5 år Tidsåtgång varierar beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm

18 Prata ihop er… Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

19 Föreningsformer EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

20 Identifiera finansieringsmöjligheter Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget (ekonomisk förening/ samfällighetsförening) ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift. Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Samförläggning kan vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster kan vara ett sätt att få ner anläggningskostnaderna Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. Egen insats i form av arbete Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Tips! Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

21 Förenings- och företagsformer Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Medlemsantalet kan ökas/minskas utan att ändra stadgarna För att främja ett ideellt syfte kan föreningen bedriva olika slag av ekonomisk verksamhet. Stadgar En ideell förening vinner rättskapacitet genom att anta stadgar av rimlig omfattning och utse styrelse. Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte Organisationsnummer för ideella föreningar tilldelas av Skatteverket. Registrering hos Bolagsverket kan ske om föreningen vill ha ett särskilt företagsnamn registrerat för näringsverksamheten. Det är alltså bara näringsdrivande ideella föreningar som kan registreras hos Bolagsverket. Det finns ingen särskild civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar som det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag.Skatteverket Deklaration Beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

22 Förenings- och Verksamhetsform Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Medlemsantalet kan ökas/minskas utan att ändra stadgarna Beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Stadgar Styrelse Revisorer Bolagsverket Registrering (orgnr) Årsredovisning Medlem Minst tre fysiska eller juridiska personer. Deltar i verksamheten: som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster, eller på annat liknande sätt. Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Skatteverket Deklaration Arbetsgivaravgifter Moms F skatt EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

23 Samfällighetsförening En fastighets del i GA uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att GA bildas. Den som äger fastighet med andel i en GA brukar kallas för delägare i GA a)Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b)Föreningsförvaltning, innebär majoritetsbeslut. En Samfällighetsförening bildas genom sammanträde i samband med lantmäteriförrättning Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhets- anläggningen Gemensamhets- anläggning (GA) (Lantmäteriförrättning) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr (exkl GA) eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden – en jämförelse av olika föreningsformer Identifiera Förenings- och Verksamhetsform Samfällighetsförening Styrelse (Revisorer) EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

24 Moms EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

25 När det gäller kapitaltillskott i en förening finns det enligt Skatteverkets bedömning normalt inte en direkt koppling mellan det kapitaltillskott som en medlem i en bredbandsförening betalar till föreningen och de tjänster föreningen tillhandahåller. (Ingen skatteplikt) De tjänster som en förening kan tillhandahålla i samband med utbyggnad av bredband (upplåtelse av fiber, tillhandahållande av bredbandstjänster, distribution av tjänster, grävning, etc.) omfattas av skatteplikt enligt ML. Dock utgör enligt Skatteverkets bedömning en upplåtelse av enbart rör utan fiber s.k. kanalisation en sådan upplåtelse av fastighet som är undantagen från skatteplikt. (Viss möjlighet till frivillig skatteplikt) När en förening omsätter tjänster till sina medlemmar sker omsättningen till närstående parter och en omvärdering av beskattningsunderlaget kan ske om ersättningen för föreningens tjänst understiger marknadsvärdet. En sådan bedömning måste ske i det enskilda fallet. Föreningar och moms EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

26 1. Betalning från medlemmarna avseende distribution, finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från bredbandsföreningen för distribution. 3. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). SKATTSKYLDIG - AVDRAGSRÄTT Stamnät AB Bredband Förening Medlem Tjänste - leverantör Kom Operatör 21 3 Föreningar och moms Exempel: Öppet nät där föreningen är kommunikationsoperatör genom avtal med medlemmarna EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

27 Stamnät AB Bredband Förening Medlem Tjänste - leverantör Kom Operatör 21 4 Föreningar och moms Exempel 2: Upplåtelse av nät till kommunikationsoperatör — mot ersättning 1. Betalning från medlemmarna avseende finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från kommunikationsoperatören för föreningens upplåtelse av nät. 3. Betalning från kommunikationsoperatören för Stamnäts upplåtelse av nät. 4. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). 5. Betalning från tjänsteleverantören för kommunikationsoperatörens distribution. SKATTSKYLDIG - AVDRAGSRÄTT 5 EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

28 Avtalsöversikt EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

29 Identifiera avtal Fastighet Förening (Byanätsägare) Medlemmar Fastighets- ägare /medlem Nätägare KO Fastighet Markägare Nätanslutningsavtal Fastighets- anslutningsavtal Markupplåtelseavtal Överlåtelseavtal /Försäljningsavtal Driftoperatör Driftavtal Inträdes- ansökan Stadgar Optionsavtal Köpare Projektering Markentreprenad Installation Material 24

30 Projektorganisation

31 Identifiera projektorganisation Säkerhet - Tekniska anordningar - Skyddsanordningar Projektering Entreprenad Installation Dokumentering Registrering Projektledare Styrgrupp AdministrationBygg Offertförfrågan Avtal Försäkringar (ansvar och person) Ekonomi Redovisning Förstudie, planer och information Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Arbetsmiljöplan vid farlig verksamhet Arbetsplan (TA- Plan) Kvalitetsplan Tidplan Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen.

32 Översiktlig nätplan

33 Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan Fiberkartan.se Region/kommunkod EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

34 Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan xBy fibernät Ej medlem Medlem EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

35 Gör en ekonomisk kalkyl

36 Fördelning Hus på medlemsfastighet (nr) A A B B D D C C E Gemensam Nod i angränsande byanät BN Byanod Gör ekonomiska kalkyler Modell för beräkning av kostnaden för fiberanläggning Operatörsnät Gemensam 6-10 Avlämningspunkt Gemensam 2-3 Gemensam 4-5 Gemensam 6-9 EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

37 Total kostnad kr Medelkostnad: kr per fastighet Fastigheter Kostnad per medlem i Fiberby Investeringskostnad/fastighet Betalningsmodeller Modell 1: Alla betalar lika stor insats och anslutningsavgift för att täcka investeringskostnaderna Modell 2: De som inte kan betala sin insats och anslutningsavgift kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3: Fastighetsägaren betalar en insats och anslutningsavgift som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

38 Investeringskalkyl för det passiva nätet i Fiberby GrundfaktaKommentarer Antal hushåll totalt64Visar potential för utbyggnad. Antal företag7 Antal medlemmar50Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. ProjektkostnaderSEK, exkl moms Grävkostnader Anslutningspunkten bör ligga ”mitt i byn”. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering Total byggkostnad FinansieringSEK, exkl moms Fastighetens investering efter extern finansiering Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. Extern finansiering Bidrag från kommunen % av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet % av den totala offentliga finansieringen 38 EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

39 Fiber och IP-telefoniSEK per mån Installation (lån kr)70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber150 Internetleverantör35 (10Mbit/s) IP-telefoni29 Summa284 Månadskostnader Exempel från Fiberby EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

40 Anläggning Kassa/bank Insatser Byanätavgifter Avskrivningar Operatörskost Drift/underhåll Administration Försäkr. Mm. Anslutningsavgifte r Anslutningsko st Medlemsavgifter /årsavgift Förvaltningskostn ad (möten) (Ev. lån) Kostnader Intäkter Tillgångar skulder/eget kap Resultat och balansräkning (ekonomisk förening) 1, Avskrivningstakten bör styrelsen diskutera med sin revisor. Som riktlinje brukar jag rekommendera år på nätet (fiber inkl kanalisation) och 5 år på aktiv utrustning. 2, 25% av av årligt överskott kan avsättas till obeskattade reserver och sparas upp till 6 år (periodiseringsfond, vilket är till för att användas till investeringar och kommande väntade extra kostnader).

41 Bygg nätet

42 Byanod Operatörsnät Operatörsnod Fastighetsnät Fastighetsgräns Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Överlämningspunkt Fördelning Anslutningspunkt I användarnod Skarvpunkt Kanalisation och Fiberkablar Tjänster Telefon TV Internet KO Avlämningspunkt

43 Planera placering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp Säkerställ att kanalisation har märkband Förlägg på rätt djupVal av ”rätt” kanalisation Tre tumregler: 1. Bygg robust genom att följa branschens rekommendationer 2. Dokumentera nätet 3. Anlita professionella besiktningsmän för kontroll Rekommendationer EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

44 Tjänsteleverantör Telia Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

45 Mät in och besiktiga Operatörsnod Byano d Operatörsnät Operatörs- anslutning Fastighetsnät Fastighetsgräns

46 Tjänsteleverantör Telia Dokumentera och registrera Översiktskarta NätkartaLägeskarta Registrera nätet i för att undvika skador på nyförlaggda kablar och kanalisation. EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

47 Drift av byanät Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex. genom : OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd. EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

48 Exempel från verkligheten EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

49 Exempel ur verkligheten GotlandVästra Götaland Örebro Säffle EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

50 Kommunen och Föreningarna arbetade fram principerna för utbyggnaden och tog fram en kostnadskalkyl för utbyggnaden av ett stamnät (ägs av kommunen) och ett antal områdesnät för anslutning av fastigheter (ägs av respektive Förening) EU bidrog med 15,8 miljoner kr Kommunen bidrog med 15,8 miljoner kr, bildade ett bolag för etablering av stamnät, svarade för upphandlingen av materiel, grävningsarbeten per förening, administration av bidragshanteringen och fungerade som ”bank” avseende entreprenadkostnaderna. Den del av kostnaden som hör till områdesnäten fakturerades Föreningarna. Kommunen svarade också för upphandlingen av en kommunikationsoperatör. Föreningarna investerade drygt 30 miljoner kr, bildade en ”paraplyorganisation”, organiserade och genomförde utbyggnaden Exempel från Säffle kommun EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

51 Genom ett projekt finansierat av kommunen, EU och Region Värmland byggdes ett stamnät som täcker hela kommunen, förutom Årjängs tätort. Till detta stamnät skapades möjlighet att koppla på lokala anslutningsnät. Anslutningsnäten byggdes och finansierades av lokala fiberföreningar. Tillsammans bildar stamnätet och anslutningsnäten ett gemensamt fibernät i Årjängs kommun. Samarbetet mellan föreningarna och kommunen regleras i ett samverkansavtal som tecknas mellan varje förening och kommunen. Några viktiga punkter att samlas runt: 1.Vi bygger ett fibernät som alla hushåll och företag på landsbygden ska ha möjlighet att ansluta sig till 2.Vi ska bygga ett nät som är anpassat för framtida behov, krav och möjligheter 3.Det är ett öppet nät, dvs. det ska inte bindas till endast en tjänsteleverantör 4.Nätet ska erbjuda ett brett utbud av konkurrensutsatta bredbandstjänster 5.Trots att vi använder begrepp som stamnät och anslutningsnät där det kommer att råda olika finansiella lösningar ska nätet tekniskt sett betraktas som ett nät för alla 6.Ingen förening ska kunna neka någon anslutning till nätet Exempel från Årjäng EXEMPELBILDER FÖR BYANÄTSARBETE

52 Gotland Redan 2010 antog kommunfullmäktige på Gotland en ny bredbandsstrategi där man ville slå vakt om gotlänningarnas rätt till bredband för alla, även på landsbygden. Gotlands bredbandsstrategi säger att målet är att samtliga Gotländska hushåll ha fiber till hemmet med minst 100Mbps symmetrisk kapacitet. Region Gotlands Ledningskontor har fått uppdraget att stödja och följa upp den antagna IT Strategin och har en utpekad tjänsteman som bredbandsansvarig. Bredbandsutbyggnaden sker i form av sockenprojekt och för att få igång arbetet valdes ett par intresserade socknar ut som "piloter": Pilotprojekten har som stöd och bollplank paraplyorganisationen för fiberutbyggnad på Gotland som ligger under Hushållningssällskapet. Paraplyorganisationens styrgrupp samlar representanter från Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland, LRF, Hushållningssällskapet och representanter från sockenprojekt.

53 Lokala grupper Kommunen/Länsstyrelsen Operatörer Informationsmöten Markägareavtal Kanalisation ”Jaga” kunder Planering Prioritering Information Optiska fiberkablar Aktiv utrustning Ägande och drift Tjänsteutbud Öppet nät Örebromodellen Telia och landshövdingen i Örebro län tecknade initialt en gemensam avsiktsförklaring om utbyggnad av bredband på landsbygden i länet. Samarbetet innebär att Telia att bygger fibernät till företag och hushåll på landsbygden i Örebro län. Det är ett så kallat öppet nät som innebär att varje kund kan välja mellan flera olika tjänsteleverantörers erbjudanden för bredbandstelefoni, digital- tv och bredband. Telia kommer även att sköta underhåll och drift av fibernätet.

54 Västra Götaland Storsatsning på bredband Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har gemensamt satsat hundratals miljoner kronor på en storskalig utbyggnad av bredband för att bygga noder som minskar avståndet för byanäten att nå accesspunkter. Projektet har godkänts av EU-kommissionen Satsningen är inriktad på de områden i Västra Götaland som har minst förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad. T Västra Götalandsregionen arbetar operativt för att genomföra IT- infrastrukturstrategin via arbetsgruppen Ubit, Utveckling av Bredband och IT- infrastruktur, och föreningen Great, Göteborg Region Easy Access Technology. Arbetsgruppen Ubit består av representanter från de fyra kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen. Ubit hjälper kommunerna genom att sprida information och ge råd. För att följa utvecklingen på marknaden sker även nära kontakter med kommersiella aktörer. Föreningen Great arbetar för bredbandutveckling i de västra delarna av länet.arbetsgruppen Ubit, Utveckling av Bredband och IT- infrastrukturföreningen Great, Göteborg Region Easy Access Technology


Ladda ner ppt "Byanät för bredband i världsklass Exempelbilder för användning i byanätsprojekt."

Liknande presentationer


Google-annonser